Hur charmar man en intressant kollega?

Hmm min första tanke här är att du inte bör stöta på en kille som du vet redan har en flickvän.

Som jag skrev, det tänker jag inte göra. Men enligt min kollega, alltså hans bästa vän, är det dåligt mellan dem och de funderar på att bryta upp. Sen borde det ju vara fritt fram? Det jag egentligen är mest undrande över är om han verkar intresserad tillbaka eller inte. Jag är så dålig på sånt...

Tycker du försiktigt ska upplysa din kollega om att du gillar dennes vän, att du är nyfiken på honom,

på så sätt sätter du bollen irullning, din kollega kommer givetvis upplysa sin vän om att han har en "beundrare"

Sedan blir det upp till honom att antingen agera, eller visa ointresse....

 

Lyck till=)

Åh, jag önskar att jag var så modig men jag är fruktansvärt dålig på det där. Jag har levt i ett seriöst förhållande från 16 år till 27 år så jag har aldrig fått "lära" mig att flörta, hela jaktprocessen osv. Känner mig som en korkad fjortis.
Får jag fråga hur du tolkar hans beteende?

Ok men hade jag vart du så hade jag väntat tills du vet med all säkerhet att han är singel innan jag tog nästa steg.

Oj vad konstigt jag skrev där. Det jag menar är att jag tycker att du ska vänta med att ta nästa steg med honom tills du med all säkerhet vet att han är singel. Han verkar ju vara på väg ur ett förhållande, men det är ju inte säkert att de gör slut.

Absolut, det ska jag göra! Men vad är nästa steg för en blyg tjej som inte kan ragga och som inte vill göra bort sig inför hela arbetsplatsen? :) Enda sättet vore ju om han var intresserad tillbaka och det vet jag ju inte om han är... eller ska man ta att han tittar bort direkt som tecken på intresse?

Jag vet inte vad det är med den här killen... han är absolut inte en pretty boy vars utseende skulle attrahera alla. Men mig knockade han direkt. Galet.

Enligt mig, så tolkar jag det som att intresse finns från hans sida, men kan ju bara gå på det du skriver här....

Som jag skrev innan, säg till kollegan, i förbifarten...att du tycker vännen ser bra ut/ snäll, klok, verkar trelig...

något åt det hållet, kollegan kommer garanterat att nämna det för sin vän, killar gillar att bli uppmärksammade av kvinnor, OM det sedan är intresse besvarat lär du märka nästa gång ni är i samma rum, är det INTE det, så lär han tex inte sätta sig jämte dig igen, för att på ett fint sätt markera avståndstagande helt enkelt.

Sätter han sig jämte dig, så ställ en helt vardaglig fråga..typ snygg skjorta, var köpte du den, min bror skulle gilla den i julklapp eller dylikt...på så sätt får du igång en oskyldig konversation.

Ta det då. Om det nu blir så att han blir singel. Han är ju upptagen nu så ta det lugnt. Men du kan ju prata med honom nu, helt allmänt.

Anonym: jag förstår vad du menar och jag vet ju heller inte om han är intresserad, man kan ju inbilla sig saker för att man vill att det ska vara så. Men blickarna tycker jag är konstiga, just att han tittar ofta och sen direkt tittar bort. Samtidigt så säger han som sagt aldrig mer än hej när han sätter sig jämte mig utan pratar alltid med personen som sätter sig på andra sidan av honom vilket också är lite märkligt men kanske på ett negativt sätt...?

Jag gillar din idé, det låter ju oskyldigt att säga något fint till hans kompis/min närmsta kollega. Hoppas bara att han i sin tur för det vidare, tänk om han inte gör det? Fast killar kanske berättar sånt för varandra, jag vet inte...

Fler tankar? tror ni det finns ett intresse alls? Gör det inte det så är det ju ganska dödsfött... Tänk så hemskt det vore om han inte alls känner den här omedelbara galna ologiska samhörigheten som jag gör, då får jag nog gå och undersöka skallen :)

Har du fått intryck av honom att han också är lite blyg?
Om han är det så tror jag absolut att det verkar finnas ett intresse. Eftersom han ofta tycks titta på dig så gillar han ju vad han ser :) Sedan om han är lite blyg så tittar han oskyldigt bort när han ser att du uppmärksammar honom.

Om han inte skulle vara blyg så tror jag helt enkelt att han tittar bort för att han redan har en flickvän för tillfället. Vill säkert inte sända ut några signaler sålänge det inte är slut mellan dem.

