hon köper en massa skit till vår son

Säg "Kära mamma, vi har massor av saker till vår bebis. Vi behöver verkligen inte mer."

jag sa nåt i stil med; gud vad mycket du köper räcker det inte snart.
Då blev hon bitter och sa får jag inte köpa saker till mitt barnbarn eller vadå.

suck.
visst det är snällt av henne, verkligen. men det går till överdrift.

Låt henne hållas. Hon är ju ändå din mamma. Hon är väl bara glad över att ha fått ett barnbarn att skämma bort:)

men jag vill tex inte inreda hans rum med klistermärken..jag vill tex inte att han ska på sig en urtvättad orange tröja... och hon märker ju ifall jag inte använder sakerna :/ hon kommer ju bli sårad på så vis:(

jag sa till henne för nån vecka sen att jag ska handla höstkläder denna veckan till honom. Som en pik liksom. I förrgår kom hon med en kasse begagnade kläder som hon köpt på tradera. typ 2 plagg var okej.

Du måste ju säga det på ett bra och trevligt sätt och om du sa som du skrev så var det snarare ganska otrevligt.
A och O i ALLA relationer är att kunna prata. Om ni gör det på en bra nivå kommer det bli bättre.

Om hon "kräver" att saker ni inte gillar ska användas kan du föreslå att hon inreder ett eget rum hemma hos sig till barnet och att ni själva vill inreda ert eget hem.

Äsch, jag hade definitivt sagt åt min mamma att sluta köpa saker utan att fråga innan så hon inte slösar pengar på sånt jag inte vill använda till mitt barn. Hon kan ju sätta upp ett litet sparande till barnet istället så ger hon mer långsiktigt.

Min mamma brukar när hon är med fråga om hon får betala det jag valt. Det tycker jag är helt okej. Ibland köper hon saker också, men ni verkar få extremt mycket. En gång sa jag att vi skulle köpa en sak och hon sa att det kan vi betala. Eftersom jag hemskt gärna ville köpa just den här saken från oss föräldrar så sa jag det och att hon gärna får betala en annan grej. Det tyckte hon va okej. Men det verkar som att ni har lite svårt att prata med din mamma. Har inga tips mer än att prata med henne igen på ett snällt sätt. Lycka till!

Jag säger det som det är, man kan säga det på ett normalt sätt. Tycker det är taskigt att inte säga nåt så hon slösar pengar på saker ni inte vill ha. För utåt ser ni nöjda ut utgår jag ifrån?

Jag hade velat veta så jag kunde köpa saker som användas och var önskade..

Jag  tror vi alla föräldrar någongång fått något till våra barn vi tycker är fult, även jag. Jag har bett min mamma iaf rådfråga mig INNAN hon köper något, säger jag nej respekterar hon det och köper något hon vet att JAG vill klä min dotter i. Känns ju helt meningslöst att få saker som bara ligger och ej blir använda när något annat barn kunde fått det, vars föräldrar tycker det är jättefint.

Jag skulle sagt till. Min mamma och jag har inte alls samma smak på kläder. Jag fattar att hon gärna vill köpa nåt, men det blir nåt plagg om året. Nytt såklart. Begagnat köper man väl inte och ger i present? 5 flyttkartonger vid 8 månader? jag tror min 6-åring har 5 flyttkartonger med urvuxna kläder.

Jag känner igen mig lite i det du skriver.. vi får visserligen inte så mkt, men om vi får något är det ofta köpt begagnat eller på loppis.

Jag har ingen emot att handla på tradera eller liknande, men det hon köper är inte spec snyggt och det är sällan jag använder något av det jag fått. Av svärmor (barnets farmor) får vi ofta nya och fina kläder från polarn och pyret eller andra "moderna" ställen. De uppskattas mycket.. men jag kan inte låta bli att få dåligt samvete över att vi inte använder kläderna från mormor :( Hon tar ju illa upp och jag känner mig bortskämt när jag kanske säger att det var sådär (kläderna)

Hon hade även sparat en del från när jag var lite och undrade "vad är det för fel på de kläderna" när jag sa att jag inte ville ha dem.. men hon menade att en fläck gör väl ingen skillnad? Man varför ska man änvända det när man har fått massa fina kläder i present när hon föddes.. och köpt en del själv med..

Inte lätt inte..

Svärmor var likadan, hon fortsatte ett tag efter vi sa till, sen kom vi överens att hon letar på HM. Hon hittade blant annat ett par fula byxor, men dom använde jag såklart
Hon kunde ge pengar till mig så handlade jag och visade henne/gav till henne för inpackning.