Farmors rätt till barnbarn - svärmorsproblem
Ett uttjatat ämne jag vet, men det har väl sina anledningar...
Jag och min man väntar vårt första barn. Allt känns underbart och jag har längtat efter det här i många år nu.
Emellertid har min svärmor blivit rätt så klängig sedan hon fått veta att hon ska bli farmor. Hon hälsar ofta genom min man att hon vill ha bra kontakt med mig (vilket är helt ok) och att hon vill att vi ska prata ofta på telefon.
Vid ett tillfälle sa hon till mig att hon skulle vilja att jag rådfrågade henne om det var något. Något jag inte känner behov av då jag har egen, nära relation till min mamma och det känns naturligast för mig att prata med henne. Plötsligt är det väldigt viktigt för henne att vi har en nära relation.
Jag har ingen nära relation till min svärmor. Jag är alltid vänlig mot henne när vi träffas, men jag känner inte att vi har något gemensamt.
När jag och min man skulle gifta oss, var hon inte särskilt intresserad. Vid ett tillfälle frågade hon om det fanns något de kunde göra, men hon följde aldrig upp ordentligt. Min mamma var däremot jätteaktiv och fixade en hel del, och bidrog även ekonomiskt till festen. Det gjorde inte min mans föräldrar, men det låtsas de inte om i efterhand. Detta är en anledning till att jag nu stör mig på att hon vill höras av till mig ofta.
Det känns som om hon vill "paxa" barnbarnet på något vis. Hon är en mycket egocentrisk person och hon vill ofta visa att hon är den viktigaste personen i sina söners liv. Jag känner inte att hon egentligen är intresserad av mig alls. Hon bryr sig inte om vem jag är och innan vi väntat vårt barn var hon inte särskilt intresserad av att jag och deras son skulle bilda en stabil relation. Istället brukade hon komma med putslustiga kommentarer som "Jaha, ska ni redan gifta er?" och berättade om semestrar hon gjort med hans tidigare flickvänner.
Vet inte nu hur jag borde förhålla mig till henne. Jag är irriterad och betraktar inte henne som en stabil person jag skulle vända mig till för att få kloka råd.
Bör jag tala om det här för henne eller bara vara falsk och artig? Jag vill inte ha henne hängande hos oss veckan efter förlossningen då hon gör mig väldigt stressad.
Hur ska jag bära mig åt?