Tycker du ska börja prata med honom. Börjar ni en koversation så kommer ni prata mer och mer för varje gång. Sedan rullar det på :)

Att han har flickvän nu spelar ingen roll. Du kan börja bygga på en relationen ändå. Om den leder till något mer än vänskap kan bara tiden utvisa.

Don't shit where you eat!

Hur skulle det bli om ni får ihop det och det sedan inte funkar? Ja, det är massor med människor som träffar sina partners via jobb och utbildning, men det kan bli jobbigt om det tar slut. Du är ganska ny på arbetsplatsen, kanske är det en god idé att ta det lite lugnt ett tag och pejla läget.

Anonym (gulligt) : Jag vet inte riktigt, tror det beror på. Jag tror att han är blyg till en viss del, jag ser honom bara prata med de han verkligen känner på jobbet, dvs min kollega och de som ingår i hans arbetsgrupp, när han är med dem kan han skratta mycket och snacka, även om han inte är den mest drivande i det gänget. Men jag ser honom sällan prata med "utomstående" inklusive mig då, haha. Och när han nån gång gör det så verkar han blyg och ser nästan lite nervös ut.
Ska ta ditt råd och försöka börja prata, tycker sånt är så svårt men man kan ju inte alltid låta killarna sköta allt :)

bbb: Du har en poäng. Men det vore ju fasen om han skulle vara mannen i mitt liv och jag missar honom pga jobb... :(

Någon mer än jag som råkat ut för en jobbromans?

Han blir nog lite nervös i ditt sällskap, vilket är ett mycket gott tecken :)!
Försök få igång en liten konversation. När ni hälsar så fråga om allt är bra. Sen rullar det säkerligen på lite efter det. Nästa gång ni ses kommer detta garanterat att byggas på och ni pratar mer och mer.

Efter en tid kommer du märka om han är intresserad, men framför allt om du är vidare intresserad av honom. Om inte så har du säkert funnit en ny fin vän.

Anonym (gulligt): Jag har försökt ditt förslag, startade en liten konversation om personalfesten (som jag tyvärr sedan inte kunde gå på eftersom min mamma skulle opereras dagen därpå) och vi småpratade om den en stund. Det roliga var att han tittade knappt på mig någonting under samtalet, vi satt alltså jämte varandra och tittade rakt fram båda två, måste sett himla kul ut. Någon liten blick slängde han på mig och tvärtom men akward är nog den rätta benämningen. En tredje kollega blandade sig i samtalet och jag och hon skämtade lite fram och tillbaka medan han satt bredvid mig och skrattade åt det jag sa.

Det gick några veckor utan att vi sågs, han jobbar inte varje fredag då fikat är. Men sedan träffades vi på ett föräldraevent som jag och min närmsta kollega (alltså hans bästa vän) var involverade i. Varför han kom dit och satt på en föreläsning om barn när han själv inte har några fattar jag inte riktigt...
Efter föreläsningen stod han och min närmsta kollega och pratade lite, jag sällade mig till dem och fick frågan från min kollega om jag skulle komma på personalfesten, jag svarade att jag förmodligen inte kunde pga min mors operation. Då sa han med stort H: "Det är ju en giltig anledning förstås. Men du kan väl komma en liten stund, iaf käka med oss och umgås lite? Det hoppas jag att du gör." Jag sa att jag ev kunde komma en stund men det blev aldrig så.

Ytterligare några veckor gick utan att vi sågs. Idag träffade jag honom på fikat dock, självklart när jag är GALET förkyld, har feber och ser ut som skit i glasögon, osminkad, stor stickad tröja osv. Usch! Vågade knappt titta på honom, kände att han tittade lite på mig och såg det i ögonvrån men vågade inte kolla tillbaka.
En kollega hade givit honom en flaska sprit som han inte gillade, kollegan sa att han kanske kunde ge bort den. "Ja jag kanske kan ta med den när jag ska träffa tjejens föräldrar för första gången kanske" svarar han och mitt hjärta blev till en klump som sjönk ner i magen... :(

Enligt min kollega har det ju inte varit så bra mellan dem men så dåligt kan det ju inte vara om han ska träffa hennes föräldrar?! F A N.

Varit ledsen för det här hela dagen som en liten töntig fjortis. Jag satt och smygtittade på honom under fikat lite och han är så himla perfekt i mina ögon.
Jag och en kvinnlig kollega satt på skämt och pratade lite om männen på jobbet, jag nämnde då att jag tycker att han är så satans snygg. Hon förstod inte varför och påpekade att han är skäggig, tatuerad, har lite mage och en liten dubbelhaka - jag ser dock inget av detta. Älskar hans utseende, hans doft, hans skratt, sättet hans ögon lyser på...
Förälskad? You bet.

Några tankar, synpunkter?