Fler som har barn som slåss och retar varandra HELA TIDEN!?

Jag känner igen mig i det du skriver. Jag har två pojkar på 8 och 10 år. De bråkar och retas JÄMT. Hela sin vakna tid. Har alltid gjort så. Alla andras  barn verkar leka men mina tål inte varandra. Det krävs mycket av en som förälder när läget är så hela tiden.

Så chansen att de ska ge sig är alltså inte så stor..

Kan Ni åka och hälsa på släkt och vänner utan att barnen slåss? Om vi hamnar i en situation där barnen känner sig osäkra på vad som ska hända så börjar de brottas och slåss direkt.
Även om de leker bra en liten stund så slutar det alltid med att någon av dem skriker och de börjar slåss..

Hur gör man för att orka?

Kommer de hålla på så här tills de flyttar hemifrån eller?

De bråkar överallt. När vi har gäster hemma, när vi är bjudna till andra, när vi är på utflykter och gör roliga saker tillsammans etc Om det är lugnt i 5 min så brukar vi skoja om att nu kan vi sätta ett kryss i taket Mina föräldrar tycker att de är skitjobbiga, vi får aldrig barnvakt till dem. Igår var vi ute och åt på restaurang och de retades och sparkade varandra så till slut fick vi bryta upp och min man ta den ene och gå ut. Vi delar mycket på dem för att få lugn och ro.

jag o brosan bråkade tills vi var runt 16, då var det retande och bråk med knutnävar...syskonkärlek kallas det! Idag har vi en jätte bra relation och vi bråkar inte längre, bara tjaffs ibland men inget mer.

Vi kan faktiskt ha barnvakt till dem.. de sköter sig mycket bättre när de är med någon annan vuxen än med oss.

Det är ju hemskt att det ska behöva vara så här, det är inget kul att vara förälder till två grabbar som ständigt slåss.

Jag står inte ut i 8år till.. Kan inte Du fråga Din mamma hur hon orkade..

Detta är ju lite förbjudet att skriva om för överallt läser och hör man ju bara om hur bra det är att skaffa barn tätt, gärna med 1-2 års mellanrum bara för att de får sådan glädje av varandra. Jag hade aldrig gjort om det kan jag säga.

Har en 13-årig bonusson, en sjuårig och en 2-årig son och de äldsta bråkar hela tiden. De har alltid tävlat mot varandra och ser varandra som konkurrenter. 

Det började när 13-åringen flyttade hem till oss. Innan var det mer så att de såg fram emot att träffa varandra varannan vecka när han kom hit från sin mamma. Nu bråkar de hela tiden.
Är rädd för hur den lille ska påverkas eftersom han ser upp till sina äldre bröder. Vi väntar dessutom en till.

Vi sparade till en Frankrikeresa och åkte på sommaren för två år sedan. Vi hyrde hus i Normandie och var i Paris. Vi hyrde bil och åkte runt för att uppleva saker och visa barnen allt fantastiskt. Vi var där i flera veckor och TRODDE att det skulle svetsa samman vår familj.
De äldsta bråkade HELA TIDEN. Vi fick till och med stanna bilen för att de började slåss och kalla varandra för olämpliga saker. I tre veckor höll det på, oavbrutet. DEt började på morgonen och slutade när de somnade.

Efter det bestämde vi oss för att inte ta med alla barnen på semester förrän de är mogna och förstår att alla måste göra sitt bästa för att det ska vara trevligt. Vi har ett barn gemensamt och var sitt barn sedan tidigare äktenskap.
När vi kom hem från den semestern var vi totalt nedbrutna och fullständigt uppgivna. Inte glada, utvilade och med fina minnen.

Det börjar bli lite bättre nu när de har bott tillsammans i snart två år. Kanske har de funnit sina platser? Vad vet jag?

En sak vet jag i alla fall. Bråk och ständiga konflikter kan suga musten ur vilken förälder som helst och gör det. 

 

Inte jag heller, finns inte en chans i världen!

MammaMu: Usch, stackars Er! Det skulle antagligen bli likadant för oss och jag fasar inför semestern varje år, hur det ska gå och om barnen ska sköta sig eller inte..

Ibland kan de inte ens vara ute och leka för att de skriker och härjar så mycket så jag tycker det är pinsamt för grannarna..