Hur lär man en 2,5-åring att somna själv?

Varför måste hon kunna somna själv för att hon fått ett syskon?

Jag ammade bebisen när jag satt brevid sängen
eller
sövde dottern när bebisen hade somnat.
eller
lät bebisen ligga och mysa för sig själv i sin spjälsäng medan jag tog hand om dottern. 

Jag kan absolut förstå ditt problem. Jag kunde varken amma min bebis när han kom, han sov typ aldrig och kunde alltså inte söva stora efter att bebis somnat, han kunde definitivt inte ligga och mysa själv i sin säng... Vi hade det skitjobbigt med nattningarna, och har fortfarande det vissa kvällar.  

Har inga tips rent praktiskt så, men tror det är bra att försöka göra alla förändringar i god tid innan småssykonen kommer om det är möjligt så att den nya sovvanan är etablerad innan småsyskonet väl är här. 

Hoppas det går bra för er!  

Man kan väl dela upp det i två delar.

Sover hon något på dagen? Om det tar 30-60 minuter att ligga brevid och få henne somna låter det som om hon inte är riktigt trött? Om hon sover på dagen kanske det är dags att ta bort den sömnen (vi tog bort dagssömnen vid ungefär 2½ års ålder)?

Att få henne somna själv finns nog massor av sätt. Vi gjorde det stegvis med vår son när han var ungefär 2½ år (vi låg också hos honom tills han hade somnat).
Först satte vi oss på en stol intill sängen de första kvällarna tills han somnat. Sen flyttade vi stolen ifrån sängen så att vi satt närmare dörren (men fortfarande så han såg oss) ett par kvällar. Efter ett tag flyttade vi stolen utanför så att han inte såg oss längre. Vi förklarade också alltid hela tiden vad det var vi gjorde (Idag ska pappa sitta på stolen brevid din säng.... Idag ska mamma sitta på stolen vid dörren, jag finns där utanför hela tiden osv..)... 

Det tog väl 2-3 veckor och sen kunde vi läsa saga, pussa godnatt och gå ut ur rummet...  Det var mycket protester i början redan när man satt på en stol brevid sängen (så nära att han kunde nå och ta på den av oss som nattade om han ville) men det lugnade ner sig efter några dagar... 

Ska väl tilläggas att vi numera fått till en riktigt smidig nattningsrutin med båda barnen (nu är de 1½ år och 3½ år). Den av oss som lägger barnen går in och så ligger man i 3½-åringens säng och läser saga för båda barnen. Sen flyttar man 1½-åringen till sin säng (de delar rum) och så går man ut ur rummet! Det gör att det är jätteenkelt att det är samma rutiner oavsett om man är ensam hemma med barnen (om den andre är iväg nånstans) eller om man båda är hemma!

1½-åringen har liksom bara fått hänga med på rutinerna vi haft med 3½-åringen utan att vi egentligen har behövt "lära" honom att somna själv (det kanske har med personlighet att göra också iofs). 

Min son började somna själv när han var 4. Gick helt problemfritt. Vi gjorde några halvhjärtade försök när han var runt 3, men han blev ledsen och vi ville ej tvinga honom. Vi har löst läggningar ändå. Oftast var vi ju båda hemma och då la den ena föräldern storebror, medans den andra hade hand om lillasyster. Var man ensam löste det sig ändå. Då kunde man ensam kunde man ibland lägga båda samtidigt och ibland somnade lillasyster först. Annars löste man det ändå. Tex hade lillasyter med i rummet när man satt bredvid storebror. Lite trixit ibland, men man fick improvisera och göra det som funkade från gång till gång...

  

Pröva helt enkelt med att säga till henne att stora tjejer somnar själv o nu är hon en stor tjej. Vår son på snart 3 år hade aldrig somnat själv innan han var ca 2 år o 3 mån. Jag var trött på att behöva ligga bredvid honom vid läggning. Han krånglade o det tog lång tid. Jag sade en dag " nu är du en  stor kille o stora killar somnar själv. Mamma sitter utanför o läser tidningen". Det funkade klockrent. Han opponerade sig inte alls utan lade sig snällt o somnade själv. Inte en enda gång har han gått upp, trots att han kan det eftersom han sover i en stor säng. Han ligger en stund o pratar o sedan somnar han. Försök med din tjej o se om det går.

Låter som jag skulle ha skrivit det här..
Vi har en kille på 2.5 som alltid har haft någon av oss hos sig till han somnar..vilket har varit den bästa studen på dagen=)
Nu har lillayster kommit som har sin skrikperiod vid 19 när han ska sova...med andra ord kan man inte vara själv och lägga dom...
Trist som attan...
Nån som har något tips?

Har försökt att ligga med båda i vår stora säng och amma henne samtidigt men det går inte, för hon släpper bara och skriker..

Per..ditt tips lät bra, ska pröva att sätta mig brevid honom ikväll när mannen har dottern..han kommer kanske protestera men värt att testa och hålla på ett tag

Min 2-åriga dotter har aldrig somnat själv hon heller, men nu planerar vi inför nästa barn och då känner jag att jag vill vara säker på att dottern inte behöver långa stunder med oss båda (bara den ena föräldern närvarande fungerar sällan) innan hon somnar.  Vi ska prova med Ditt förslag PerG och hoppas att det tar skruv.

Min lilla är bara sju månader. Men mitt tips är att läsa boken Somna utan gråt. Den tror jag kan ge lite tips för hur ni sakta men säkert kan nå målet utan att skapa oro.

Kan tillägga att Per Gs beskrivning finns med som förslag.

Jag gjorde som du. Satt eller låg bredvid. När jag ville att han skulle somna själv började jag lämna honom en stund - skulle bara gå på toa, eller plocka upp lite leksaker, eller hänga tvätt (ställde tvättställningen precis utanför hans rum så han hörde mig, men inte såg mig) och så vidare. Jag berättade för honom vad jag skulle göra och att jag *kommer snart tillbaka* vilket jag också gjorde. Jag gjorde oftast saker som väsnades så han hörde mig, samt att jag kom tillbaka, som jag sagt. Mina utflykter blev längre och längre och tillslut somnade han själv innan jag kom tillbaka. Lycka :)