Någon som lyckats träna bort sitt framfall?

En månad efter förlossningen hade jag en förfärlig känsla av att något var på väg ut, skav, svårt att kissa (blev liksom aldrig klar), tyngdkänsla osv. Jag tog mig en titt och såg två stora räfflade bullar (sorry), blev förstås helt knäckt! Grinade bort min födelsedag Nåväl, fick komma till min BM på ett tidigare besök för att kolla upp det. Hon kallade det förslappade slidväggar (vilket de verkar göra jämt) och uppmanade mig att knipa för allt jag var värd. Första tre månaderna kände jag av det hela tiden, bara av att vända mig i sängen till och med. Men med tiden har det blivit bättre Från att vid fem månader efter förlossningen vara glad om jag hade stunder utan den obehagliga känslan så är det nu efter åtta månader mycket bättre Jag känner bara av det korta stunder, inte ens varje dag! Det som hjälpt mig är tiden, knipa (?) och att mensen kom igång efter sex månader. Det ser fortfarande lite galet ut men så länge det känns bättre är jag nöjd! 

Experter på området säger att man inte kan knipa bort ett riktigt  framfall men att knipa ändå är viktigt för att hålla bäckenbotten i trim.

Det man skall undvika är att inte lyfta tyngre än att knipet går att hålla under tiden man lyfter (inte så mycket i början). Inte springa, hoppa och studsa,! Undvika påfrestning på bäckenbotten med benen isär. Promenera gör det inte sämre även om det känns lite obehagligt. Allt som känns påfrestande skall man låta bli. 

Jag tror att hormonerna när mensen kommer igång hjälper till (fast under de första två gångerna var jag katastrofdålig!) Sätter nu mitt sista hopp till att det sista skall försvinna när östrogenhalterna stiger efter avslutad amning när nu det blir.

Lycka till! Kasta inte in handduken ännu
 

Undvik att bli trög i magen! Krysta är ingen bra grej nu. Häll psylliumfrö på filen eller vad du nu äter.

Ohhh, ja kniper. Det ska gudarna veta. Har du upplevt att det har blivit värre efter sex? Vi hade sex i lördags, för första gången ordentligt, innan har vi bara försökt försiktigt men det har inte varit så skönt. Men nu gick det "ordentligt", och dessutom vart ja och tränade i lördags, men försiktigt, och sen vart jag på yoga i söndags. Yogan kan ju inte göra så mycket, tycker man iaf. Men tror att kanske träningen och sexet kan ha gjort att det känns värre. 
När kan man börja göra det man gjorde innan då? Ska jag behöva vänta ett helt år, eller längre för att kunna börja springa igen? När är egentligen överhuvudtaget OK att börja med sånt efter en förlossning? Sånt tar de inte upp på bvc inte, och om man frågar så säger de bara: gå du och träna, men du behöver ju inte ta i så du spricker. 
uscha, blir så frustrerad=(
Tur iaf att vi inte är ensamma om det här med "slapp slidvägg". 
tack för ditt svar=)    

Ja det har man märkt, inte skönt alls att ta i på toaletten. Känns som allt ska åka ut om man är riktigt hård i magen, som man kan vara efter en förlossning. Har börjat äta krossade linfrön på min gröt. Det har hjälpt faktist!=)

Det finns de som hävdar att man aldrig skall springa igen efter att ha fött barn, förslappad eller inte. Jag vet att jag nog inte kommer våga riskera att få ett "riktigt" framfall eller inkontinens. Det är det inte värt även om jag längtar efter att springa. Som sagt, undvik allt som känns obehagligt. Bvc tar inte upp träning osv för det är inte riktigt deras område och barnmorskorna på mvc är ofta tyvärr dåligt insatta i vad som är ok. Kolla Olga Rönnbergs blogg, fem barn och i topptrim!

men alla de miljoner kvinnor som fött barn och tränar på som f*n. jag tycker det låter konstigt att hävda något sånt, ska man bli låst i sin kropp:/ uscha, men samtidigt vill man ju inte riskera att det blir värre heller. man ska nog vänta ett år iaf med just löpning så kanske. Vad tränar ni?
Jag har gått på något yogapass, men det borde väl inte vara någon fara med yoga tycker man? 

