Förändring vid nattning...

Vår dotter har precis fyllt 1 år. Hon har aldrig sovit hela nätter, vaknar några gånger per natt och vill ha napp. Men det är ju inga problem. 
  
Helt plötsligt så vill hon inte sova i sin säng, utan blir helt till sig och gråter och skriker när vi skall lägga henne. Vi gör samma rutin varje kväll (förutom om vi är borta), å denna rutin har vi haft sedan hon var ca 6,5 månad gammal. Hon pekar mot dörren och vill in till vår säng och sova. Vi försöker varje kväll med att lägga henne i sin säng, men när hon har gråtit en stund så känns det så hemskt och både jag och min man vill inte att hon skall behöva gråta så när hon skall sova. 
 
Vi har kunnat lägga henne i sin säng och gå ut, och hon somnat själv. Men just nu känns det långt borta. Innan la vi henne och hon somnade, men ibland då grät/gnällde hon och vi gick in några gpnger och sa att "nu är det natt, du skall sova. Godnatt...." Men hon somnade i sin säng.

Den förändring som skett i det senaste är att jag har börjat arbeta och min man är hemma med vår dotter. Har funderat på om det kan bero på detta? Tänker ju såklart på att det går ju över tillslut, och om några år kanske då man kan prata med henne om att vi finns i huset osv..

Jag o min man har pratat mycket om att vi inte vill att vår dotter skall känna sig otrygg och vill då inte att hon skall skrika sig till sömns. Men är det den enda utvägen (tänker på ex. 5 minutersmetoden) för att hon skall vilja somna i sin säng igen.
Usch, det känns bara konstigt att jag tycker det är ett problem eftersom vi tycker det är mysigt att ha henne i sängen, samtidigt som jag sover bättre när hon sover i sin säng... är kluven. Men vill gärna läsa om vad du har för erfarenheter kring detta och kanske om du har förslag/råd om vad vi kan göra? Eller tänker vi "rätt"?

ha det så bra!

Mvh

Malin