Gemensam ekonomi vid första barnet - hur gör ni?

Från det vi flyttade ihop så är alla pengar våra pengar. Vi har våra egna konton men tömmer jag mitt så sätter han över pengar till mig så att jag har lite att röra mig med.

Detta krävs dock att man har samma syn på pengar. Vi gillar inte att shoppa eller har någon dyr hobby. Vi köper det vi känner för/behöver utan att diskutera det om det handlar om mindre summor. Börjar det krypa över tusenlappen så pratar vi om det innan.

Våra första tre år tillsammans tjänade min (numera) man tre, nästan fyra gånger så mycket som mig så han så gott som försörjde mig. Men vi har aldrig tjafsat om pengar. Nu får jag plötsligt ut några tusen mer än honom och tycker det är kul att betala räkningarna från mitt konto så att han får känna att han har pengar kvar, så som jag fick tidigare. Tar mina pengar slut så sätter han över till mig ändå.

Alla pengar är våra pengar. Enkelt och smidigt!

Alla pengar är våra pengar. Det kvittar vems konto som betalar vad för den ena tar av den andre om det behövs.

alla inkomster (lön, föräldrapening, barnbidrag osv) går in på ett gemensamt konto där vi betalar räkningar ifrån. mat/shopping pengar sätts in på ett coop medmera visakort som vi kan handla ifrån båda två. 
och så får vi 1000:- i fickpengar som vi får göra vad vi vill med. blir det pengar över efter denna uppdelning hamnar de på gemensama sparkontot.

mycket enkelt och rättvist i mina ögon

Mina pengar är mina pengar, min sambos är hennes.... Vi har bägge full frihet att göra vad vi vill med dem. Självklart betalar vi räkningar gemensamt, och vi har gemensamt matkonto, huskonto o sparande... Men det som blir över efter allt gemensamt är betalt är individens att bestämma över... Vi bjuder varandra ofta på mat ute, och vi köper presenter åt varandra.

Men, vi vet inte riktigt hur vi ska lösa saker om en av oss ska vara föräldraledig, vi har inte behövt tänka på det än..  

Ett gemensamt konto och ett  "Nöjes- och klädkonto" var som vi för över lika mycket pengar till varje månad.

alla pengar är våra pengar. och båda har samma inställning, dvs vi spenderar sällan något som den andre tycker är onödigt, och omvänt, vi tycker sällan att det den andre köper är onödigt. 
detta sagt för att jag tror att det är viktigt att man har samma inställning.

jag skulle aldrig vilja ha separerad ekonomi, särskilt inte efter att vi fick barn.  

Vi har delad ekonomi "trots" två barn och hus.
Vi räknar helt enkelt barnkostnader som gemensamma; liksom mat, huslån, bensin, tv, el osv. Barnkostnader består ju både i kläder, prylar till barnen (vagnar, bilstolar, nappflaskor, leksaker, fritidsintressen osv osv) samt föräldraledighet. Eftersom vi delar lika på föräldraledigheten går det "jämnt upp" där, men för att inte den som är heltidsledig ska känna sig utfattig så har vi gjort en utjämning och den som jobbar betalar en viss summa varje månad till den som är föräldraledig just då. Semi-gemensam ekonomi kanske är rätt benämning? ;)

Vi har gemensamma sparkonton till barnen där var och en sätter in samma summa varje månad. Vi har också gemensamt sparkonto för huset/resor eller annat och ett lånekonto där vi sätter in pengar för de gemensamma lånen. När allt är betalt så har var och en sina egna pengar kvar på sitt egna konto och kan välja att spara lite till sig själv eller köpa till sig själv.

Jag trodde det skulle bli krångligt att fortsätta dela ekonomin när vi fick barn, men tycker inte det är något krångligare än förut faktiskt. Och jag tycker överlag inte det är något problem att ha delad ekonomi. Vi sätter oss bara varje månad och kollar upp hur mycket av gemensamma kostnader var och en haft och räknar ut vem som betalat mest och minst och sen gör oss "oskyldiga" gentemot varandra.

vi har ett gemnsamt konto och varsina shopping/nöjeskonton. när lönen/föräldrapenningen+barnbidraget kommer så har vi bestämt att vi behåller en viss summa var på våra egna shoppingkonton och resten sätts in på gemensamma kontot därifrån betalar vi sen alla räkningar, mat, möbler, gemensamma nöjen osv(såklart sparar vi även till barnet o till hus). de "egna" pengarna som vi behåller på våra egna konton är till nöjesshopping eller sånt som bara gagnar den ena, dessa kan man välja att sätta sprätt på eller spara till nån dyrare hobby (sambon köper kamerautrustning tex..) superbra för oss då jag slipper sura över att han spenderar dyra pengar på kameraprylar, jag slipper bli helt pank(får ju lika mycket nöjespengar som han trots att jag får in betydligt mindre pengar, tar bara 3 dagar fp).
funkar jättebra för oss än så länge iaf.

Vi hade delad ekonomi - satte över lika mycket pengar var (vi hade ganska lika löner då) på ett gemensamt konto, men det gled ihop mer och mer under föräldraledigheten. Och i anslutning till det så startade maken eget, vilket gav litet oregelbundna inkomster i början. Så då blev det att den som hade pengar fyllde på det gemensamma kontot. Annars var planen att jag under föräldraledigheten skulle lägga in en mindre summa till det gemensamma, och han fick skjuta till mer. Och tvärtom när han sedan var föräldraledig.

Vi har fortfarande kvar samma upplägg, men vi är inte alls så noga med vem som sätter in pengar där. Och större inköp brukar vi ändå prata om innan de görs, vare sig det är för gemensamma pengar eller egna pengar.

Vi fördelar gemensamma utgifter (hus, mat, barn) proportionellt mot inkomsten (60/40). Vi har inte justerat hur mycket den som är föräldraledig betalar, vi ska ta 50/50 så i det långa loppet blir det någorlunda rätt iaf. Faktum är att den som tjänar minst går back om man justerar siffrorna eftersom min lönenedsättning är 50% större, så om man har delad ekonomi är det bättre att spara när man jobbar och ta av när man inte gör det. Den som är föräldraledig får ta hand om barnbidraget eftersom den troligen betalar mer av barnets saker den perioden.