Hur uppfostrar man barnen till Bra människor?

Jag tror mycket på att uppmuntra allt positivt. Jag har inga egna barn men jobbar som lärare. Försöker att le mycket och vara glad - att hänga läpp gör inget bättre.

Försöker lära barnen om metakognitivt tänkande - vi är alla olika och uppfattar saker på olika vis! Förändringar är spännande. Behandla andra som du vill bli behandlad själv.

Typ så

Vi har två barn på snart 3 och 1,5 år. Vi tror på att tydlig kommunikation och respekt är svaret dom flesta problemen så det är ledorden i vår uppfostran. Vi försöker lära våra barn att förstå och hantera känslor (egna och andras) på ett bra sätt och att uppskatta och vårda allt levande.

Håller med här att man ska uppmunta empati och ansvarstagande även i de situationer där man "råkat" gjort fel. Att man ska våga stå för att man som människa kan göra fel och att man respekterar andras åsikter och tankar och kan prata om saker utan att skrika/slåss osv.

jag tror inte på det sista du skrev om att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv. Jag tycker att du motsäger dig i det du skrev att man ska lära barnen att man uppfattar saker osv olika... det betyder att man ska behandla andra som DOM vill bli behandlade, det är inte säkert dom vill bli behandlade som du vill.

Jag tror väldigt mycket handlar om hur du själv är. Barn gör som bekant inte som man säger, de gör som man gör. Hur reagerar du på mobbing? Hur pratar du om andra människor? Accepterar och respekterar du människor som väljer att leva sina liv på ett sätt som är dig helt främmande? Hur reagerar du när någon gör sig rolig på en annans bekostnad? Skrattar du med?

Det finns många sådana här frågor att ställa sig själv. Barn är så oerhörd mottagliga för hur föräldrarna är. Så om du böjar med dig själv tror jag du kan komma väldigt långt. - Lycka till!

Ja, jag tror i alla fall inte att svaret står att finna i guldstjärnor, skämspallar, hot eller ilska (som många tycks tro).
Det fostrar barnen att lyda, men knappast till "bra" människor.  'Eller vad tror ni andra?

Tack för alla svar:)

Jag tror också på positiv förstärkning. Det är ju uppmärksamhet barnen vill ha, klart att de vill synas och höras:D
Man ser så tydligt på barn som får massa uppmärksamhet för sina hyss, de gör inte annnat än otyg.

Just det här med att lyda är mycket jag funderat på. Jag vill ju att hon ska lyssna på mig, göra som jag säger ( för att undvika faror osv. Men jag vill ju samtidigt att hon ska bli en självständig människa som kan fatta egna beslut.
Hur går man tillväga egentligen?

Jo, det gäller att vara " Bra Människa" själv. Det är så intressant å se hur barnen tar efter precis allt man själv gör.  känns så viktigt att få till det med uppfostran från början.

Vill vara en närvarande  mamma, som de kan vara trygga hos och som de alltid kan vända sig till även när de har gjort dumheter. Vill inte att de ska vara rädda för att komma hem osv...
När vi har blivit "osams" kommer hon alltid till mig å får tröst. Så byter vi lite kärlek så är det bra sen. Kan det vara en bra början?

Vill att de ska få vara sig själv och bli accepterade för dem de är, och acceptera andra för dem de är.
 

Det blev ett rörigt inlägg, men jag är hemskt dålig på att formuler mig..

Först måste man ju klargöra vad som är  "bra människa" till att börja med. Vissa saker är självklara men andra saker ser vi olika på. Sen måste man ha en realistisk bild av vad barnet kan klara av i varje ålder. Sist måste man inse att barnet är en egen individ som vi inte skapar utan formar utifrån dom medfödda egenskaper som det har.

Jag ogillar verkligen ordet "lyda". För mig innebär det att göra det någon säger för att "den bestämmer". Jag vill att mina barn ska göra som jag säger givetvis, men inte för "att jag är vuxen och bestämmer" utanför att jag har tyngst argument till varför en viss sak ska/inte ska göras. Exempel: Ronja vill bära påsen med matvarorna upp för trappan. Jag säger nej för att det då finns risk för att hon då kan tappa balansen och trilla, hon vill för att det är roligt. Då "vinner" jag för mitt argument är starkast. I vissa andra lägen kan hennes argument vara tyngre än mina och då är det hennes vilja som får styra. På så sätt slipper jag att vara en diktator som måste lydas blint och barnen får lära sig att deras tankar, känslor och viljor betyder lika mycket som mina och att dom får argumentera för sin sak.

Genom att vara en Bra människa/förebild!

Vill du att ditt barn ska respektera andra - respektera henne. Vill du att ditt barn ska ha ett rikt ordförråd  tala mycket. Vill du att hon ska vara en bra kompis - var en bra kompis själv.

"Bra" är ett relativt uttryck tycker jag.

För det jag tycker är bra kanske inte andra tycker.

Mitt recept är att själv bete dig, och behandla barnet som du vill att barnet ska behandla andra (och dig). Lite förenklat, men i grund och botten, så.

Kärlek - blir kärleksfull
Respekt - blir respektfull
Tolerans - blir tolerant
Empati - blir empatisk
Engagemang - blir engagerad
Frihet - blir kreativ, självständig och ger andra frihet
Uppmuntran - får bra självkänsla och blir uppmutrande mot andra
Positiv feedback - får bra självförtroende och blir positiv
Sunda gränser - blir en person som kan sätta sunda gränser för sig själv och andra

etc etc.

NIntendo: Tack! Precis det jag var ute efter:

TAck så mycket för alla  svar:)

Yes! Instämmer