Anonym (Cat lady)

Äldre 29 Sep 12:40

69 svar

Min man har fått astma pga mina katter

Jag har två katter. Och jag har en man som är allergisk mot katter. Vi har bott ihop i 1,5 år nu ungefär och han har ibland fått riktigt jobbiga allergiattacker, speciellt av den ena katten. Eftersom blev attackerna värre och värre och kom allt oftare, trots ny allergimedicin, och trots dubbel dos av den. Han hade aldrig reagerat på katt innan vi flyttade ihop. Inte ens hemma hos mig när han sov över etc. utan det kom efter hand.
Sista veckorna har han han utvecklat pipig andning och igår blev han andfådd av att gå hem från bussen, vilket är en tio minuter lång promenad om man går sakta. Han ringde doktorn och fick en akuttid idag. Det konstaterades att han har astma. Doktorn skrev ut två olika luftrörsvidgande mediciner som han ska ta och dessutom ska han fortsätta ta allergimedicinen i dubbel dos.
Just nu känns det som att mitt hjärta ska brista. Jag har haft mina katter i väldigt många år, de är 8 och 11 år. Att göra mig av med dem genom omplacering känns fruktansvärt, och avlivning är inte ens ett alternativ. Samtidigt har jag dåligt samvete för min mans skull, att han ska behöva bli så sjuk...
Vad är då min frågeställning? Jo, är det någon som har erfarenhet av en sån här situation? Eller något liknande? Tips, råd, lugnande ord?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-09-29 13:29
Så var det med den saken. Nu ska jag lägga mig och krama mina katter och gråta resten av dagen. Inte mycket hopp.

Tack alla som har svarat!

Mamman02

Äldre 29 Sep 12:44

#1

Jag har varit i en liknande situation. Hade 2 katter när min första son föddes. När han var runt 2 år, fick vi söka till akuten för att han inte kunde andas. Det visade sig då att han har astma + är allergisk mot pälsdjur och mest mot katt.
För mig var det ingen tvekan om vilket beslut som måste tas. Pga olika omständigheter gick det inte att omplacera katterna, så med stor sorg bestämde vi oss för avlivning.
Det är nu snart 7 år sen, och jag kan fortfarande sakna katterna. MEN känner fortfarande att det var rätt beslut!

kattm

Äldre 29 Sep 12:46

#2

Usch vilken fruktansvärd situation. Jag hoppas att vi aldrig hamnar där, även om jag vet att jag i så fall skulle kunna omplacera våra katter inom familjen (min pappa brukar skämta om att han inte tänker lämna tillbaka dem när han har varit kattvakt). Jag har tyvärr inga direkta råd att ge, vill mest ge lite stöd.

Vad säger din man? Tycker han om katterna så mycket att han är beredd att stå ut med astma- och allergisymptomen, eller vill han att ni gör er av med katterna?

Jojjanna

Äldre 29 Sep 12:54

#3

Jag hoppas att du väljer mannen istället för katterna...

Jag fick själv astma efter att min katt fick ungar, det blev liksom en för hög koncentration av katt i lägenheten som jag bodde i. Efter det kan jag inte vara i närheten av en katt utan att få andnöd och behöver ta mediciner. Så om du älskar din man så bör beslutet vara enkelt...

* BF 4 mars 2012 *

Anonym

Äldre 29 Sep 12:58

#4

Min sambo visade sig vara kattallergiker (har många andra allergier också) när vi träffades. Jag hade då två katter. Eftersom jag inte ville att han (som i ditt fall) skulle riskera utveckla t ex astma så ordnade vi en tillfällig lösning när vi flyttade ihop som innebar att katterna fick "egna rum" och inte vara i vårt gemensamma hem. Det gick väl hyfsat, men sen dog en av katterna och den andra blev totalt deprimerad (hade aldrig varit ensam) och efter några försök till omplacering fick jag fatta beslutet att avliva. I vårt fall var det ju dock så att katten led något oerhört av att inte ha sin kompis kvar så även utan allergi hade han mått för dåligt.

Jag förstår att du älskar dina katter, men för mig så är det svårt att begripa att du inte ändå är beredd att ge bort eller avliva dem för din mans skull. Katterna lider inte om de dör...... För mig så är ändå människorna omkring mig och deras hälsa viktigare än eventuella djur (och jag har haft både katter, hästar, kaniner och annat förr).

Ett alternativ kanske är att ordna"kattboende" som vi gjorde?

Anonym (Cat lady) Trådstartaren

Äldre 29 Sep 13:02

#5

Mamman02 skrev 2011-09-29 12:44:26 följande:

Jag har varit i en liknande situation. Hade 2 katter när min första son föddes. När han var runt 2 år, fick vi söka till akuten för att han inte kunde andas. Det visade sig då att han har astma + är allergisk mot pälsdjur och mest mot katt.
För mig var det ingen tvekan om vilket beslut som måste tas. Pga olika omständigheter gick det inte att omplacera katterna, så med stor sorg bestämde vi oss för avlivning.
Det är nu snart 7 år sen, och jag kan fortfarande sakna katterna. MEN känner fortfarande att det var rätt beslut!

Det är det där som är min skräck, att våra barn (vi har ett, plus ett på g) ska utveckla allergi också. Den ena katten skulle mina föräldrar kunna ta, det är den som han är mest allergisk mot. Den andra, den gamla katten, har hjärtfel och tål inte den katten som mina föräldrar redan har, så det skulle bli svårare. Att omplacera en gammal katt som ska medicineras varje dag dessutom... Dessutom tror jag att skulle må dåligt av att skiljas från mig. Varje gång jag har varit bortrest har han varit otröstlig. En stor stress för honom som redan är sjuk. Däremot vet jag att min man måste gå före mina katter, hur ont det än gör...

