stort grepp, liggande amning?

Testa ha nästippen framför bröstvårtan så blir det lagom böj på nacken. Det läste jag någonstans och det underlättade massor för mig iaf..

Jag fick tipset att man skulle "kittla" barnets överläpp med bröstvårtan så skulle ungen automatiskt öppna större. Men alltså jag vet inte om det funka riktigt!? Testa.
Jag spenderade den första månaden sittandes i soffan med en amningskudde o ammade mitt barn. Oavsett om det var dag eller natt så gick jag in till soffan. Kudden räddade mitt liv känns det som för jag fick händerna fria till att styra upp amningen, hennes mun o mitt bröst. Jag tycker amningen funka sen när vi hade vant oss vid varandra och det tog faktiskt nån månad eller två!
Men det är jätte viktigt att du inbte ger upp det där med att barnet får ett stort tag om vårtan för annars får man stockning! Så tvinga fram ett bra grepp redan i början, även om barnet blir frustrerad!
Bara lite tips!

Har du provat att lägga henne lite längre upp när du ligger och ammar? Det tycker jag har funkat ibland på mina ungar - verkar som att de lättare får bröstvårtan upp i gommen och på så sätt kommer igång och suger bättre.

Med min förste son hade jag ungeför samma problem. Jag är dessutom väldigt lättammad, vilket ju förstås bidrar till bekymren om man har en unge som inte vill suga. Jag köpte ett "spengummi", alltså ett sånt där skydd för spruckna bröstvårtor för att ge sonen nåt att "hugga tag i". Och efter några veckor med det, funkande amningen komplikationsfritt.

Är din dotter för tidigt född? Min äldste kom bara lite för tidigt men ibland undrar jag om det kan ha bidragit till hans dåliga sugreflexer. Han hade omogen magmun också och var en riktig spybäbis. De andra tre har jag gått över tiden med och de har inte haft problem varken med att suga eller behålla maten.

Tack för tipsen! Får kanske ge det lite mer tid och bita i det sura äpplet att sitta upp och amma. Med sonen hade jag amningsnapp någon månad innan det funkade bra men jag hade hoppats slippa det denna gången eftersom jag lyckats få såren att läka utan napp. Dessutom gör det ont med nappen också och av någon anledning får jag inte den riktigt att sitta så den "glappar" och det verkar som att dottern får i sig en massa luft då = ont i magen. Men jag ska testa lite mer med den ändå - borde kunna funka...

Ska testa med nästippen mot bröstvårtan och också att ha en högre upp - får de vilket som funkar bäst.  

Hon är en riktigt kräkbebis och behöver rapas ordentligt (kanske också har med det dåliga greppet att göra?) men hon är inte tidigt född. Togs ut med planerat snitt en dag efter planerat datum pga att jag hade graviditetsdiabetes, vilket iofs alltså innebar att hon inte själv fick välja när hon skulle ut.  Jag har massor med mjölk som läcker så det rinner så hon kan nästan slicka i sig den istället för att suga - kanske bidrar till att hon blir "lat" med att ta tag ordentligt  

Har försökt att kittla överläppen (och underläppen) och lägga fingret på hennes haka (tips från BVC) men är hon inte jättehungrig, vilket hon inte är när hon ätit  en stund och jag tagit loss henne för att det gör ont, så bryr hon sig tyvärr inte om det. Även om hon börjar äta med OK grepp så lossnar det lite efterhand (kanske för att bröstet töms?) och så slutar det ändå med att hon gnager.

 

Jag satte på "nappen" en bra stund innan amningen på bägge brösten så vårtan blev lika stor som nappen och liksom fyllde ut nappen helt (svårt o beskriva!) så då skyddades de såriga vårtorna samtidigt som det inte slank igenom nån luft!
Men som sagt, ge det tid och ge inte upp med att hon ska ha rätt grepp fr början o släpper hon efter ett tag så är hon säkert en sån där bebbe som äter i kortare perioder och framför allt oftare!

Med dottern funkade det inte alls att ligga ner första veckorna.. Men det blev mycket lättare sen när hon blev lite större och hade lärt sig själv att "haka fast" om man nu kan säga så...

Jag fick också en gnagare och det blev bättre efter några veckor. Han var en piraya när han var så liten, högg omkring sig i sängen och fick han tag så var det inte tal om att släppa och ordna till taget, även om jag lyckades prega in bröstet ordentligt (tjoffa-metoden), så backade han med huvudet och sög sedan in vårtan så han fick den som han ville. Brösten vande sig och han blev snällare av sig när han var runt en månad. För mig hjälpte det att jag stöttade upp mig på armbågen lite så att jag också kunde röra mig i sängen och styra lite var bröstet hamnade. När han tagit ett rejält grepp och sög så kunde jag flytta runt honom lite och såg till att vi låg mage mot mage, nära varandra och att han vinklade upp huvudet så att näsan var fri och hakan i mot mitt bröst.

När det gäller bröstvårtans form - tänk dig att den är av modellera. Om den pekar uppåt så har barnet legat för långt upp och dragit upp bröstvårtan ditåt (och då kommer såren på undersidan) etc.