Vad gör du om ditt barn inte vill äta det som bjuds?
Jag har en treåring som just nu valt att leva sitt liv på pasta, pannkaka, köttfärssås och korv + lite grönsaker och bröd.
Hur har ni det och vad gör ni då era barn inte vill äta?
Jag har en treåring som just nu valt att leva sitt liv på pasta, pannkaka, köttfärssås och korv + lite grönsaker och bröd.
Hur har ni det och vad gör ni då era barn inte vill äta?
Vi lagar mat som ställs fram.Barnen får ta det dom vill ha ( ibland blir det bara lite potatis lr pasta) så är det bra med det.
Vill dom inte äta tvingar vi inte, kanske att dom känner sig lite hungriga sedan men dom hinner inte svälta ihjäl innan nästa måltid;)
Jag brukar anpassa middagen efter vad han gillar.. jag lagar ju inte nått som jag själv eller sambon inte äter så varför skulle ja inte kunna anpassa efter hela familjen? Ett tag hade vår son svårt med ris (fick kväljningar) och sambon älskar ris, så då koka ja pasta lr potatis till sonen.. Jag tvingar aldrig i mat, har hemska minnen från det när ja va liten :(
Min tjej är bara 14 mån, men hon har tidigt varit förtjust i kött, korv, en del fisk. Äter oftast bara det och ingen potatis, ris eller pasta, men hon erbjuds allt varje gång och ibland slinker det också ned. Grönsaker har hon också alltid tyckt om, men ibland ratar hon det med. Så hon får det som serveras och inget annat, tvingar inte heller i henne mat utan vill hon bara äta köttet, korven eller grönsakerna så får hon det.
Jag har aldrig haft det problemet. Mina barn äter allt. Minstingen frågade om hon fick ta lite vitkål att knapra på innan maten idag när hon såg att jag använde det i maten tex. Det enda dom inte har ätit är lök när dom var mindre. Jag tror att det är konsistensen som de inte har gillat, men river man ner det får man smaken i alla fall.
Vi lagar ofta nya maträtter (kör mycket "Billiga veckan" från ICA) så vår dotter som är tre och ett halvt har vant sig vid att äta även mat som hon inte känner igen. Vi gör så att hon måste smaka på allt.En tugga. Om hon inte gillar ex såsen behöver hon inte äta mer av den utan istället äta det som var mer okej, men vi gör inte spearat mat till henne.
OT, hur var det när ni var små? Inte tyckte jag att all mat var supergod som vi åt hemma. Ibland hade man tur och fick sin älsklingsrätt (på födelsedagen fick vi önska), men det här att allt måste vara så GOTT, det känns som något som är mer vanligt idag än för 20 år sedan. Är bukfyllan utrotad?
Visste inte vad jag skulle svara. Dels försöker jag anpassa maten efter dem men inte alltid. Gillar de inte maten behöver de inte äta. Men oftast är det "såsen" som de ogillar och då äter de makaroner eller det andra. Vi kör också att man ska smaka på allting men man behöver inte äta upp. Är det mat som jag vet att de gillar brukar de få äta upp åtminstone hälften för annars kommer de efter 30 min och är hungriga Om de är hungriga brukar de få kvällsmat innan de ska sova. Smörgås, yoghurt eller en banan.
Sonen får äta av det som står på bordet.
Passar inget så får han vara utan.
Men än så länge äter han en flaska välling 2-3h efter middagen så han somnar INTE på tom mage, det skulle jag aldrig låta han göra häller.
När han slutar med vällingen blir det något annat kvällsmål
Hon får äta sig mätt på det som finns på bordet, utan något tvång att äta av allt. Vi uppmuntrar till att smaka på allt, men vi tjatar inte och hon måste inte. Oftast smakar hon, oftast äter hon, men ibland inte och det är okej.