• Muslimska mamman

    Könsroller i regnbågsfamiljer?

    Av ren nyfikenhet undrar jag följande:

    Finns det könsroller i regnbågsfamiljer vad gäller hushållsarbete, matlagning, barnskötsel, bilreparation mm?

    Ofta brukar två av samma kön ändå ha olika beteende och vissa kan säga att den ena är mer kvinnlig eller mer manlig än en andra. Finns det då könsroller som gör att vissa sysslor anses ligga hos den andra mer?

    Eller handlar det hos er bara om vem som har tid, vem som jobbar mest, vem som mår dåligt för stunden osv när det handlar om sysslorna, maten och framförallt barnen?

  • Svar på tråden Könsroller i regnbågsfamiljer?
  • sahara sahara

    Vi delar på det mesta. Vi gör inte lika mycket av allt, eftersom vi är olika individer med olika styrkor och svagheter, men vi uppfyller inga heteronormativa könsroller. Dessutom jobbar vi aktivt för att båda ska kunna göra allt.

    Jag förstår inte den här heteronormativa fixeringen vid att det måste vara en av varje sort. Det verkar som om folk gör vad de kan för att klämma in oss i fack. Vem har kort hår? Vem använder kjol ibland? Vem brukar byta däck på bilen? Och så vidare i all oändlighet för att komma fram till vem som är mannen och vem som är kvinnan. Och så tror de att de har förstått. Min fru är ingen man bara för att hon har kort hår och kan hantera en slagborr. Det faktum att det är hon som sköter symaskinen och födde vårt barn gör henne inte till Kvinnan I Förhållandet.


    Do something scary - the payoff is awesome!
  • Gaytjej
    Umm T skrev 2011-11-05 11:36:46 följande:
    Eller handlar det hos er bara om vem som har tid, vem som jobbar mest, vem som mår dåligt för stunden osv när det handlar om sysslorna, maten och framförallt barnen?
    Jag har just skrivit ett blogginlägg vikten (eller ovikten) av att ha en manlig respektive kvinnlig förebild. Vad är det egentligen som en förebild av manskön kan ge som en förebild av kvinnokön inte kan, och tvärt om?

    Här är delar av det inlägget, som även svarar på din fråga:

    Det här är ett axplock av vad Aoch hans småsyskon kommer att växa upp med:

    Att den ena mamman klipper gräset och skottar snö oftare än den andra mamma.
    Att den andra mamman snickrar och målar oftare än den ena mamman.
    Att den ena mamman handlar och lagar mat oftare än den andra mamman.
    Att den andra mamman tvättar lite oftare än den ena mamman.
    Att ingen av mammorna gillar att städa, men att båda till sist gör det.

    Båda mammorna är FULLT kapabla att klippa gräs, snickra, måla, tvätta, handla, städa, byta däck på bilen eller vad det nu kan vara - och de byter också dessa sysslor titt som tätt. Det är INTE bara den som är bäst/starkast/mest lämpad/tycker det är roligast/tycker det är minst tråkigt som gör huvuddelen av ett visst arbete, utan sysslorna fördelas utifrån dagsform eller andra faktorer!

    Att båda mammorna har jobbat heltid, deltid och varit helt- eller delvis föräldralediga.
    Att båda mammorna  har motsvarande utbildning och tjänar ungefär lika mycket.
    Att båda mammorna hämtar och lämnar på dagis.
    Att mammorna turas om eller delar upp nattningen av barn och djur.
    Att ena mamman sminkar sig lite oftare än den andra mamman.
    Att den andra mamman har klänning lite oftare än den ena mamman.
    Men att båda mammorna tycker att det inre är mycket viktigare än det yttre.

    Att ena mamman kan text och melodi till varenda låt och visa hon har hört samt en mängd rim och ramsor.
    Att andra mamman gillar att rita och måla och skapa.
    Att ena mamman läser massor och spelar wordfeud som förströelse.
    Att andra mamman kan ligga sömnlös för att hon inte lyckas lösa ett matteproblem och har en formelsamling liggande på toa (ja, det är sant).
    Att ena mamman kommer åka på handbollsmatcher med ungarna medan andra mamman snarare kommer att dra med dem ut i svampskogen
    Att den ena mamman är mer av en tänkare medan andra mamman är mer av en görare.

    Att båda mammorna har ett gemensamt förhållningssätt när det gäller sitt/sina barn och att ingen av dem kommer att försöka spela ut den andra.