Anonym (Cat lady) Trådstartaren

Äldre 29 Sep 13:04

#6

kattm skrev 2011-09-29 12:46:44 följande:

Usch vilken fruktansvärd situation. Jag hoppas att vi aldrig hamnar där, även om jag vet att jag i så fall skulle kunna omplacera våra katter inom familjen (min pappa brukar skämta om att han inte tänker lämna tillbaka dem när han har varit kattvakt). Jag har tyvärr inga direkta råd att ge, vill mest ge lite stöd.

Vad säger din man? Tycker han om katterna så mycket att han är beredd att stå ut med astma- och allergisymptomen, eller vill han att ni gör er av med katterna?

Tack

Min man vill inte att vi gör oss av med katterna förrän i sista hand så att säga. Han vet hur mycket de betyder för mig och är villig att se och prova andra lösningar först. Men att stå ut med astma det ska han inte behöva göra, och det vet jag.

Mamman02

Äldre 29 Sep 13:05

#7

Anonym skrev 2011-09-29 12:58:03 följande:

Min sambo visade sig vara kattallergiker (har många andra allergier också) när vi träffades. Jag hade då två katter. Eftersom jag inte ville att han (som i ditt fall) skulle riskera utveckla t ex astma så ordnade vi en tillfällig lösning när vi flyttade ihop som innebar att katterna fick "egna rum" och inte vara i vårt gemensamma hem. Det gick väl hyfsat, men sen dog en av katterna och den andra blev totalt deprimerad (hade aldrig varit ensam) och efter några försök till omplacering fick jag fatta beslutet att avliva. I vårt fall var det ju dock så att katten led något oerhört av att inte ha sin kompis kvar så även utan allergi hade han mått för dåligt.

Jag förstår att du älskar dina katter, men för mig så är det svårt att begripa att du inte ändå är beredd att ge bort eller avliva dem för din mans skull. Katterna lider inte om de dör...... För mig så är ändå människorna omkring mig och deras hälsa viktigare än eventuella djur (och jag har haft både katter, hästar, kaniner och annat förr).

Ett alternativ kanske är att ordna"kattboende" som vi gjorde?

Eftersom allergenerna från just katt är luftburna, så hjälper det inte att ha dom i ett speciellt rum. Det kan ta upp till ett år att helt sanera ett hem från just katt.

Anonym (Cat lady) Trådstartaren

Äldre 29 Sep 13:07

#8

Jojjanna skrev 2011-09-29 12:54:37 följande:

Jag hoppas att du väljer mannen istället för katterna...

Jag fick själv astma efter att min katt fick ungar, det blev liksom en för hög koncentration av katt i lägenheten som jag bodde i. Efter det kan jag inte vara i närheten av en katt utan att få andnöd och behöver ta mediciner. Så om du älskar din man så bör beslutet vara enkelt...

Ja, givetvis!! Om medicinen inte visar sig vara väldigt effektiv förstår jag ju att jag måste omplacera dem. Läkaren ska göra en ordentlig allergiutredning på min man. Läkaren sa dock att det inte finns någon anledning att göra sig av med katterna i nuläget, innan det har gjorts en utvärdering på behandlingen.

Mamman02

Äldre 29 Sep 13:07

#9

Anonym (Cat lady) skrev 2011-09-29 13:02:07 följande:

Det är det där som är min skräck, att våra barn (vi har ett, plus ett på g) ska utveckla allergi också. Den ena katten skulle mina föräldrar kunna ta, det är den som han är mest allergisk mot. Den andra, den gamla katten, har hjärtfel och tål inte den katten som mina föräldrar redan har, så det skulle bli svårare. Att omplacera en gammal katt som ska medicineras varje dag dessutom... Dessutom tror jag att skulle må dåligt av att skiljas från mig. Varje gång jag har varit bortrest har han varit otröstlig. En stor stress för honom som redan är sjuk. Däremot vet jag att min man måste gå före mina katter, hur ont det än gör...

För mig hade valet varit självklart. Mår katterna dåligt av att separeras, så finns bara avlivning kvar. Hur jobbigt det än är. Och dra inte ut på det, då blir det bara jobbigare.
Tänk även på att om dina föräldrar tar den katt som han är mest allergisk mot, kan det bli så att han kommer ha svårt att hälsa på pga sin astma.

Anonym

Äldre 29 Sep 13:08

#10

Anonym (Cat lady) skrev 2011-09-29 13:02:07 följande:

Det är det där som är min skräck, att våra barn (vi har ett, plus ett på g) ska utveckla allergi också. Den ena katten skulle mina föräldrar kunna ta, det är den som han är mest allergisk mot. Den andra, den gamla katten, har hjärtfel och tål inte den katten som mina föräldrar redan har, så det skulle bli svårare. Att omplacera en gammal katt som ska medicineras varje dag dessutom... Dessutom tror jag att skulle må dåligt av att skiljas från mig. Varje gång jag har varit bortrest har han varit otröstlig. En stor stress för honom som redan är sjuk. Däremot vet jag att min man måste gå före mina katter, hur ont det än gör...

När nu din man har allergi så finns ju en viss risk för barnen också har ärvt det. Då är det säkert bra att inte ta risken att utveckla allergi just genom att ha djur i hemmet. Jag tror dock på idén om att en VISS kontakt med djurallergener kan säkert vara bra.Dock undvika att djuret är i barnets rum,säng osv. Nu är det ju dock fakta att din man får astma av katterna så eventuella framtida problem för barnen är ju inte så aktuella kanske.

Min man har fått astma pga mina katter

INNEHÅLL