Du är en grym o självisk förälder om du....

Om det är det grymmaste man gör mot sitt barn så är man nog ganska bra som förälder.

(Men jag fattar inte hur man orkar bära i babybjörn, det är ju skittungt!) 

Mitt barn protesterade hejvilt om han var vänd mot dig, vände jag honom utåt så var han en superlycklig kille. Men jag hade honom inte länge i bb, dels för att han inte gillade att bli buren under längre tider och mina axlar fixade det inte. däremot så var han vänd emot oss i vagnen tills han var 1 1/2 år. Vi vände när han visade på alla sätt att han föredrog att sitta framåt.

Nu är han en tonåring och anser att vi föräldrar är för nära när vi är 3 meter från honom när vi är på stan

Jag bär min 3-åring sådär ibland

/Grym

Jag har ibland dåligt samvete för att jag bär dottern (nu 7 mån) framåtvänd. I vagnen sitter hon bakåt, men hon blir helt galen om hon bärs med ansiktet mot mig. Hon börjar dunka huvudet i bröstet på mig och skriker/gråter och sträcker på sig. De gånger vi är bland mycket folk så försöker jag gå undan lite, samt prata lugnt med henne. Jag vet att de behöver tolka omgivningen genom sin/sina föräldrar men hoppas att rösten kan hjälpa henne i den tolkningen, inte bara mitt ansiktsuttryck.

Wow. Grym och självisk? Håller med TygTiger.

Men om det ska vara spöstraff på föräldrar som lämnar barnet till mormor en eftermiddag (som hävdades i en annan tråd), så visst... Låt oss skruva upp tonen lite till! 

Var bland det larvigast jag läst på länge, har aldrig stött på barn som varit oroliga, rädda av att vara vända utåt. Snarare har de gillat det då de blivit stimulerade.
Min son satt inte still i sin vagn fören den vändes framåt och han fick se världen och inte min dubbelhaka som guppa.