• Anonym (Confused)

    Ska jag berätta vad jag känner för väninnan?

    Jag är lyckligt gift med en man men så kär i en tjej kompis. Det har hållit på i ett år ungefär... Jag blir alldeless röd i ansiktet när våra blickar möts, jag drömmer om henne, vill vara nära henne men vill sammtidigt inte skilja mig från mi man..

    Jag tror att hon känner något för mig också men jag vet inte riktigt. Hursomhellst så spricker jag snart! Måste få veta vad hon känner. Men vågar jag ta upp det? Tänk om jag sabbar vår vänskap?

    Vad skulle ni ha gjort? 

  • Svar på tråden Ska jag berätta vad jag känner för väninnan?
  • Alven

    Vill du fortsätta vara lyckligt gift är det nog kanske säkrare att försöka låta allt rinna av dig.
    Vad gör du om du har rätt i det du tror? Skilsmässa?

  • Anonym (Confused)
    Alven skrev 2011-11-02 22:25:58 följande:
    Vill du fortsätta vara lyckligt gift är det nog kanske säkrare att försöka låta allt rinna av dig.
    Vad gör du om du har rätt i det du tror? Skilsmässa?
    Tack för svar! Jag tror inte jag vill skiljas... så jag vet inte vad jag vill med att berätta... kanske få det bekräftat. Men det är kanske bara korkat?
  • torq

    Börja med att prata med din man. Han kanske är mer accepterande än du tror. Många män ser inte kärlek och sex mellan vinnor som ett hot på samma sätt som de gör när kvinnan blir förälskad i en annan man. När du vet var han står i fallet kan du börja nysta i din relation med den andra kvinnan. Det är den relation du redan har som du bör vårda, allt annat är en bonus. Tänk om du plötsligt står där och har sårat/stött bort dem båda?

  • regnbågsbebbe

    Tror du sitter på svaret själv egentligen om du känner efter. I alla fall så kan man ju inte båda ha och äta kakan liksom... Tror i och för sig inte att de flesta accepterar otrohet vare sig kön som signaturen "torq" såvida alla 3 nu är intresserade av mer polygama förhållanden.
    Jag tycker att du spelar att farligt spel. Om du nu inte vill skiljas så varför äventyra allt? Och varför dra in den andra tjejens känslor? Tänk om hon får/ har riktiga känslor för dig, känns inte helt ok att "leka" med henne om du nu ändå inte vill inleda något mer seriöst. Fast det kanske bara handlar om 6? Fast min erfarenhet är att det ofta blir  känslor inblandade även om det handlar om lust från början.
    Du måste nog vara ärlig mot alla, inklusive dig själv.
    Vad JAG hade gjort? Hehe lämnat min man och förklarat min kärlek för tjejen, bära eller brista. För mig hade det inte funnits något annat alternativ men det är ju jag det. Tror att din situation är mycket mer komplicerad och det är bara du som kan leva ditt liv. Verkar vara många sådana här liknande diskussioner på familjeliv just nu. Många råd ges men i slutändan är det ju bara tankar och ord från andra. Lätt att råda när man inte själv behöver ansvara för det "riktiga" livet, alltså ditt liv. Spela bara om du är beredd på att både vinna och förlora.
    Hur ser framtiden ut i ditt huvud, om du får drömma? Vilka val gör du och hur reagerar din man/väninna? Vilket är det värsta scenariot? Håll allt öppet innan du tar ett steg fram eller två tillbaka...

