hur tackar ni för present?

Jag ringer, skriver eller tackar personligen. Mina barn är ännu för små men de kommer få lov att tacka och det kommer jag se till att de gör genom att de antingen får ringa upp eller skicka en teckning eller liknade. Men man kan inte lägga ansvaret på att de kommer ihåg att genomföra det anser jag.

Får man något är det minsta man kan göra att tacka. Sen kan man givetvis missa men då är det ju en engångsgrej och inget som händer regelbundet.

Beror på hur nära vi är. Min närmsta familj, som tex föräldrar eller syskon ringer jag och tackar, kanske även smsar i förväg och säger att jag ska ringa senare.

Typ kusiner/morbror med familjer skriver jag bara på internet och tackar för vi pratar ändå aldrig med varandra annars.

Min sambos familj tackar jag alltid jättemycket när jag får något, vi umgås ofta och har blivit väldigt nära så det faller sig naturligt.

Tycker inte att man ska förvänta sig av andra att tacka på ett visst sätt. Om folk inte tackar så behöver det inte betyda att man är otacksam, bara att det kan vara lite svårt att säga tack, vissa har ju det.

Vår dotter är 1,5 år så hon säger tack tack till farmor och farfar och vi tackar själva också, resten av släkten bor långt bort så jag tackar åt henne.

Min mormor tvingade alltid mig när jag var liten att ringa till diverse avlägsna släktingar att tacka för det ena och det andra. Det har lärt mig. Jag kommer inte att tvinga min dotter, däremot säga vad jag tycker att man ska göra, och skicka kort kan man ju alltid göra, sånt uppskattas ju nu när folk mest använder datorerna.

Jag får bara sådant från mormor iofs, men jag ringer och tackar

Jag ringer och tackar... Det gör även min 3,5 åriga dotter på sitt sätt. Hon kanske inte säger tack men tycker det är roligt att ge bort teckningar. Så om det skulle skickas en present på posten till henne kan det hända att hon kluddrar ihop en teckning och skickar tillbaka

Jag brukar oftast skicka ett sms och tacka..

Jag brukar skicka ett kort. Är presenten till sonen så får han skriva under med sitt namn, han är 5,5.

Är det från min mamma eller pappa eller svärmor så tackar jag nästa gång jag pratar med dem.

Vi bor utomlands och får paket på posten varje vecka. Det är roligt såklart, men ibland blir det lätt att glömma någon, som tur är skickar inte våra vänner och släktingar paket för att få något tillbaka, så det blir aldrig sura miner  

vår son är två så får han på posten vilket han frukar få av sin farfar så ringer vi å tackar å får vi nått så ringer vi den personen å tackar så gör man tycker ju jag. men får våran son nått i hand alltså födelsedag julklapp eller att vi eller nån annan bara köpt till han endå då tackar han själv.. Han Tackar till och med för mat då säger han tack tack mycke mata =)

Jag ringer eller skickar ett sms

Jag ringer upp och tackar alternativt säger tack ordentligt när vi träffas (om det inte dröjer så långt tills dess).

Angående presenter till sonen så tackar jag som om det var en present till mig. Sonen är för liten ännu för att kunna säga tack, men vi tränar och han kommer att drillas i att tacka ordentligt för presenter. Men jag kommer troligen att tacka "Parallellt" med honom ända upp i skolåldern iaf.

Man kan inte tacka för mycket ;)