    Att mammorna kan bråka med varandra någon gång, men att ingen av dem någonsin kränker eller slår eller förnedrar eller på annat sätt förminskar den andra.

    Vi kommer att utse lämplig manlig förebild när A ska lära sig att kissa sitt namn i snö, men annars så tror jag faktiskt att vi täcker upp det mesta!
    Regnbågspäron? Välkomna till vår grupp!: www.familjeliv.se/Medlemsgrupper/regnbagsfamiljer-108/forum
  • miljarden

    Vem som gör vad beror helt enkel på personlighet och intressen. Jag är ansvar för såväl bilgrejer samt matlagning, min tjej syr och snickrar. T ex.

  • bögfamiljen

    Finns det könsroller fortfarande i heterofamiljer??? Hemma gör vi det mesta och delar på det någon gillar att diska mer än dammsuga någon jobbar hellre med bilarna än skruvar fast ett ben på ett bord som lossnat osv osv..

  • enbär
    Gaytjej skrev 2011-11-10 17:46:41 följande:
    Jag har just skrivit ett blogginlägg vikten (eller ovikten) av att ha en manlig respektive kvinnlig förebild. Vad är det egentligen som en förebild av manskön kan ge som en förebild av kvinnokön inte kan, och tvärt om?

    Här är delar av det inlägget, som även svarar på din fråga:

    Det här är ett axplock av vad Aoch hans småsyskon kommer att växa upp med:

    Att den ena mamman klipper gräset och skottar snö oftare än den andra mamma.
    Att den andra mamman snickrar och målar oftare än den ena mamman.
    Att den ena mamman handlar och lagar mat oftare än den andra mamman.
    Att den andra mamman tvättar lite oftare än den ena mamman.
    Att ingen av mammorna gillar att städa, men att båda till sist gör det.

    Båda mammorna är FULLT kapabla att klippa gräs, snickra, måla, tvätta, handla, städa, byta däck på bilen eller vad det nu kan vara - och de byter också dessa sysslor titt som tätt. Det är INTE bara den som är bäst/starkast/mest lämpad/tycker det är roligast/tycker det är minst tråkigt som gör huvuddelen av ett visst arbete, utan sysslorna fördelas utifrån dagsform eller andra faktorer!

    Att båda mammorna har jobbat heltid, deltid och varit helt- eller delvis föräldralediga.
    Att båda mammorna  har motsvarande utbildning och tjänar ungefär lika mycket.
    Att båda mammorna hämtar och lämnar på dagis.
    Att mammorna turas om eller delar upp nattningen av barn och djur.
    Att ena mamman sminkar sig lite oftare än den andra mamman.
    Att den andra mamman har klänning lite oftare än den ena mamman.
    Men att båda mammorna tycker att det inre är mycket viktigare än det yttre.

    Att ena mamman kan text och melodi till varenda låt och visa hon har hört samt en mängd rim och ramsor.
    Att andra mamman gillar att rita och måla och skapa.
    Att ena mamman läser massor och spelar wordfeud som förströelse.
    Att andra mamman kan ligga sömnlös för att hon inte lyckas lösa ett matteproblem och har en formelsamling liggande på toa (ja, det är sant).
    Att ena mamman kommer åka på handbollsmatcher med ungarna medan andra mamman snarare kommer att dra med dem ut i svampskogen
    Att den ena mamman är mer av en tänkare medan andra mamman är mer av en görare.

    Att båda mammorna har ett gemensamt förhållningssätt när det gäller sitt/sina barn och att ingen av dem kommer att försöka spela ut den andra.

    Att mammorna kan bråka med varandra någon gång, men att ingen av dem någonsin kränker eller slår eller förnedrar eller på annat sätt förminskar den andra.

    Vi kommer att utse lämplig manlig förebild när A ska lära sig att kissa sitt namn i snö, men annars så tror jag faktiskt att vi täcker upp det mesta!
    Jag har aldrig uppfattat det som att den manliga eller kvinnliga förebilden ska vara manlig eller kvinnlig förebild just för att de gör speciella saker, typ att barn till ett lesbiskt par eller en ensamstående kvinna måste ha en manlig förebild som mekar med bilar eller gillar att skruva isär och ihop elektriska manicker för att deras uppväxt ska bli komplett. Mina barns far varken mekar med bilar eller skruvar isär elektriska prylar. Det gör däremot en kompis till oss, men jag tror knappast att våra barn går miste om nåt oersättligt för att deras pappa inte gör det, något som kompisens barn får. Och det finns förstås tjejer som gillar att meka.

