Ni mer ärr på armarna, ni som tagit bort dem på ett eller annat vis
Många av oss som skar sig i armarna har blivit vuxna, blivit föräldrar kommit ut i arbetslivet, lever i den riktiga världen, fast med de fula ärren som man inte är stolt över.
Ja vi är överallt.
Jag har få men utbuktande, vill tatuera över, går alltid med långärmat, skäms, mina föräldrar vet inte ens.
Skäms inför alla.
Gjorde det dessutom bara för att en klasskompis rekomenderade att de var så var, så det var mitt sätt att söka uppmärksamhet, mkt dumt att man som 13- 14 åring inte kunde förutse att det skulle bli ärr.
Slog mig att jag inte är ensam, mötte en annan nybliven mamma som ogenerat visa upp sin arm.
Blev lite illa till mod eftersom hon hade "cuttat" upp hela armen så allt var ärvävnad.
Ironiskt nog är jag rädd för blod och sår.
Vet dock att hon förmodligen mått sämre än jag.
Jag har blivit mamma, vill styka ett streck över tonnåren.
Vill utbyta tips med andra som har lämnat det livet bakom sig.
Vill tatuera över, men kanske man behöver göra laser innan.
Var hos en plastikkirurg för några år sen, då sa han att man inte kunde lasra bort mina, utan att man fick skära upp och tejpaihop så att ärret bler smalare, men var inte intresserad av att behöva skära upp dem...
Nån som gjort laser på utbuktande ärr i Stockholm?
Sökt på nätet men hittar inte så mkt.
Och nej jag vill inte vara stolt o gå i kortärmat, jättebra för er som vill men jag kommer alltid skämms för det var ett dumt sätt att söka uppmärksamhet att förstöra kroppen.
Så även om de kommer synas lite ändå så markerar tatuering ett slut.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-10-02 13:46
Gjorde det dessutom bara för att en klasskompis rekomenderade att de var så bra, så det var mitt sätt att söka uppmärksamhet, mkt dumt att man som 13- 14 åring inte kunde förutse att det skulle bli ärr.