Semester med barnen?

Jag är pappa till tre barn från ett tidigare äktenskap, alla tre är helsyskon. Det är ca 5 år sedan vi separerade och separationen var på mitt initiativ. Det var ingen annan kvinna utan kärleken var slut. Den äldsta har jag haft  svårt att få bra kontakt med för hon stod så nära sin mamma innan, och ännu mer efter. De två yngsta idag 14 och 10 år bor hos mig varannan helg.

Min exfru och jag har stora svårigheter i kommunikationen. Jag uppelever att varje gång jag trycker på för att få mer kunskap och mer tid tillsammans med mina yngre barn så blir kontakten svårare. Jag tror inte hon bråkar riktigt med flit, men något är det som gör att det blir svårare.

Under de snart fem år som gått har jag haft svårt att få med den yngsta på semester. Hon har gråtit hos sin mamma och sagt att hon inte vill. Jag har ibland låtit henne stanna hos mamma och ibland tvingat med henne. Denna obeslutsamhet har naturligtivs varit helt fel. Varje gång jag tvingat med henne så har vi sen haft fantastiskt bra.

Nu har vi beslutat att resa bort en vecka nästa sommar. Jag och de två yngsta barnen. Den äldsta fick också frågan med sa direkt nej. Min yngsta ändrar sig som vanligt när hon kommer hem till mamma och säger till mamma att hon inte vill åka. Hon gråter (som vanligt) och säger att hon vill stanna hemma. Nu har jag satt ner foten och sagt att nu ska vi åka. Jag bestämmer. Då har hennes mamma ställt sig på tvären och i princip krävt att hon inte ska följa med för hon vill ju inte! Jag vet att hon gråter nu och när vi sen sitter på Arlanda kommer allt vara bra,

Ska jag tvinga med henne eller ska jag låta henne stanna hemma?

För sakens skull är jag inte alkoholist eller missbrukare av annat slag. Jag arbetar heltid och slår inte mina barn. Jag bor i en välstädad lägenhet och jag älskar mina barn. Jag skiljde mig från deras mamma och inte från dem. Jag är en helt vanlig pappa.