    Jag har alltid tänkt på det där med den manliga förebilden som just det faktum att han är man helt enkelt och att hur man än vrider och vänder på sig så kan man som kvinna inte ge sitt barn just det. Att det är bra för barn som inte har någon manlig förälder att ha en man som de får utveckla en relation med. Om inte annat för att de inte ska undra vad män är för något. Vi kan försöka leva hur jämställt som helst och försöka att i så liten utsträckning som möjligt tänka bort det där med kön, men det är ändå ett faktum att det finns två kön. Det är ju exempelvis så att lesbiska blir kära i kvinnor och inte i män, trots att vi försöker vara jämställda, gör samma saker osv.

    Orsaken till att jag som heterosexuell har funderat på de här sakerna är att jag under flera år planerade att skaffa barn som ensamstående, men sen dök det upp en man som jag lever med och har fått barn ihop med.
  • bögfamiljen
    enbär skrev 2011-11-18 21:17:48 följande:
      Att det är bra för barn som inte har någon manlig förälder att ha en man som de får utveckla en relation med. Om inte annat för att de inte ska undra vad män är för något.
    du tror inte barn som växer upp med två lesbiska mammor trots att deras mammor inte knullar män får reda på vad en man är för något?? det är en människa precis som en kvinna fast han har snopp istället för en snipa. det finns en del biologiska skillnader på man och kvinna annars är vi väl rätt lika? iaf är det väl det vi vill vara och förhoppningsvis ska vara i framtiden. det där med blommor och bin det kan man nog förklara utan att ha bägge kön medverkande.. har nog inte tänkt visa barnen hur det går till IRL
  • Stoffe76
    bögfamiljen skrev 2011-11-11 13:49:30 följande:
    Finns det könsroller fortfarande i heterofamiljer??? Hemma gör vi det mesta och delar på det någon gillar att diska mer än dammsuga någon jobbar hellre med bilarna än skruvar fast ett ben på ett bord som lossnat osv osv..
    Tyvärr finns det det. Jag som tycker att jag är medveten och har en rätt medveten man, skäms lite över hur stereotypa vi är. Han snickrar och sköter bilarna. Jag sköter städning och tvätt i lite större utsträckning än han. Jag tycker att man bör försöka lära sig att göra det som ligger utanför ens stereotypa könsroll, särskilt om man har barn. Annars är man en dålig förebild! Man vill väl att ens barn skall ha alla möjligheter och inte begränsas av sitt genus? Men har själv, som sagt, inte nått hela vägen.
  • Gaytjej
    enbär skrev 2011-11-18 21:17:48 följande:
    Jag har alltid tänkt på det där med den manliga förebilden som just det faktum att han är man helt enkelt och att hur man än vrider och vänder på sig så kan man som kvinna inte ge sitt barn just det. Att det är bra för barn som inte har någon manlig förälder att ha en man som de får utveckla en relation med. Om inte annat för att de inte ska undra vad män är för något.
    Fast mig övertygar du inte i alla fall!

    Jag kan inte förstå varför mitt barn skulle behöva en manlig förebild för att inte undra vad män är för något - att upptäcka det finns människor av olika kön är väl ofrånkomligt för de allra flesta av oss? Om man inte växer upp isolerad på ett kloster eller något :)

    Och vad är det som en kvinna inte kan ge eller visa sitt barn som en man kan? Den manliga kroppen?

    Men utveckla gärna ditt resonemang, och varför inte i den här tråden? www.familjeliv.se/Forum-26-175/m61583565.html

    Det jag själv kommit fram till är att det är bra att ha goda förebilder av ett visst kön för att kompensera en dålig förebild av ett visst kön, om man har kopplat 'dåligheten' till just könet. Har man t ex sett en relation där en man förtrycker en kvinna så behöver man kanske få se just prov på att alla män inte förtrycker kvinnor? 
    Regnbågspäron? Välkomna till vår grupp!: www.familjeliv.se/Medlemsgrupper/regnbagsfamiljer-108/forum
  • sahara sahara

    Alltså, jag tror visst att det är bra att ha förebilder av båda könen. Precis som det är bra att ha förebilder i olika åldrar, av olika etnicitet och hel massa annat. Ändå är det just kön som så många hänger upp sig på.

    Och hur många växer upp utan några som helst manliga relationer? Ingen pappa, morfar, farbror, storebror, förskollärare, kompis pappa och så vidare? Jag ser inte det som någon större risk, faktiskt.

