Hur länge ska man stå ut med olika sexlust?

Haha, det känns som att det skulle kunna vara min man som skrev det där!

Vi har precis samma problem, men jag ser det omvänt.

Min man har otroligt stor sexlust och de enda gånger vi bråkar är just om sex. Han känner sig avvisad och jag har försökt få upp min sexlust på olika sätt, men det går bara inte. Jag tycker inte om att ha sex.

Däremot fantiserar jag mycket och onanerar nästan varje dag. Men det har ingenting med min man att göra.

Jag tycker att det är SÅ skönt de veckor han inte tar upp sexfrågan. Att få slippa! Men så kommer det dåliga samvetet krypande och jag "går med på" att ha sex ändå.

Ungefär en gång i månaden han jag verkligen LUST, men jag hinner aldrig ta initiativ eftersom maken hela tiden är på mig...

Intressant att läsa ett annat perspektiv på samma problem! 

Det verkar ju lite som att hon vill mer än vad som märks med tanke på hur hon pratade om sina fantasier mm. Kanske är det inte helt kört. Förstår att du är nere och börjar tänka på att påbörja ett annat liv, men hennes sexliv kanske inte riktigt vaknat eller vad man ska säga. Vet en del kvinnor som börjat våga ta för sig först runt 40 eller senare.

Som 20-åring trodde jag att jag hatade vissa saker som det visade sig att jag älskade bara för att de gånger jag testat var det dåliga erfarenheter (som analsex och oralsex bl a). Jag gick runt och var rädd för all typ av sex och hur jag skulle snacka mig ur det. Nu har jag gärna sex varje dag och testar en massa nya saker, vågar prata och tillåta mig.

Kanske kan ni söka någon rådgivning eller prata sinsemellan. Hon verkar ju våga prata om sex en del iaf. Inte rakt nej, usch fy liksom.

Jag förstår dig, TS, precis! Har samma situation, ungefär. Nu har vi varit ihop i 9 år, och de senaste 6 åren har varit eländiga ur det sexuella perspektivet. Du kan ju ta och läsa trådstarten på min tråd Det ska fan vara en modern man.

MIn slutsats är att det inte håller i längden. Jag har bestämt mig för att separera.

Anonym (Kvinna); intressant att höra med någon som sitter i exakt "omvänd sits". Jag måste få fråga dig (och nu är du ju anonym så du borde väl kunna berätta?)... Men vad är det som gör att du kan "fantisera mycket och onanera nästan varje dag" men ändå inte gilla ha sex?

Jag köper att sex och onani inte måste ersätta varannat utan att det är två skilda saker. Men för mig är det självklart att om man onanerar och fantiserar så måste man ha större behov av vanligt sex också? Skulle gärna vilja att du berättade mer om detta? Varför onani och inte sex? Och vad kan du fantisera om som du inte vågar ta ut i sängen?

Anonym (kvinna31); jo jag har förstått att kvinnors sexliv ökar när de är runt 40. Min fru var väldigt sexuellt aktiv i 20 års åldern (några år innan vi träffades) men redan när jag träffade henne hade henns lust minskat. Nu har jag hållt ut i 8 år. Vissa perioder har det varit bra men överlag har det varit väldigt dåligt. Jag tänker inte vänta i 10 år till och riskera att själv tappa lusten under tiden. Sex är underbart och jag kommer inte att leva utan sex. Så känns det

Completorium II, bra med den tråden. Missade den helt. För mig finns det två sätt att hantera detta om inte något drastiskt händer med min fru. Älskarinna eller bryta upp! Jag ser det litet så här: Fungerande sexliv är en liten del av förhållandet. Icke fungerande sexliv tar döden på förhållandet! Och om jag fick välja så hade jag hellre valt att leva själv med mycket sex än att leva i förhållande utan sex. För mig är sexet det som knyter ihop två människor på ett annat plan än bara vänskap. Ska vi bara va vänner så känns det väldigt märkligt att hålla ihop och bara bo tillsammans för barnens skull. Jag skulle aldrig få för mig att svika mina barn och skulle alltid ta hand om dem! Men alternativet känns som att jag kommer (tidsfråga hur länge man håller ut) att hitta en älskarinna i smyg och då riskerar hela familjen att splitras på ett helt annat sätt än om jag är ärlig mot mig och min fru och bryter upp.

Kanske nån form av rådgivning hjälper till.. Det är möjligt! Men just nu ser jag inte riktigt hur!

