Funkar inte med dagis, vad göra? Ledsen pojke o ledsen mamma.

Dagmammor har ju oftast mindre grupper!!! Kanske ett alternativ???

Går inte byta för dom 2 som finns här har fullt o kö, tyvärr

Min första tanke är att han kanske behöver en ny inskolning. Har du möjlighet att vara med honom där ett par dagar?

Att "bara slänga in honom och gå" är nog sämsta tänkbara lösningen. Han verkar behöva bygga upp tryggheten igen och det tror jag att han gör bäst i närheten av en trygg person (du eller hans pappa). 

Ni har ingen möjlighet att ha honom ett tag och sen försöka på nytt?

Hade gärna gjort det men personalen verkar tycka annat.  Var med dom 2 första dagarna efter sommaren o då gick det så bra men sen tog det bara nån dag som började helvetet men personalen verkar tycka att jag bara ska lämna o gå. Känner mig som värsta hönsmamman o fjanten i deras ögon.

Det är ditt barn! Du har full rätt att vara värsta hönsmamman och fjanten. Eftersom det inte funkar måste ni ju gemensamt med personalen hitta en lösning. Boka ett samtal med en av dem och förklara att du vill testa en ny inskolning.

Men du är mamman och känns det inte bra för dig och ditt barn så måste personalen lyssna på er. Jag tror att det är jätteviktigt att du står upp för det du/sonen känner nu och får du inte gehör från personalen får du gå till deras chef. Självklart har du rätt att vara där med din son om han behöver det!
Vad de sen tycker om dig (hönsmamma och fjant) får stå för dem. Din son behöver dig och jag tror att om du ser på det utifrån så vill du hellre vara ett stöd för din son och bli kallad hönsmamma, än ignorera dina modersinstinkter/ditt hjärta för att personalen ska tycka att du gör rätt.

misstänkte nästan det...Synd...

Pratade nyss med dagis. Ringde för att fråga hur det går o han sitter ensam med gosedjuret i famnen på en lekcykel. Vill inte leka med dom andra, håller sig på sin kant men svarar på tilltal när fröknarna pratade med honom. Hon menade att han behöver vänja sig men det känns bara såååå fel. Jag har en glad, sprallig, busig surrunge som aldrig är tyst o still o på dagis sitter han bara o är tyst o ser på. 

Hon sa att sitter han bara o gråter ringer vi såklart men för mig är det nästan värre att se hur han drar sig in i sig själv o blir tyst.

Men usch då.

Som pedagog i det läget hade jag nog valt att göra något tillsammans med din son och ett par barn till. Gå iväg till skogen eller något och komma ut lite och bort ifrån förskolan i sig. Alla kan inte vänja in sig på samma sätt.

Vet du var ts, det låter precis som min dotter. Det gick hyfsat på småbarns men när hon flyttade upp till "mellanavdelningen" blev det katastrof. Hon slutade prata med både barn och personal, lekte inte, var skräckslagen, fick panik och oförklarliga gråtattacker under dagen, eller också var hon liksom "avstängd" och tom i blicken. Hemma var hon glad, bubblig, busig och precis som vanligt. 

Vår förskola bemötte oss inte på något bra sätt, jag fick inte heller vara där med dottern och de hade inget annat att föreslå. Dessutom flyttade de upp alla som var lika gamla som henne till storbarnsavd, medan hon ensam fick vara kvar med barn som var ett helt år yngre vilket inte gjorde något bättre.

Så vi tog henne från dagis och nu har hon börjat hos dagmamma i mindre barngrupp, mycket lugnare miljö osv. Det går enormt mycket bättre. Dottern är blyg och rädd av sig som person så hon behöver en mindre grupp. Hon har inte gråtit en enda gång hos dagmamman på 1,5 månader och inskolningen tog bara 1 dag, sen var det inga problem att lämna henne.

Så gör vad du kan för att få någon annan plats till din pojke, annars kräv att antingen få möjlighet till en längre ominskolning eller resursperson! Han känner sig antagligen inte trygg där och har inte knutit an ordentligt till någon vuxen, så var det med dottern också. Och din fsk-personal låter som den var på vårt dagis - det skulle typ inte "daltas", väldigt tuff stil och jargong osv. Det funkar ju för en del barn som är rätt tuffa i sig själva, men alla är inte lika, en del är känsliga och behöver mer trygghet.