jag lämnar snart min sambo för att mina barn är så jobbiga...

prata med med BVC och ta bort masken av att allt är bra i familjen. berätta hur det egentligen är och hur DU mår. Det kan i vilket fall vara skönt att ha någon som lyssnar!

vad skulle BVC kunna göra?

I all välmening vill jag säga.

Men strunta i att göra allt då.
Låter som du försöker vara till lags hela tiden.
Lär barnen att ibland har man tråkigt och då uppskattar dom det roliga när det kommer.
Tror du är alldeles för mån om att allt ska vara bra.
Du fixar det men du måste varva ner kraven på dig själv lite.

dom får allt ha det tråkigt ibland oxå. men då blir allt bara ännu värre.. nekar man 4åringen något så riskerar man sina trummhinnor..  men så får det ju vara ibland.

men jag kan itne förstå hur jag ska orka om jag inte får egen energi någonstans ifrån. för det får jag inte. mitt jobb är min fristad. det är verkligen jättejobbigt att vara hemma..

Jepp, det kan bli en ond cirkel av för mycket aktiviteter och då blir ju allt som inte är aktivitet skittrist eftersom barnen tappar förmågan att aktivera sig själva.
Sen är det så att vissa perioder med barn, vissa åldrar, är gnälliga och kämpiga. Vissa barn är gnälligare och jobbigare än andra. Men jag tror fullt och fast på att man ibland måste säga Gå och lek!, initiellt blir det säkert gnäll och Jag kaaaaaan inte! men så småningom så fattar dom ju (åtminstone 4-åringen).

Är barnen likadana på dagis?

nej, dom är som änglar där.

det är ju för det mesta 4-åringen som är den som driver mej till vansinne.. å har gjort nu i över ett år.. just att det slåss så myck. å skriiiiiiiker...

men om båda jobbar, skulle ni inte ha råd att anlita någon, i alla fall 1-2 kvällar i månaden då ni har egen/vuxentid, någon barnflicka eller nån som vill ha lite extrajobb? Hur mycket lass tar din man? Får du aldrig komma iväg hemifrån? Ni behöver ju inte separera för att ge varann egentid 1-2 kvällar i veckan, turas om kring nattprocessen etc. Barn SKA inte vara så jobbiga att de suger musten ur sina föräldrar då behöver man hjälp att göra annorlunda, något som BVC kan hjälpa till med. Det finns föräldra/stödgrupper där man kan dela med sig kring hur vardagen ska bli lättare. barnen kanske är jobbiga för att de mår dåligt över något.. barn har ju inte samma ordförråd som vi vuxna att de kan berätta allt, så istället lever de ut ilska/frustration på varann/sina föräldrar. Har de långa dagar på fsk? De kanske är övertrötta?

Herregud vad jag känner igen mig- fast jag/vi har bara ett barn. Har tänkt tanken ett par ggr när det har varit som jobbigast.

Nu ska vi separera, men anledningen är att vi inte älskar varandra längre, inte för att vi vill "slippa" barnet och alla bestyr.

Någonstans tror jag dock att vi har fastnat i en ond cirkel- dvs att vi glidit ifrån varandra pga alla "måsten", allt skrik, tjat och gnäll som gjort att vi inte hunnit fokusera på förhållandet och varandra.

Med det INTE sagt att det är vårt barns fel- men vi har hanterat den här jobbiga perioden på ett dåligt sätt, vilket har lett fram till att vi nu står inför en separation.

Visserligen ser jag lite,lite fram emot att få vara helt fri de dagar jag inte ska ta hand om vårt barn (vi ska ha 50/50). Samtidigt går jag under av tanken på att inte få se honom varje dag och skuldkänslorna över att ha misslyckats med att ge min son en "hel familj" är enorma...

Tips: se till att få den hjälp ni behöver för att inte hamna där vi är!

Varför skaffar man barn om man inte vill vara med dom? :S