Har två döttrar på 7.5 och 3 år. Varför skulle det vara opraktiskt att bo på landet? Det beror väl på vilken inställining man har från början, skulle jag säga. Vi bor ute på landet, har 1 mil till skolan å dagis. Har tre hus som grannar, varav en branfamilj. 7 km till affären. Samt att man givetvis får skjutsa till kompisar. 4.5 mil till jobben har vi båda.
Men, vi skulle aldrig flytta in till stan. Vi trivs Otroligt bra här ute. Senast idag pratade jag och maken om att vi inte skulle kunna tänka oss att bo mer centralt trots mycket skjutsa och pendling till jobbet. Varför tränga i hop sig i ett bostadsområde när mnan kan få friheten här ute?
Lugnet här ute, samt att vi vågar släppa ut våra tjejer att leka utan rädsla för trafik och annat otäckt väger upp allt som ev kan vara jobbigt med att bo på landet.
Vi visste vad vi flyttade till. Jag är uppvuxen ute på landet och har alltid pendlat till både skola och jobb. Visst kan det vara jobbigt med allt åkand, men det finns så mycket annat som väger upp. Vi valde mellan att flytta till staden vi jobbar i och då få betala runt ca 2.5 milj för en villa, eller köpa villa (i gott skick) för 820 000 kr och istället pendla.
Lätt val för oss, å inte minst för barnens skull! Kanske flyttar vi in närmare stan när de blir större och behöver än mer skjuts och stimulans, det vet man inte och vi får se tiden an. Men nu är det perfekt, och vi kommer bli kvar här iaf till barnen gått ur mellanstadiet då skolan och dagis här ute har Bra mycket bättre klimat än många skolor i städerna.