Håglös

Kan vara på väg att bli deprimerad, eller så är jag redan där.

Håglös, tar inget ansvar, lat, bekväm, trött, irriterad, MEN  kärleksfull, glad, sprallig, positiv idérik till och från.

Har inte jobbat på flera år, pluggar ifs nu men har svårt att komma tillbaka ta det på allvar efter många års föräldraledighet borta från allt yrkesliv .

Har nog inte bara tappat yrkesrollen, utan mig själv också under dessa år, har bara varit fokus på familj till 200% då jag inte jobbat alls. Barnen är mitt allt det bästa som finns.

MEN jag börjar ana att mår inte jag bra mår inte barnen bra. Har aldrig fokuserat mig MIG men tror det är dags nu för allas bästa.

innan man söker hjälp för detta vad kan man själv göra? Vad har ni gjort?

Är ju otroligt vanligt att man hamnar här speciellt vi som är hemma lääänge och inte har något liv på sidan om.