Tack för era svar =)
Tycker det är väldigt konstigt att vården/fosterdiagnostiken till blivande föräldrar skiljer sig så beroende på vart man bor?!
Om man har syskon eller annan närstående som har avikelser kan jag fullt förstå att man vill veta oavsett ålder,men när man läser här & pratar andra blivade föräldrar verkar det som att många gör det för "nöjes" skull eller för att de vill ha full kontroll på sin bebis.
En mamma sa till & med till mig en gång:
-Jag vill ju veta att jag får en bra bebis. denna mamman var dessutom bara 21 år gammal.
Jag tog väldigt illa vid mig även om jag inte själv har barn med tex. DS =/.
Om man får veta att barnet inte skulle klara en förlossning eller ett liv utanför livmodern då känner jag största ödmjukhet & respekt för deras beslut att avbryta graviditeten. Men att bara godta det som är "perfekt" ............. :(
Vi kanske får ett barn med en kromosomavikelse eller annan sjukdom,men det är fortfarande vårt barn & i mina ögon är alla våra barn perfekta & lika välkomna
. Jag ska göra RUL snart för att få veta om barnet jag bär har större missbildningar,hjärtfel osv. en del kanske dömer mig för det?! Men jag gör det för att förbereda mig på att det kanske kommer ett barn med speciella behov,inte för att välja bort.
Jag vet ju såklart inte om alla som gör KUB/fostervattenprov/moderkaksprov gör det för att de vill göra abort om något skulle var fel,men ofta verkar det som att blivande föräldrar är "besatta" av det "perfekta" barnet.
Är jätte tacksam för era svar,det gör saker & ting lite "klarare" för mig
!