Går era 7 åring till skolan själv?
Och hur lång väg är det i såfall?
-
-
Svar på tråden Går era 7 åring till skolan själv?
-
Nej aldrig dit..vi lämnar alltid på fritids. Men hem fick hon gå om nån av oss var hemma. Med undantag då vi hadeen våldtäktsman som rörde sig i området i våras för då hämtade vi alltid.
Nu börjar hon tvåan snart o vi gör nog samma. -
Varför fick hon bara gå hem?
-
På den skola som jag arbetar på finns det väldigt få barn i den åldern som går själv. Till saken hör att skolan ligger mitt i ett område som har bra gångvägar från alla håll. Barnen behöver inte gå över några större vägar och den enda mindre vägen som skulle kunna vara ett problem finns det gångtunnel under. Men föräldrarna skjutsar barnen i alla fall. Jag antar att det beror på att man antingen har en oproprtioneligt rädsla för att låta barnet gå ensamt eller också för att man anser att det ligger ändå på vägen till jobbet.
Resultatet blir en kaotisk parkeringsplats där föräldrarna släpper sina barn mitt på parkeringsplatsen med fullt av bilar runt omkring, de parkerar oerhört slarvigt och kan utan att se det som ett problem ockupera två parkeringsplatser när de parkerar på bredden (för de ska bara snabbt in och lämna) och dessutom får vi som arbetar där svårt att hitta en parkeringsplats. Att utdvidga parkeringsplatsen vägrar kommunen fö att göra. Ännu värre är det på vintern när snön minskar antalet platser att parkera på och gör att all manövrering får mindre utrymme.
Jag kan inte förstå att man inte vågar låta barnet gå själv men sen beter sig helt vansinnigt¨åt bland alla bilar. Det är ett rent under att ingen skadats än. Det är trist att barn idag inte får gå till skolan oftare pga rena bekvämlighetsskäl eller räddslor som inte är befogade. Dessutom vore det inte fel för en del av dom att få röra på sig lite mer.
-
Känner igen problematiken.Kajee skrev 2011-07-29 22:58:58 följande:På den skola som jag arbetar på finns det väldigt få barn i den åldern som går själv. Till saken hör att skolan ligger mitt i ett område som har bra gångvägar från alla håll. Barnen behöver inte gå över några större vägar och den enda mindre vägen som skulle kunna vara ett problem finns det gångtunnel under. Men föräldrarna skjutsar barnen i alla fall. Jag antar att det beror på att man antingen har en oproprtioneligt rädsla för att låta barnet gå ensamt eller också för att man anser att det ligger ändå på vägen till jobbet.
Resultatet blir en kaotisk parkeringsplats där föräldrarna släpper sina barn mitt på parkeringsplatsen med fullt av bilar runt omkring, de parkerar oerhört slarvigt och kan utan att se det som ett problem ockupera två parkeringsplatser när de parkerar på bredden (för de ska bara snabbt in och lämna) och dessutom får vi som arbetar där svårt att hitta en parkeringsplats. Att utdvidga parkeringsplatsen vägrar kommunen fö att göra. Ännu värre är det på vintern när snön minskar antalet platser att parkera på och gör att all manövrering får mindre utrymme.
Jag kan inte förstå att man inte vågar låta barnet gå själv men sen beter sig helt vansinnigt¨åt bland alla bilar. Det är ett rent under att ingen skadats än. Det är trist att barn idag inte får gå till skolan oftare pga rena bekvämlighetsskäl eller räddslor som inte är befogade. Dessutom vore det inte fel för en del av dom att få röra på sig lite mer.
Vår nyblivne 8-åring cyklar till skolan de dagar jag är ledig. Det händer också att han cyklar tidiga morgnar till fritids samtidigt som vi kör mini till dagis. Vi bor också i ett område med bra cykelvägar utan betungande trafik men när man kommer till skolområdet så kan det vara rent kaos med alla bilar och märkliga parkeringar. Det har varit några tillbud som tack och lov slutat bra och flertalet gånger har rektorn gått ut med vädjanden och regler om vad som gäller. Men ändå slarvas det vansinnigt mycket.