Jo många tränar på som förut men många kvinnor har ju också probem med framfall/inkontinens senare i livet, vet inte hur starkt sambandet är. Yoga går säkert bra, undvik bredbenta övningar om de inte känns bra
Jag promenerar bara, vågar varken springa eller styrketräna

Också främre slidväggsförslappning (och konstaterat framfall bak). Fem månader sedan och det finns stunder nu när jag inte känner av det så mkt. Men alltid skav när jag böjer mig . Och värre efter toabesök (även om jag bara kissat) ?!? Sex har vi inte haft än. Känner mig inte bekväm med mitt underliv alls. Blev glad Polly att du skrev att det är bättre vid 8 månader. Jag använder Östrogenkräm- gör ni? Fick rekommendationerna av gyn och det har hjälpt lite.

Ingen östrogen här, ammar - verkar vara delade meningar om att använda det då. Den där skavgrejen när man böjer sig osv har blivit mycket bättre de sista två månaderna eller så.
Jag tror att har man fått någon förbättring med tiden så finns det hopp Det kan säkert ta ett år eller mer innan man kan ge den slutgiltiga "domen", i synnerhet om man ammar.

Jo, enligt bipacksedeln ska man ju inte använda Östrogenkräm när man ammar men har varit hos två olika gynekologer och de har båda rekommenderat det. Mina slemhinnor var visst ordentligt amningspåverkade. Men jag vet ju inte om det liksom är så bra de blir eller om det blir ännu bättre när den naturliga produktionen är igång. Utan krämen (som jag använt i tre månader tror jag) gick jag med ständig tampongkänsla. Usch... Nu har jag den inte lika ofta. Känner av det främre mer ibland och det bakre ibland.

Det som kan hända är att mjölkproduktionen går ner av östrogen men å andra sidan är det ju lokalt man använder det, skillnad om man hade ätit tabletter. Har din mens kommit igång?
Slemhinnorna blir ju öken när man ammar! Jag ammar bara dagtid sedan några månader och det är också skillnad  mot att helamma dygnet runt.

Jo det stämmer ju faktiskt. Ja, tänk vad man gör med sin kropp. Men man får väl tänka på vad man har fått tillbaka i gengäld. Älskar min son över aaaallt annat, men fan va sur jag blir på att kroppen ska behöva ta sån stryk!!!!

Nej, ingen mens ännu. Helammar fortfarande men har börjat med smakisar nu. Vill sluta amma helt då sonen är 7 månader för att sedan ge hormonerna en chans att komma tillbaka. Gyn har lovat mig op av mellangården och rectocelet om det inte känns bättre då. Men nu är det framväggen som känns värst och där finns inget framfall enligt gyn.

Quicitua: Jadu, om jag vetat om detta hade jag kämpat mer för snitt. Födde första barnet med det och det är verkligen en förlossning jag ser tillbaka på med glädje.

Jag lider med dig att det är så allvarligt, fan va jobbigt=( Hoppas att det kan dra sig tillbaka såpass så att man inte känne av det så mycket. *håller tummarna för dig*

För 8 år sedan födde jag mitt sista barn. Barn nr 2. Jag fick efter någon vecka kontakta barnmorskan då det kändes konstigt i underlivet. Förslappad slidvägg på vänster sida fick jag reda på. Jag skulle knipa Och knipa. Besvären försvann med tiden. Men nu har de kommit tillbaka. Jag är vettskrämd . Kontaktade gyn och husläkare. Nu ska jag i väg om en vecka och få det kollat. När jag kliver upp på morgonen har jag inga symtom alls men längre in på dagen känner jag ett tryck eller tyngdkänsla och ser en stor bula om jag ställer mig i krystställning över en spegel. Det är så obehagligt. Jag brukar prova att peta tillbaka kulan som buktar ut, ibland går det och bland inte. Väldigt obehagligt iaf. Jag är bara 38 år och livrädd för att hela livmodern ramlat mer i slidan.

Hur har det gått för dig? Känner du av dina besvär fortf???