    Ja, könsrollerna lever och frodas i heteroförhållanden. Inte i alla, givetvis, men i många är det på något vis självklart att kvinnan är hemma mer med barnet, att mannen lägger om taket och byter däck på bilen (eller i alla fall ansvarar för att köpa in tjänsten). Barnlösa (yngre) par i lägenhet lever oftast ganska jämställt, men så fort det kommer in barn, hus och bil i bilden så blir det annorlunda. Det är ingen given naturlag, och givetvis finns det undantag, men på strukturnivå ser det ut så.

    Självklart är det många som delar upp sysslorna även i homoförhållanden. Den ena tar hand om barnen medan den andra snickrar på huset. Den ena klipper gräsmattan, den andra dammsuger. Eller något annat. Skillnaden är att det oftast inte är självklart vem som gör vad, även om man har en uppdelning av sysslorna. Det är inte mer eller mindre givet att den ena ska vara bättre på att byta däck och sköta slagborren, och den andra på att hålla reda på födelsedagar och tandläkartider. Det handlar mindre om kön och mer om kunskaper, färdigheter, personlighet och intresse.


    Do something scary - the payoff is awesome!
  • enbär

    Vilken aggressivitet, bögfamiljen! Jag ifrågasatte ju bara om det är specifika sysslor/aktiviteter som är orsaken till att barn bör ha manliga förebilder, eller om det är nåt annat. Jag tror fortfarande att det är viktigt för barn att träffa på människor av båda könen just för att det finns två kön och det är inget man kan bortse från. Om inte annat är samhället beskaffat så och barnen växer upp i ett sammanhang med samhället.

    Som presens indikativ skriver är det ju tämligen ovanligt att barn växer upp utan manliga (eller för den delen kvinnliga) relationer över huvud taget. De flesta barn har väl morfar, morbror, annan nära bekant till familjen och jag tror också att det räcker. Det var det jag fick höra när jag utreddes för ensamståendeadoption också.

  • Daludd

    "Ofta brukar två av samma kön ändå ha olika beteende och vissa kan säga att den ena är mer kvinnlig eller mer manlig än en andra. Finns det då könsroller som gör att vissa sysslor anses ligga hos den andra mer?"

    Ofta brukar två av samma kön ha olika beteende.... ? Menar man här att oftast är människor individer, eller? Herregud jag orkar inte.

  • Plupp73

    Vi är två extremt feminina tjejer båda två, och jag tror inte att någon skulle kunna kalla en av oss för "mannen" i förhållandet. Jag tycker att jag snarare utvecklats mer praktiskt/tekniskt sedan jag började leva med en kvinna sedan 3 år (var gift och ihop med en man i ca 15 år innan). Nu finns det inga konventioner längre som säger att en av oss skall sy, diska, laga mat, städa medan den andra fixar däckbyte, klipper gräs och borrar hål i väggen. Vi hjälps åt med allting och livet är fantastiskt. Jag tycker att jag för första gången har en helt jämn och vacker relation där man förstår varandra, samarbetar och lyssnar. Underbart!

  • Stoffe76
    Plupp73 skrev 2012-01-08 18:07:28 följande:
    Vi är två extremt feminina tjejer båda två, och jag tror inte att någon skulle kunna kalla en av oss för "mannen" i förhållandet. Jag tycker att jag snarare utvecklats mer praktiskt/tekniskt sedan jag började leva med en kvinna sedan 3 år (var gift och ihop med en man i ca 15 år innan). Nu finns det inga konventioner längre som säger att en av oss skall sy, diska, laga mat, städa medan den andra fixar däckbyte, klipper gräs och borrar hål i väggen. Vi hjälps åt med allting och livet är fantastiskt. Jag tycker att jag för första gången har en helt jämn och vacker relation där man förstår varandra, samarbetar och lyssnar. Underbart!
    Vad fint! Och vad skönt att slippa de där förutbestämda rollerna!
  • JeanneDArc

    Lever i ett heteroförhållande och kan ändå inte se några typiska könsroller. Förstår inte ts alls faktiskt. Skulle homorelationer vara mer lika varandra än vad heterorelationer är alltså? Det måste ju oavsett inblandade kön vara helt beroende av individernas intressen och styrkor/brister osv. Hos oss jobbar båda deltid inom vården. Ingen av oss är bra på att typ renovera eller ta hand om bilen. Han är flitigare med hushållsarbete och diskar alltid. Betyder det att ingen har någon könsroll hos oss eller är vi två kvinnliga könsroller trots hans penis?