Av de 2500 m han har till skolan hemifrån är det bara de sista 100 som jag känner oro för. Pga andra föräldrar. -
Därför att vi går alla tillsammans på morgonen. Då vet vi att hon är framme oxå. Hem får hon bara gå om vi är där o möter upp. Tar 20 minuter att gå dit. Samtidigt får vi byta några ord med fritidspersonalen när vi lämnar o hämtar.The bad seed skrev 2011-07-29 22:48:34 följande:Varför fick hon bara gå hem?
-
De går själva, fast nu har jag ju två barn 7 o 8 år så de går tillsammans och vi har bara 200-300m...
-
Kommer inte på fråga. Vi bor 700 meter ifrån. Jag litar på sonen men inte på andra trafikanter, folk kör ju för fan som idioter.
-
Dottern som är 6½ år har gått till skolan ihop med syrran som är 12 år och har fått gå hem själv när hon slutar vid 13.30 om jag varit hemma.
Har vi hämtat senare har hon inte fått gå själv.I höst tror jag hon kommer få gå själv även dit...kanske att jag följer med i början. -
Jag var 7år när jag gick själv till skolan, och min dotter kommer förmodligen att få gå själv till skolan nästa år när hon fyller 7år. Vi har väl knappt 100 meter till skolan
Nackdelen är väl att man måste över en väg där alla trafikanter inte sköter sig alltid...
Men sen beror det på. Ska jag ändå lämna lillebror 20 meter bort på dagis så följer jag henne större delen av vägen. -
Tack för svar!
Pratade bara med samboeren min om det i går. Hans dotter är 7 år nu, och jag undrade va han tänkte ang när hon får börja gå själv. Jag anser ju hans dotter som mogen nog för det. Hon är ju en 7 åring; virrar lite hit och dit och har nog inte helt koll på tiden än. Men sånt lär dom ju sig efter ett tag.
Min samboer är en av dom som jag menar har en oproprtioneligt rädsla, som en här skrev, för att låta dottern göra saker själv.
Tar ungefär 5 min å gå till skolan hemmafra och det är inga vägar eller bilar. Bara lite skog och några hus.
Nu är det endå alltid han som leverer dottern om morgonen, så då får han göra som han vill.
Men jag kommer säga att om jag ska få henne upp och på skolan nån dag, så kommer hon få gå själv.
Så får det vara upp till honom.
Bara undrade hur ni andra gör. Vad andra 7 åringar gör sjalva. -
Här uppmuntrade tom rektorn när vi hade föräldramöte i ettan att barnen om möjligt ska promenera till skolan, dels för motionen och dels för att det är dags släppa taget. Barnen kan ju med fördel gå med en kompis om man bor nära, lite tryggare med två.
Min egen har fått börja gå hem ibland själv, men vi bor lite längre från skolan, hör egentligen till ett annat rektorsområde och det tar nog 20 min för min tjej att gå, sen så ska jag exakt samma väg till mitt jobb så vi följs åt på morgonen, och vi varierar med bil, cykel och promenad. -
Lotta m Tova skrev 2011-07-30 20:31:04 följande:
Här uppmuntrade tom rektorn när vi hade föräldramöte i ettan att barnen om möjligt ska promenera till skolan, dels för motionen och dels för att det är dags släppa taget. Barnen kan ju med fördel gå med en kompis om man bor nära, lite tryggare med två.
Min egen har fått börja gå hem ibland själv, men vi bor lite längre från skolan, hör egentligen till ett annat rektorsområde och det tar nog 20 min för min tjej att gå, sen så ska jag exakt samma väg till mitt jobb så vi följs åt på morgonen, och vi varierar med bil, cykel och promenad.
Väldigt bra rektor måste jag säga. Föräldrar idag kan vara så överbeskyddande om sina barn att man blir mörkrädd. Finns elever som måste ringa så fort det kommit fram till skolan. Detta trots att vi alltid ringer hem ifall vi saknar en elev som inte är sjukanmälda. Hellre då tydligen också att de själva backar på något barn i parkeringsplats-kaoset. Ett kaos som dessa rädda föräldrar själva skapar i onödan. Någon gång måste man "släppa taget" som sagt. -
Dottern kommer få gå själv men skolan är oxå vår närmsta granne. Dagis ligger på andra sidan skolgården, jag funderar på om hon ska få gå dit själv när hon är 3.5 och jag är föräldraledig.
