Kraftig panikattack & Gravid, Hjälp!

Varför skriva här? Jag är till och med förvånad över att du klarar av det om du har en panikattack. Jag hade aldrig gjort det förr när jag mådde så dåligt.

Ring psykakuten istället! 

Klart man kan klara av att skriva ifall man har en panikattack. Det är ju olika för alla. Själv skulle jag aldrig klara av att ringa, men internet funkar bra som avledande manöver. Hjälper ibland, oftast inte.

Varför skulle man inte kunna skriva? Jag har svårt att snacka med folk i telefon, internet är lättare för min del.
Exakt så

Sen vet jag inte om det finns någon psykakut här heller faktist eller något nummer till ett sådant

Äter du någon medicin? Jag får panikattaker och under min förra graviditet var BM mycket noga med att jag måste fortsätta med min medicin. Hon menade att stressen under attackerna skadar barnet mer än medicinen. Hoppas det löser sig för dig?

Styrkekram

Men vissa säjer ju att man INTE skall ta medeciner då man är gravid Och dessutom gjorde medecinerna det bara värre för mig

Fy känner mig så j*vla kass och usel som morsa  

Vad jag vet är SSRI inte så farligt vid en graviditet (i alla fall de första månaderna).

Har du inget som brukar lugna dig vid panikångest? Jag tycker att musik lugnar en del.

112?

Naje tror inte det är det nr man skall ringa faktist.Brukar göra korsord men det hjälpte inte nu

Värken i bröstet och oron att ej vakna upp igen var/är för stark 

  

 

112 går bra att ringa i alla nödfall.. De kan komma med ambulans och köra in dig till en akutmottagning där du kan få vård. 1177 (sjukvårdsupplysningen) kan också vara till hjälp om du vill ha lite guidning i vad du ska göra.
Fast jag vet, ringa under panikångestattack är inte så lätt (själv kan jag inte ens sitta still då det är som värst). 

Psykakuter finns inte överallt. Det finns t.ex. inte i min stad. Där får man komma till psyk på dagtid. Länssjukhuset, 18 mil härifrån, har inga läkare på sin psykakut på nattetid. 

Vad tror du att det onta i bröstet beror på? Själv brukar jag få ont i bröstet och tungt och andas av "vanlig" ångest.. Tror du inte att det kan vara ångesten som spökar? Och hur många gånger har du inte lagt dig med ångest och sedan vaknat upp dagen efter?        

Jag finner en sorts ro i att bara ligga och då och då röra på en kroppsdel (för att känna att jag fortfarande har kontroll över kroppen). I övrigt brukar jag försöka låta kroppen ta över och andas åt mig - jag försöker hitta tilltron till att min kropp VILL andas och kommer att göra oavsett vad jag gör. Jag tar ett andetag i taget och konstaterar att "jaha, jag överlevde även detta andetag."

På något sätt går det ut på att släppa kontrollen (förutom lite viftande på en fot ibland, man kan ju inte släppa HELT , he, he *ler åt mig själv*). När jag släppt taget upptäcker jag ju att kroppen kan ta hand om sig själv och då finner jag till slut lite ro. 

Hoppas det släpper!

Kram!