  • Anonym (Confused)
    torq skrev 2011-11-02 23:44:51 följande:
    Börja med att prata med din man. Han kanske är mer accepterande än du tror. Många män ser inte kärlek och sex mellan vinnor som ett hot på samma sätt som de gör när kvinnan blir förälskad i en annan man. När du vet var han står i fallet kan du börja nysta i din relation med den andra kvinnan. Det är den relation du redan har som du bör vårda, allt annat är en bonus. Tänk om du plötsligt står där och har sårat/stött bort dem båda?
    Min man skulle aldrig acceptera otrohet men däremot skulle han acceptera en 3 kant. Där har jag det svårare för jag vill inte enbart ha sex med henne och jag vet att hon absolut inte är intresserad av 3 kant.
    regnbågsbebbe skrev 2011-11-03 07:28:40 följande:
    Tror du sitter på svaret själv egentligen om du känner efter. I alla fall så kan man ju inte båda ha och äta kakan liksom... Tror i och för sig inte att de flesta accepterar otrohet vare sig kön som signaturen "torq" såvida alla 3 nu är intresserade av mer polygama förhållanden.
    Jag tycker att du spelar att farligt spel. Om du nu inte vill skiljas så varför äventyra allt? Och varför dra in den andra tjejens känslor? Tänk om hon får/ har riktiga känslor för dig, känns inte helt ok att "leka" med henne om du nu ändå inte vill inleda något mer seriöst. Fast det kanske bara handlar om 6? Fast min erfarenhet är att det ofta blir  känslor inblandade även om det handlar om lust från början.
    Du måste nog vara ärlig mot alla, inklusive dig själv.
    Vad JAG hade gjort? Hehe lämnat min man och förklarat min kärlek för tjejen, bära eller brista. För mig hade det inte funnits något annat alternativ men det är ju jag det. Tror att din situation är mycket mer komplicerad och det är bara du som kan leva ditt liv. Verkar vara många sådana här liknande diskussioner på familjeliv just nu. Många råd ges men i slutändan är det ju bara tankar och ord från andra. Lätt att råda när man inte själv behöver ansvara för det "riktiga" livet, alltså ditt liv. Spela bara om du är beredd på att både vinna och förlora.
    Hur ser framtiden ut i ditt huvud, om du får drömma? Vilka val gör du och hur reagerar din man/väninna? Vilket är det värsta scenariot? Håll allt öppet innan du tar ett steg fram eller två tillbaka...
    Tack för kloka råd! Risken är att jag förlorar mitt äktenskap som är bra. Det är ju som du skriver taskigt mot henne också att locka fram hennes känslor och så blir det iallafall ingenting. Jag antar att jag vill veta för mitt egos skull för att få bekräftelse på mina egna känslor och på den här konstiga sittuationen att jag som sett mig som superhetero är kär i en tjej....
     
  • Anonym (Bi/Gay?)

    Jag sitter i en liknande sits som dig, skillnaden är att jag sen tonåren haft fantasier om andra tjejer och att mitt äktenskap inte fungerar. Nu är jag dökär i en tjej som jag umgås mycket med men inte känner på ett djupare plan.
    Min terapeut säger att en riktigt nära vänskap som man kan ha med en själsfrende kan kännas som en förälskelse. Jag vet inte om jag förväxlar vänskap med förälskelse eller om jag innerst inne är gay. Vet inte heller hur jag ska göra för att reda ut det här. Det är ju så förbaskat svårt att få ordning på tankarna när man är så kär. Hon finns ständigt i mina tankar och jag längtar efter att få vara nära henne.

    Om ditt äktenskap fungerar bra och du är lycklig så skulle inte jag sätta det på spel över en förälskelse, oavsett om jag vore kär i en man eller en kvinna.

  • torq
    regnbågsbebbe skrev 2011-11-03 07:28:40 följande:
    Tror du sitter på svaret själv egentligen om du känner efter. I alla fall så kan man ju inte båda ha och äta kakan liksom... Tror i och för sig inte att de flesta accepterar otrohet vare sig kön som signaturen "torq" såvida alla 3 nu är intresserade av mer polygama förhållanden.
    Nej, otrohet är aldrig acceptabelt, poängen med att prata om det är ju just att flytta det från otrohet till gemensamt utforskande. Men i princip delar jag din uppfattning i övrigt. Det ÄR ett farligt spel. Frågan är om inte just denna konflikt mellan logik och känslor ändå kan leda till otrohet och ett scenario där TS förlorar allt.
    Alla är olika, jag vet dock att jag själv skulle alla gånger föredra att min partner kommunicerar sina tankar och känslor till mig så att vi kan jobba på eventuella problem/situationer tillsammans. Om han är villig att testa trekanten så kanske han också känner sig mindre hotad av eventuella känslor som dyker upp: delaktigheten skapar förståelse. Vad är det som säger att TS inte skulle kunna ha känslor för dem båda? Om känslorna är besvarade men inte får utlopp, vad blir effekterna av det?
    Men som sagt, jag är också medveten om riskerna.Relationer är ett jävla minfält oavsett var man är i livet och hur man än väljer att förhålla sig till dem.  Lycka till TS, vad du än väljer att göra,
  • torq

    Och med "han" menar jag förstås din partner, inte min, eftersom min är en "hon".

