Har så svårt för mig när det gäller att ta B-körkort :(

Synd att du inte kan köra privat, det är verkligen på det sättet du lär dig köra. Tycker själv att körklektioner är bra med lärare, men tiden går fort (40 min) hinner nästan ingenting och dyrt blir det. Försök ordna med privat övningskörning, du kommer att vinna massor på det! Har du verkligen ingen du kan köra med?

Nej, verkligen inte, men vi pratar inte om det. Vad du än gör, sluta inte köra sedan, efter några år, för då blir det urjobbigt att komma igång igen....

Kanske lägga tid på att träna på avspänningsövningar? Tänk mycket på hur bra det kommer att gå och måla upp en fantasibild över hur du kör, med läraren, och det går bra med uppkörningen och att han säger -Grattis! (Tvinga dig att tänka på att det är framgångsrikt, fantisera inte om skräckscenarier om att du kuggar igen.)

Jag blev också nervös när det närmade sig uppkörning, hade lektion dagen innan. Fick rådet att skuta upp uppkörningen ett par veckor, så nerverna hann lugna sig lite...

Jag var också supernervös inför uppkörningen, men bokade in en extra övningskörning precis innan uppkörningen. för att värma upp. jag körde som en kratta då, och fick sjukt många motorstopp. men det var som att jag hade gjort av med all nervositet under den körningen, så jag körde prickfritt och lugnt på uppkörningen. så det är ett hett tips!

ge inte upp du ska se att du komer at klara de! Själv misslyckades jag med uppkörningen tre gånger men fjärde gången gick de hur bra som helst. Skulel fylla 40 ca en månda efter de jag klarde uppkörningen

Dessutom var de så dumma fel jag gjorde som exvis inte stannan vid sopp! men allt de berode på att jag var så nevös. Var då nära att ge upp men tänkte på en av mina barndomms vänner  som börjde ta sitt körkort 6 månder inna hon skulle fylla 18år hon körde säkert mionst 150-200 lektioner gjorde 10-12 upkörningar samt teorin provet  8-10 gånger. Men fick till sist sitt kökort.

Jag tänkte ofta på henne att klara hon av att ta körkort kan u  inte gå sämre för mig än för henne, ska väl även jag fixa de sagt och gjort så blev de kökort dock vet jag inte om de var ca 45-50 körlektioner jag tog teorin fixade jag på en gång!! men som sagt körde upp 4 gånger innan jag blev godkänd!

Lycka till!   

okej nu kommer det här låta skittaskigt och det är inte det du vill höra men.. om du är så nervös och osäker bakom ratten att det tagit dig så många körlektioner och kuggat så många uppkörningar kanske du helt enkelt inte är lämpad att köra bil. man måste kunna hålla sig lugn och sansad i trafiken annars har man inget bakom ratten att göra. tyvärr är det ju så att alla inte passar till allt här i livet. jag själv till exempel kommer aldrig försöka lära mig köra motorcykel för jag har sjukt dålig balans, jag kommer heller aldrig bli konstnär för jag har kasst färgsinne.. kanske dags att inse att du passar bättre för kollektivtrafik. jag skulle iaf inte vilja möta dig i en stressig trafiksituation, av ren självbevarelse drift borde inte du heller vara så sugen på att ge dig ut i trafiken. vi är många med barn i bilen och pallar man inte trycket ska man inte ut på vägen, en olycka händer så lätt.

tror det är snarare så att när det blir för svårt ger du upp eller utsätter dig för uppkörningar när du inte är  riktigt färdig. Vissa behöver öva mer än andra men ge inte upp. Jag skulle nog råda dig till att skjuta upp uppkörningen om du känner dig pressad. Lyssna på trafikskolorna med vad du gör fel, då dom säger inte bara ändå att du inte är redo för en uppkörning. Försök hitta något som lugnar dina nerver som du kan ha nytta av när du kör.
Tycker ändå det låter allmänt som att du inte är redo alls, inget illa menat med det. Men bli inte för desperat och boka uppkörning efter uppkörning bara för att du vill ha ditt körkort. Testa åk till en mindre ort och ta lektioner, då kanske du inte blir så stressad. Och eftersom du redan har klarat teorin sitter den säkert även om du måste skriva upp ytterligare en gång med.
Ge inte upp, ge det tid!

Jag har tänkt precis som du säger. Att jag inte är lämpad. MEN nu är det så att att jag ville försöka igen. En släkting till mig hade precis klarat det och hon hade väldigt svårt.. klarade hon ska väl jag?

Trafikskolan säger att jag är klar. De säger att jag är färdig nu. Att jag kör bra. Att jag körde trots väjningsplikt på uppkörningen berodde på att jag var nervös för själva provet. Nervös i provsituationen. När jag sen skulle "övningsköra" tillbaka till körskolan efter provet så körde jag säkert, lugnt och bra.
Det är många man inte vill möta i trafiken. Fyllerister, äldre, tokar, you name it. Men när jag har mitt körkort behöver du inte vara rädd för mig.
Så här nära som jag är nu har jag aldrig varit tidigare. Körskolan ger klartecken! nU PÅ 3.E VÄNDAN SÅ HAR JAG FAKTISKT KÖRSKOLAN BAKOM MIG SOM VILL BOKA PROV ÅT MIG.
Nu gäller det bara att klara av provsituationen. Jag tror att det är dumt att ge upp nu. Men det känns så himla jobbigt att det ska kosta så mycket pengar, att det ska ta så lång tid innan jag får ny uppkörning osv...Att jag ska vara så nervös. Jag är nervös för att inte kunna köra perfekt på provet. Att jag ska köra 35 på 30 väg.. att jag ska göra dumheter i korsningar bara för att jag inte kan hålla nerverna i styr när det är prov.

Visst mängdträning är alltid bra. Jag kämpar vidare. Har dåligt självförtroende. Det är piss det här. Jag både vet att jag kan köra bil, samtidigt som jag tvivlar på det.

I dag låg jag bakom en bil som körde med grön övningskörningsskylt bak på bilen. 

Föraren skulle köra förbi en cyklist som ligger nära trottoarkanten och bilen kör så nära att den nästan kör på henne.

Längre fram stod en kranbil som höll på att jobba med en husfasad, den tog upp nästan hela högerfilen. Vad gör föraren då? Jo kör nästan på kranbilen till att börja med och senTUTAR! Hur tänker man då??

Vi stannar för ett övergångsställe (det var ju bra!) och cyklisten kommer ifatt och hon skakar på huvudet. Hon mindes säkert det otäcka luftdraget bara någon minut tidigare.

Jätteläskigt var det,men så illa kör väl inte du?