Ni som är eller har varit familjehem svara gärna tack!
Är ensamstående mamma som kommer att sätta mitt barn i ett familjehem pga mitt dåliga nätverk, att jag måste flytta pga hotbild kring oss och har även psykiskohälsa. Jag är en bra mamma, finns inga brister i hur jag tar hand om mitt barn, men soc vill att det ska vara en längre placering. Jag gör det frivilligt pga att jag inte vill bråka. Mitt barn har varit jourhemsplacerad vid 4 tillfällen då jag behövt sjukhusvård pga saker jag inte kan rå för.
OM det blir så är tanken att jag ska ha mycket mycket umgänge...
Förlorar mycket av min inkomst då jag har stadigvarande ersättning och det är då inte lätt att hitta ny bostad då det krävs mycket för att få en ny lägenhet. Jag har inga skulder, prickar osv.
Har bett om vad som helst, mamma barn placering eller något istället. Jag går med på vad som helst.
Men hur går det till när jag frivilligt går med på en placering? Får inte det berättat för mig trots att jag frågar. Får jag vara med att bestämma hur jag vill att familjehemmet ska vara, bo, barn osv? Får jag känna efter eller väljer soc rakt av trots att det inte finns ett LVU med i bilden?
Meningen är att mitt barn ska komma hem när jag ordnat nytt för oss hur nu det ska gå till.
Har läst så mycket förskräckligt, allt handlar om arvode, bra med pengar, jag funderar på att ta in ett barn till då jag ändå är mamma ledig och får då bra med pengar.öh..mitt barn ska inte vara någon inkomstkälla.
Jag vill ha ärliga svar ifrån er....jag vill INTE att familjehemmet ska få kalla sig mamma och pappa. Jag är mamma. ( pappan har valt att inte finnas med av en anledning och är inte lämplig heller )
Är ni mån om den ensamma mammans känslor och tankar, kommunicerar ni bra med föräldern?
Jag är lättsam, medgörlig och en väldigt positiv tjej, men blivit utsatt för mycket som nu tyvärr gör att jag blir dömd och psykiatrin hjälper mig inte ett dugg.
Är rädd, känns som jag kommer att sluta vara mamma och förlora det enda som jag kämpar för.
Jag har bett soc att sammarbeta genom att ge mig andra lösningar, har kommit med förslag själv. Jag gör vad som helst. Men vill egentligen inte att mitt barn ska vara i familjehem.
Berätta gärna om era tankar. Nu gäller detta inte LVU som sagt utan jag går med på det om dom anser det och inte vill erbjuda mig något annat.
Jag är så ensam, ledsen och förtvivlad. En mamma som gör allt för sitt barn, är en bra mamma men ändå vill dom detta. Kan förstå dom, men en annan lösning måste ju kunna finnas så vi får vara tillsammans men ändå ha stöd...
Är i total förvirring...
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-10-19 15:42
Vilken röra kan jag lova er. den ansvariga utredaren håller inte ordning på någonting, hon ställer in möten och när jag väl får ett möte så har hon bråttom. Jag har tagit reda på familjehem som tar imot oss 2 tillsammans, visat upp papprerna för henne. utredaren sa ja jag vet att det finns irriterat men vi kommer inte att bevilja det. varför frågade jag? För det är bara så sa hon. Sen får jag påminna henne om att vi skulle ha uppföljningsmöte i jourfamiljen men det hade hon glömt bort och ställde in. Mina rättigheter som jag har vid en SoL placering har jag inte fått vetat och tagit reda på informationen själv och sen påpekat det. Sen har jag träffat en som är den som letar och följer upp familjehemmet med utredaren som då kommer ta över när ett familjehem hittats. Då fick jag veta att det är svårt med familjehem och att det kan bli 10 mil ifrån stockholm och att jag inte alls kommer att ha så mycket umgänge.Mitt barn kommer då förlora all trygghet samt sitt intresse osv. Jag vände mig till utredaren och sa, men detta var ju inte vad du sa på frågorna jag hade sist...du svaraade helt annorlunda. Då slänger hon ur sig...går du inte med på detta längre? Det är som att hon vill ansöka om ett LVU.
Sen någon dag 3 dagar efter ringde jag utredaren för att höra om jag kunde ha mitt barn lite längre för vi skulle på ett kalas hos sin bästa kompis som hon inte kan träffa så ofta då vi bor långt ifrån varandra. Nej sa hon ( det handlade om 12 tim extra som jag lätt fick innan ) sen sa hon jag kommer att sluta...öhhh jaha...så det blir en ny men jag ska skriva klart utredningen först. Så hon har ju massa att göra och jag har påpekat många "fel" i skrivt...vissa saker kunde hon ta bort, men inte annat. Hon sa att du får skriva ett brev som ska vara till mig klart imorgon. Jag sa men hur ska jag hinna det när jag har umgänge med mitt barn i flera dagar som du vet och dessutom visste du att jag sagt att förskolan är stängd och jag valde att ha mitt barn hemma istället. Du får prioritera...
Får inte träffa chefen trots att jag bett om det. för en vecka sen kom utredningen. Då hade utredaren ändrat i den med andra ord och saker som inte stod med i förra och detta nya har nu chefen skrivit på, men inte det förra eftersom chefen inte sett det. Sen i måndags kom nästa chock. utredaren ringer sen kväll och säger att jourhemmet kan bara ha kvar mitt barn tills den 31 och då tyckte utredaren med dom andra i resursteamet att mitt barn ska bo hos mig då det kan ta 6 månader kanske mer enda upp till 1 år att hitta ett familjehem. Du mår ju bra nu säger utredaren. Jag blev chockad....Jag sa mitt barn kommer bli överlycklig och det känns som jag lurar mitt barn.Sen blir det inte den nya utredaren efter henne som var sagt utan en annan...öhh.
utredaren har även skrivit saker som människor kan vittna på att dom inte sagt, men nu tas inget tillbaka. Detta var kort av allt som hänt. Har 24 tim huvudvärk och imorgon ska jag ha mitt barn och då ska jag förbereda henne på att hon ska hem och inte tillbaka till jourhemmet från tor nästa vecka. Vill hitta ett familjehem nära mig på egen hand...måste vara en familj utan pälsdjur. jag vill att mitt barn ska få ha kvar allt det där som lovats. Men utredaren har sagt att dom inte kan ta hänsyn till det. Så hon har stressat igenom sig detta för att hon skulle sluta utan att ha meddelat mig om detta. Kommer få kontakt med en kurator inom psykiatrin som ska hjälpa mig med att få ordning på detta då detta handskats fel och jag blir förvirrad och nya bud hela tiden. Är så ledsen, ensam, trött och vill bara dö...jag kämpar så....Jag är ju så medgörlig och är aldrig angripande utan uppträder kompitent...men vad hjälper det? Det här är INTE för barnets bästa. Om jag ändå kunde hitta ett familjhem på egen hand...det skulle vara det bästa. Nu måste jag säga ja till vad det än blir trots att jag har rättigheter att få vara med att bestämma.....jag förlorar mitt andra barn på ett år känns det som....
så att kunna vara hemma på den summan, eller bli rik... Nej.
så att kunna vara hemma på den summan, eller bli rik... Nej.