Jessicaan skrev 2011-09-23 22:16:57 följande:
De är de som är så tokigt, har ju en liten tjej hemma och henne kan jag inte bara lämna för att han tycker att jag borde följa med och festa. När jag var gravid första gången så följde jag med ut mycket, krogen, hemma fester oc sådant. Men nu äre lite svårt i och med att han bara antar att jag är hemma och har dottern. Min man är inte den som går upp på morgonen, han har inte gjort de en enda gång. INTE EN ENDA.
Och att då gå upp tidigt på morgonen när han har festat är ju inte ens att tala om. Han brukar ungefär komma hem då jag går upp med dottern på morgonen. Han har nu varit sjukskriven från jobbet och är så jäkla rastlöst och jag mår riktigt dåligt utav det. De är hela tiden dessa frågor "Vad ska vi göra nu" "Vad ska vi göra ikväll" "Vad ska vi äta" "Varför" "Nu då" Jag blir tokig på honom... Jag försöker prata med honom men han säger att han förstår men endå är han sur. Som ikväll tex, vi har varit på resande fot enda enda sen i morse, fram och tillbaka över hela stan, ultraljud, dottern, handla, sysslor, och massa vanligt skit. Medans en annan är helt slut och vill bara gå och lägga sig så surar han för att vi inte "gör något". Han pratar knappt med mig, säger att allt är lugnt men icke. Han gillar inte att prata med vid nästa bråk får jag nog minnsan höra hur tråkig jag är. De är inte roligt, och jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Frågar honom om massa saker, Om vi ska bada, eller se film, försöker förföra honom, om han vill att jag ska tatuera honom, laga god mat. De är bara sånt jag frågat honom denna kväll. Men han vill INGET. Jag vet verkligen inte hur jag ska göra och jag mår så otroligt dåligt över detta för jag är inte van att bli kallad tråkig... Folk brukar be mig att lugna ner mig :(
Börja ställ lite krav på honom (om det är hans dotter också) Säg att du gärna hänger med ut på kvällen OM han tar hand om tjejen... Vilket han ändå bör kunna göra då du ju också behöver sova. Laga inte mat åt honom, laga åt dig. han behöver förstå att HAN också behöver vara delaktig och hjälpa till och DU behöver berätta det för honom för att han ska ha en chans att förstå. Tycker inte du ska tassa på tå runt honom och göra som han vill, det kallas att bli medberoende... Stå för dig själv och gör vad du vill. Han har ansvar för sig själv (och jag vet att det inte är lätt, man behöver visa det i handling och inte bara med ord) Jag kastade alla makens strumpor som låg och drällde under en period då det inte hjälpte att säga åt honom. Nu hittar jag bara i undantagsfall strumpor i köket och då känns det helt ok..