Älskarinna eller separation, det är ditt eget val, men om du känner som jag så kommer behovet inte att lägga sig med tiden. Jag har försökt att prata med min fru i 6 år men nu ger jag upp. Kommer ingen vart. Jag har accepterat att vi inte kan mötas i sexlivet. Båda mår dåligt av att försöka kompromissa. Eller rättare: Det är bara jag som försöker kompromissa, hon skiter i det, och i och med det har hon ju egentligen sagt att hon vill skiljas, för hon vet hur viktigt sex är för mig. Men vi har inga gemensamma barn och våra respektive är utflugna, så det finns inte den problematiken.

Har ni alltid haft olika sexlust? Inte så smart att skaffa barn och sånt om sexlivet inte var bra innan det. Älskar du din fru så får ni ju kompromissa, kanske 1 gång i veckan skulle funka för er båda??

För mig är onani enbart stresslösande. Det tar högst fem minuter och så är det klart och det hjälper mot huvudvärk och stress. Anledningen till att jag fantiserar är att det går snabbare då helt enkelt.

Jag fantiserar inte om något jag skulle vilja uppleva. Jag fantiserar om gruppsex på fester med lite mycket alkohol, om våldtäkter och om unga tjejer och äldre män. Jag lägger inte in MIG SJÄLV i fantastin, utan det är mer som att en porrfilm som spelas upp i huvudet. Det är ingenting jag kan "ta ut i sängen" eller återskapa med min make - eller ens något jag skulle vilja återskapa. Det är bara fantasier.

Sex för mig är inget speciellt. Det är fysiskt ansträngande, lite kladdigt, man måste "värma upp", det tar tid, och det är klart att det ger njutning, men om jag inte är kåt från början, är det ingen njutning jag eftersträvar, definitivt inte när det tar sådan tid.

Missförstå mig inte. Jag KAN njuta av sex, men jag har inget BEHOV av sex, mer än mycket sällan, och då känns det mest jobbigt. Och ännu mer jobbigt eftersom det är en källa till konflikter och stress.  

Fråga gärna om det är något annat du undrar. 

Anonym, vi har alltid varit olika. Jag har hela tiden tänkt att det blir bättre nån gång.. Att min lust minskar eller hennes ökar.... Naivt kanske men så är det....

Anonym (Kvinna).. Ok intressant att höra! Men skulle det inte funka om ni hjälpte varandra att bli kåta och kanske onanerade tillsammans?? Jag fattar liksom inte att man inte kan dela med sig av fantasier eller hjälpa varandra att komma? det behöver liksom inte vara vanligt "in ut" sex hela tiden. Och skulle du acceptera om din kille hade sex med andra?

Anonym (Kvinna), och skulle du kunna/våga berätt om dina fantasier för din man?

Jo, visst om han gick med på att det var färdigt efter tre minuter. Min onani är inte sexuell på det sättet. Det är något jag vill få överstökat så snabbt som möjligt. Jag skulle gärna kunna titta på när han onanerade, men jag vet inte vad det skulle vara till för nytta. 

Jag kanske uttryckte det lite konstigt, men mina fantasier är ofta diffusa. Som att jag ser klipp så folk som gör någonting i huvudet. Det finns ingen dramaturgi eller röd tråd. Inget kronologiskt eller "riktigt". Mest nakna kroppar som har sex. Att försöka överföra det till något som jag kan dela med mig av skulle vara väldigt svårt, och göra det mindre "spännande" för mig.

Vi har försökt. Det var en specifik fantasi som jag delade med mig av och sedan jag sa det högt har den inte gjort mig kåt längre, tyvärr.

Jag vill inte dela med mig av fantasier eller höra hans fantasier. Det är för "snuskigt", för privat, för osammanhängande och för abstrakt.

Fantasier betyder olika för olika människor. Att man fantiserar om våldtäkt kan betyda tusen olika saker som man tolkar beroende på vad man har för tankar och erfarenheter i livet, att försöka föra över dem på någon annan kan bli så fel.

Vi har fått upp sex-kvoten lite genom att jag "hjälper" honom på traven ibland. Jag har ingenting emot att ligga och kramas och pussas och kan gärna smeka honom lite då och då. Men jag vill aboslut inte själv bli smekt samtidigt, och oralsex - både för mig och honom - går helbort.

Nu har vi fortfarande samlag lika sällan som innan men har kommit till den kompromissen att han får ett "handjobb" (i brist på bättre ord") eller två däremellan.

Nej, jag skulle inte acceptera att han hade sex med någon annan. I början av vårt förhållande för nio år sedan hade vi ett "öppet" förhållande och det fungerade bra i två år. Sedan bestämde vi oss för att gifta oss och bilda familj och lovade varandra trohet. Jag hade stuckit på en sekund om han hade sex med någon annan.

Just därför försöker vi kompromissa. Jag hade gärna haft ett helt sexlöst förhållande.

Jag förstår inte varför mannen behöver en annan kropp. Kan han/ du inte bara onanera när ni blir kåta?