Hur man stävjar sin lust och irritation till sin älskade

Jag vet inte hur många trådar jag läst om här på FL om situationen när den ene vill betydligt mer än den andra. Hur överlever man? Hur undviker man att vara sur och irriterad? Jo, jag såhär:

* Onanera innan läggdags. (Vågade jag inte för några år sen, tänk om det var just ikväll som hon hade lust? Nä, idag vet jag till 99% säkerhet att så inte är fallet, och jag har inte haft fel än)
* Gå och lägg dig efter att hon somnat (Finns inget att bli missnöjd över)
* Sluta med att beröra/krama henne så ofta (Hon verkar inte sakna det, väcker bara min lust ändå)
* Svara på användarfrågan "Hur ofta har ni sex?" i någon nätblaska. Välja alternativet med minst frekvens och inse att det faktiskt finns fler som mig.
* Hålla för öronen när någon kompis berättar om sexlivet med sin fru/sambo/flickvän
* Besöka VM.se (Inte för att vara otrogen är min grej men mest för att se att det finns kvinnor med lust där ute, och veta att "vill jag, så kan jag")
* Träna (Gör jag många ggr i veckan. Endorfinet hjälper till att hålla negativa sexlivs-tankar borta. Håller även kroppen i trim.)
* Lägga fokus på annat (Jobb, renovering, barnen). Håller också negativa tankar borta.
* Läsa liknande trådar här på FL och inse hur många män som har samma problem ("Jag är inte ensam"-känslan. Men även inse att göra ett byte kanske inte slutar så gott det heller)
* Läsa liknande trådar här på FL och inse att några kvinnor har samma problem med sin man (Inge hopp om att ni kvinnor med lust verkligen finns. På riktigt!)
* Fortsätta hoppas på att när småbarnsåren är över så kommer min älskade fru att bli en vild panter i sänghalmen (Ärligt talat, jag börjar ge upp detta hopp. Men hoppet är det sista som överger en)
 
 Det är med glimten i ögat som jag skriver denna lista. Det tragiska är att det mesta är sant.