-
Fast jag tänker inte sätta mitt barn i korselden "bara för att". Inte som trafiksituationen ser ut idag. Hade det funnits en gångtunnel under den värsta vägen så hade det varit en annan sak. En sak till - folk som faktiskt låter sina barn gå själva tycks inte medvetna om sina barns trafikomedvetenhet. Barn kan springa rakt ut i gatan utan att se sig för, det är ett faktum och jag har fått hjärtat i halsgropen flera gånger. Och då är jag ändå en extremt bromsmedveten person som hellre tar det irriterande försiktigt än tvärtom.Kajee skrev 2011-07-30 20:51:00 följande:Väldigt bra rektor måste jag säga. Föräldrar idag kan vara så överbeskyddande om sina barn att man blir mörkrädd. Finns elever som måste ringa så fort det kommit fram till skolan. Detta trots att vi alltid ringer hem ifall vi saknar en elev som inte är sjukanmälda. Hellre då tydligen också att de själva backar på något barn i parkeringsplats-kaoset. Ett kaos som dessa rädda föräldrar själva skapar i onödan. Någon gång måste man "släppa taget" som sagt.
-
bananflugekärlek skrev 2011-07-30 21:02:45 följande:Fast jag tänker inte sätta mitt barn i korselden "bara för att". Inte som trafiksituationen ser ut idag. Hade det funnits en gångtunnel under den värsta vägen så hade det varit en annan sak. En sak till - folk som faktiskt låter sina barn gå själva tycks inte medvetna om sina barns trafikomedvetenhet. Barn kan springa rakt ut i gatan utan att se sig för, det är ett faktum och jag har fått hjärtat i halsgropen flera gånger. Och då är jag ändå en extremt bromsmedveten person som hellre tar det irriterande försiktigt än tvärtom.
Starta ett gemensamt gångtåg till skolan kanske? Det gör vi här i min kommun i mina barns skola. Man turas om (de som kan) att ta med flera barn till skolan. Fungerar hur bra som helst. Följa barnen en liten bit på vägen så att de klarar sig över den farligaste vägen? Samla ihop massor av folk och bearbeta politikerna angående trafiksituationen?
Det jag vänder mig emot är lata föräldrar och såna som verkar tro att deras barn kommer att bli kidnappade så fort de sticker ut näsan utanför dörren. Dessutom föräldrar som inte fattar vilken farlig trafiksituation de själva skapar på vår parkeringsplats och den lilla vägen som leder in tll skolan. Allt för att inte lille Oskar ska råka illa ut, men släppa honom mitt bland alla morgonstressade föräldrar i sina bilar - det kan man. -
Jag förstår hur du tänker, men jag är inte rädd för kidnappare utan enbart förare - och sonens omognad när det gäller trafiken. Nu ÄR han extremt mogen och har väl (tyvärr?) ärvt ner min ängslighet en del... Men ändå. När han är 8-9 dock, då kanske. Om vi tar just grannar som exempel så är det just ett skräckexempel med den ett år äldre killen som enligt mig beter sig som en trafikfara i kvarteret, och därför litar jag inte på honom som sällskap åt sonen.Kajee skrev 2011-07-30 21:12:58 följande:Starta ett gemensamt gångtåg till skolan kanske? Det gör vi här i min kommun i mina barns skola. Man turas om (de som kan) att ta med flera barn till skolan. Fungerar hur bra som helst. Följa barnen en liten bit på vägen så att de klarar sig över den farligaste vägen? Samla ihop massor av folk och bearbeta politikerna angående trafiksituationen?
Det jag vänder mig emot är lata föräldrar och såna som verkar tro att deras barn kommer att bli kidnappade så fort de sticker ut näsan utanför dörren. Dessutom föräldrar som inte fattar vilken farlig trafiksituation de själva skapar på vår parkeringsplats och den lilla vägen som leder in tll skolan. Allt för att inte lille Oskar ska råka illa ut, men släppa honom mitt bland alla morgonstressade föräldrar i sina bilar - det kan man. -
ja ligger precis utanför vår gård
-
Absolut inte. Sonen ska börja tvåan, och vägen till skolan är inte speciellt trafikerad. Han får ändå inte gå själv, det kan hända så mkt.
-
Japp våran tomt är granne med skolan & inga vägar emellan så dem har gått från förskoleklassen själva. Bor i en by på landet.