    Jag tycker ärligt talat att den här diskussionen är ganska 1940-tal eller något. Kan inte tänka mig många ungar som lyckats undkomma vuxna av ett kön. Barn är rätt bra på att söka sig till det de behöver och är det då en vuxen man eller kvinna lär de säkert se upp till en viss fritidspedagog eller släkting för att tillfredsställa det behovet.

    Jag har vuxit upp med en ensamstående pappa, men nog fanns det kvinnor i min omgivning. Farmor, fastrar, äldre kusiner, dagmamma, lärare, kompisars mammor osv. Och inte ens där lärde jag mig de typiska sysslorna av en person ev "rätt" kön. Min farmor lärde mig spackla och tapetsera, min pappa hade tusen böcker, tävlade med mig i jeopardy och spelade frågespel och min farfar var den som var mjukast och lärde mig vikten av en hejdå-puss och att ge barn sin tid och uppmärksamhet. Spelar det egentligen roll vem som har lärt mig vad undrar jag då egentligen. Det var det jag ville komma fram till med mitt svammel. Poängen är att det fanns PERSONER runt mig som lärde mig en massa saker och såg mig. Personer som inte sa åt mig att vara på ett visst sätt eller ägna mig å vissa saker.

  • miljarden

    Jeanne Darc: Du känner inte igen fenomenet könsroller ALLS? Jag tycker det låter härligt att du har fått växa upp bland människor som varit fria i förhållande tills könsroller, men även om man inte har vuxit upp med ett fenomen måste man väl kunna se att det existerar? Har du aldrig varit på barnavdelningen på HM t ex?

  • JeanneDArc

    haha JO nu blev det nog lite missförstånd! Jag läste igenom mitt inlägg en extra gång men ser ändå inte att jag skrivit så? Hmm. Jag menade iaf att jag inte kan se att vi i vårt hem följer några traditionella mönster och inte heller i min släkt som jag vuxit upp i. Sedan menade jag att jag inte tror att personer som lever i homo-förhållanden skulle ha större tendens att vara strikt manlig eller strikt kvinnlig (enligt hur den där gamla normen ser ut) än vad folk i tvåkönade förhållanden är. Över lag- i det stora hela. Det betyder ju dock inte att det inte FINNS normer kring vad som räknas som traditionellt manligt eller traditionellt kvinnligt. Men skulle det därmed också vara större sannolikhet att hetros eller homos faller innanför eller utanför dessa ramar? Det var mest det jag var skeptisk till.

    Jag menade att människor är individer med olika intressen och styrkor, oavsett sexuell läggning eller könstillhörighet. Jag tror att de flesta har drag som normativt skulle vara både manligt och kvinnligt. Jag tror att media, butiker osv driver på en utdaterad norm som inte många egentligen längre tillhör. Vi har inte många bullbakande hemmafruar som lever för matlagning, städning och läxläsning och som aldrig skulle lämna bilen på verkstaden. Men visst finns det fortfarande statistiska skillnader i t.ex hur många föräldraledighetsdagar man plockar ut och hur mycket hushållsarbete man utför.

    Hmm mycket svammel än en gång här ja. Det är ju ett ganska gigantiskt ämne också. Jag ville nog mest poängtera de individuella skillnaderna hos människor och familjer.

  • Valente
    Plupp73 skrev 2012-01-08 18:07:28 följande:
    Vi är två extremt feminina tjejer båda två, och jag tror inte att någon skulle kunna kalla en av oss för "mannen" i förhållandet. Jag tycker att jag snarare utvecklats mer praktiskt/tekniskt sedan jag började leva med en kvinna sedan 3 år (var gift och ihop med en man i ca 15 år innan). Nu finns det inga konventioner längre som säger att en av oss skall sy, diska, laga mat, städa medan den andra fixar däckbyte, klipper gräs och borrar hål i väggen. Vi hjälps åt med allting och livet är fantastiskt. Jag tycker att jag för första gången har en helt jämn och vacker relation där man förstår varandra, samarbetar och lyssnar. Underbart!
    Háller med! I mina tidigare relationer med män har det varit mycket tydliga könsroller, sá var vi fostrade, sá blev det. Men nu, i mina lesbiska relationer, finns bara jämlikhet, där man samarbetar och hjälps át. Det är vackert och helt underbart!
Svar på tråden Könsroller i regnbågsfamiljer?