• Mrs Chika

    Hur förbereder jag mig? Ni som adopterat större barn...

    Hej vänner. Jag hoppas kunna få råd och stöd från Er med erfarenhet av adoption, främst av större barn. Vår situation ser ut såhär:
    Jag är gift med en man från Nigeria. Han har förlorat sin fd fru och sin äldste son under oroligheter i hemlandet. Han har bott i Sverige under tiden det har varit osäkert i hans hemområde och hans 2 yngre barn har bott hos hans syster i Nigeria under samma tid. (vilket börjar vara ganska lång tid...min man har just kunnat återvända till Nigeria utan fara) Vi vill givetvis att barnen ska bo med oss så fort allt är ordnat...vilket betyder att jag går som jag känner det" i väntans tider". Jag känner mig oerhört gravid känslomässigt. Jag vill verkligen tydliggöra att jag är oerhört tacksam och glad över att få bli dessa små barns mamma...och jag vill förbereda mig så gott det går, för att kunna ta hand om dem på bästa sätt. För mig är det en ren välsignelse att få barn på detta sätt...då jag faktiskt inte kan bli gravid efter komplikationer iom kejsarsnitt med sonen 9 år.
    Vidare vill jag berätta att vår dotter från början är adopterad av min man och hans fd fru. Flickan är född i Nigeria och hon kom till dem bara 9 dagar gammal. Vår son är min man biologiska barn. Barnen är nu 4½ och 2 och 10 mån.
    Detta blir ju inte en regelrätt adoption i första hand även om jag kommer att adoptera barnen framledes. Vår flicka känner sin pappa väl...så allt blir inte nytt för henne...vår pojke var bara 1½ år när min man fick fly från hemlandet...hur mycket minns han av sin pappa tror ni? Jag förstår på min man att han känner oro för hur han ska kunna vara samma trygghet för sonen som för dottern. Han är helt enkelt rädd att de inte "minns varann". Hade detta varit en adoption genom förmedling hade jag säkert haft mer vetskap och kunskap om vad som rimligtvis kommer hända i vår nya familj...men någon sådan adoptivföräldrautbildning får jag ju inte i detta fallet. Så snälla Ni, dela med er av erfarenheter, er kunskap och era tankar.  Hjälp mig att bli en väl förberedd mamma till dessa underbara små gåvor.
    Tack på förhand

  • Svar på tråden Hur förbereder jag mig? Ni som adopterat större barn...
  • Chimamanda

    Hej!

    Jag hoppas att allt ska ordna sig till det bästa för er!

    Jag tror att du kan ha stor nytta av att ha läst litteratur om adoption och anknytning. På min blogg har jag bland annat två listor med boktips, en om adoption och en om föräldraskap. Där hittar du böcker som jag tycker passar väldigt bra att läsa när man ska bli mamma till "barn som redan finns".

    heddasdagbok.wordpress.com/lastips/

    Hälsar en blivande Nigeriamamma

    (Vill du ha boktips om Nigeria s har jag det också )

  • Juno

    Åh jag ryser när jag läser... Ni har en spännande härlig och utmanande tid framför er.

    Min barn var 2,5 och 6,5 när vi adopterade dem från Polen.

    * Förbered barnen på det som ska hända. Ta hjälp av dem som har hand om barnen nu. Låt dem prata om pappa och nya mamman och storebrodern i Sverige. Skicka bilder brev och presenter.
    * Läs på om anknytning. Även om din man är barnens pappa redan så måste han förmodligen också jobba på anknytningen eftersom de inte setts på så länge. Det är inte alls omöjligt att den lille inte alls minns sin pappa men det får ni jobba på. Ett sätt att tänka är barnen börjar om, att man får sköta om och leka med dem som om de vore små bebisar. Vi bar, vyssade, tvättade, klädde, matade och tröstade våra stora flickor som om de vora ca 1 år. De behövde vara små och liksom bli beroende av oss som små barn är för att utifrån det bygga självständighet. Barn som får sina föräldrar sent i livet måste också känna att det är föräldrarnas centralpunkt precis som små bebisar är.
    * Undersök möjligheten att få gå en adoptionskurs som kommunen anordnar. "Vanliga" adpotivföräldrar måste gå den men ni kan ha nytta av den även om det här handlar om anhörigadoption.
    * Planera för att stanna i landet ett tag och lär känna barnen innan ni reser hem.

    Lycka till

  • Mrs Chika
    Juno skrev 2011-09-12 18:24:04 följande:
    Åh jag ryser när jag läser... Ni har en spännande härlig och utmanande tid framför er.

    Min barn var 2,5 och 6,5 när vi adopterade dem från Polen.

    * Förbered barnen på det som ska hända. Ta hjälp av dem som har hand om barnen nu. Låt dem prata om pappa och nya mamman och storebrodern i Sverige. Skicka bilder brev och presenter.
    * Läs på om anknytning. Även om din man är barnens pappa redan så måste han förmodligen också jobba på anknytningen eftersom de inte setts på så länge. Det är inte alls omöjligt att den lille inte alls minns sin pappa men det får ni jobba på. Ett sätt att tänka är barnen börjar om, att man får sköta om och leka med dem som om de vore små bebisar. Vi bar, vyssade, tvättade, klädde, matade och tröstade våra stora flickor som om de vora ca 1 år. De behövde vara små och liksom bli beroende av oss som små barn är för att utifrån det bygga självständighet. Barn som får sina föräldrar sent i livet måste också känna att det är föräldrarnas centralpunkt precis som små bebisar är.
    * Undersök möjligheten att få gå en adoptionskurs som kommunen anordnar. "Vanliga" adpotivföräldrar måste gå den men ni kan ha nytta av den även om det här handlar om anhörigadoption.
    * Planera för att stanna i landet ett tag och lär känna barnen innan ni reser hem.

    TACK FÖR DITT MEDDELANDE! Det var verkligen fint att läsa. Inser att det ska skickas brev och bilder och det snart! :) Tack tack tack
    Lycka till
Svar på tråden Hur förbereder jag mig? Ni som adopterat större barn...