Magnet för upptagna killar?

När du träffar någon fortsätter du flörta med den även fast du vet att vedebörande har en partner?

Ja det har hänt, men oftast inte. Jag är inte mer än människa och det är klart det är roligt med bekräftelse, det är ju dock inte det jag söker, jag vill ha "hela kittet".

kan det vara så att du omedvetet gör dig tillgänglig för dessa upptagna män? tex svarar på flirt och inviter?

DOM vill väl kanske också ha bekräftelse och att dom fortfarande duger ute på marknaden?

något som jag har lärt mig (jag är själv gift) är att den man inte kan få är oftast intressant och kanske är det den ekvationen som gör att du blir intressant.

jag vet itne vad du varit med om i tidigare dejter och förhållanden men jag kan känna rent spontant att du faktiskt medvetet "väljer" att ha flirt med upptagna män just för att dom är upptagna och du vet att det inte kan bli mer än så. Nån form av skydd mot att inte bli sårad?

Om nån av dessa gifta män skulle visa allvarligt intresse och faktiskt skulle vilja inleda något med dig och göra sig fri - skulle du vara intresserad?

Åh, det där skulle jag ha kunnat skriva för bara några månader sen! Så jag känner verkligen igen mig.

I mitt fall så handlade det om mig...om att jag liksom omedvetet drar till mig till gifta män. Jag fick tipset om en bok av en kompis, den heter "Hemligheten" och är skriven av Egil Linge och nån mer som jag inte kommer ihåg namnet på. Tydligen så har det med saker i min barndom att göra att jag liksom utstrålar otillgänglighet till dom som är singlar och tillgänglighet till de som är upptagna eftersom det ändå inte kan bli nåt. Typ en rädsla för relationer. Jag fick värsta aha-upplevelserna när jag läste den, så jag kan verkligen rekommendera den.

Tack för svaren! Och tack för tipset, ska absolut läsa den!

Många gånger är det ju så att jag börjar prata med trevlig kille på nån fest, på krogen, på jobbet osv och efter ett tag så kläcker han ur sig att han har tjej/är gift/sambo. Och det är väl helt okej, man får ju faktiskt prata med folk ändå och man behöver inte säga det första man gör att man är upptagen. Tyvärr har de nästan alltid passerat gränsen mellan valig konversation och flirt/ragg INNAN de upplyser mig om civilståndet. Och vad ska jag göra, jag kan ju inte veta. Kanske ska börja fråga det första jag gör? Tyvärr är det också så att 9 ggr av 10 (kanske inte om det sker t ex på jobbet eller i liknande situation, men ofelbart på krogen/fest) kan jag gå hem och ligga om jag vill. Det gör ju att jag börjar tappa tron på killar och relationer. För det är helt vanliga, schyssta, trevliga killar vi pratar om.

Jag förstår ju att "problemet" till viss del måste ligga hos mig eftersom det börjar kännas som ett mönster men jag vet verkligen inte varför. Sen är det såklart så att jag inte kan ta ansvar för att många killar är öppna för vänsterprassel men det är fascinerande att de alltid spanar in just mig.

Ska genast leta rätt på boken!