  • Anonym (Confused)
    Anonym (Bi/Gay?) skrev 2011-11-03 09:09:53 följande:
    Jag sitter i en liknande sits som dig, skillnaden är att jag sen tonåren haft fantasier om andra tjejer och att mitt äktenskap inte fungerar. Nu är jag dökär i en tjej som jag umgås mycket med men inte känner på ett djupare plan.
    Min terapeut säger att en riktigt nära vänskap som man kan ha med en själsfrende kan kännas som en förälskelse. Jag vet inte om jag förväxlar vänskap med förälskelse eller om jag innerst inne är gay. Vet inte heller hur jag ska göra för att reda ut det här. Det är ju så förbaskat svårt att få ordning på tankarna när man är så kär. Hon finns ständigt i mina tankar och jag längtar efter att få vara nära henne.

    Om ditt äktenskap fungerar bra och du är lycklig så skulle inte jag sätta det på spel över en förälskelse, oavsett om jag vore kär i en man eller en kvinna.
    Det är svårt att veta om det är förälskelse eller vänskap! Men kan du inte jämföra det med anndra kompisar du har ? Fick du samma eller liknande känslor när ni träffades i början? Jag har några riktigt bra kompisar som jag anser vara själsfränder men som jag aldrig skulle kunna hångla med eller ens krama på "det" sättet eller ligga med. Varken killar eller tjejkompisar. Men vi är själsfränder som jag älskar och känner för på ett helt annat plan än andra kompisar. Lite som mina syskon, fast lite bättre

    Min förälskelse känner jag inte alls som någon själsfrände utan mer att jag är intresserad, kåt och kär. Hon är inte som mina själsfränds kompisar alls. Vi är olika som personer. 
    torq skrev 2011-11-06 21:40:57 följande:
    Nej, otrohet är aldrig acceptabelt, poängen med att prata om det är ju just att flytta det från otrohet till gemensamt utforskande. Men i princip delar jag din uppfattning i övrigt. Det ÄR ett farligt spel. Frågan är om inte just denna konflikt mellan logik och känslor ändå kan leda till otrohet och ett scenario där TS förlorar allt.
    Alla är olika, jag vet dock att jag själv skulle alla gånger föredra att min partner kommunicerar sina tankar och känslor till mig så att vi kan jobba på eventuella problem/situationer tillsammans. Om han är villig att testa trekanten så kanske han också känner sig mindre hotad av eventuella känslor som dyker upp: delaktigheten skapar förståelse. Vad är det som säger att TS inte skulle kunna ha känslor för dem båda? Om känslorna är besvarade men inte får utlopp, vad blir effekterna av det?
    Men som sagt, jag är också medveten om riskerna.Relationer är ett jävla minfält oavsett var man är i livet och hur man än väljer att förhålla sig till dem.  Lycka till TS, vad du än väljer att göra,
    Tack! Minfält är vad det är! Jag skulle bli jätte ledsen om min kille va förälskad i någon annan utan att berätta det eller om han drömmde om något sexuellt utan att säga det. Samtidigt så är jag rädd att jag berättar och sabbar allt som vi har. Han kanske inte kan släppa det och det bara blir jobbigt och så blir det slut mellan oss iallafall. Jag vill ju inte förlora allt och stå där utan kärlek. Säskilt inte när det är det är bra mellan honom och mig. Förutom att jag är kär då...
  • Tokstolla
    torq skrev 2011-11-02 23:44:51 följande:
    Börja med att prata med din man. Han kanske är mer accepterande än du tror. Många män ser inte kärlek och sex mellan vinnor som ett hot på samma sätt som de gör när kvinnan blir förälskad i en annan man. När du vet var han står i fallet kan du börja nysta i din relation med den andra kvinnan. Det är den relation du redan har som du bör vårda, allt annat är en bonus. Tänk om du plötsligt står där och har sårat/stött bort dem båda?
    Då skulle min man verkligen bli skitskraj! Då skulle han på ngt sätt känna att han inte kunde "tävla"...
Svar på tråden Ska jag berätta vad jag känner för väninnan?