Extremt högljudd och härjig 2-åring

 Det kan vara uppmärksamheten, under denna tiden utvecklas väldigt mycket
 och man kan se en väldigt stor förändring hos barn

 Även testningarna kommer in, vad får jag göra och itne göra, vart går min mammas/pappas gräns
 när får dem nog, hur långt kan jag trycka tex..

 Jag har satt dottern i skamvrån när hon blev 2år.
 Det blev helt enkelt för mycket att hantera att hon slängde sig på golvet i affären,
 inget hjälpte och att handla tog mer tid än det behövde (är beorende av anhöriga) då vi inte kan ta bussen
 innan, då hon var så trotsig och jobbig, hon verkligen skrek i skyga högar och skrek dässutom AJ AJ AJ
 mamma, vilket fick många att rikta uppmärksamheten emot henne, vilket gjorde de hela värre

 Hon fick sitta i skamm vrån i 2min och sedan skulle hon be om förlåtelse och så förklarade jag innan det vad hon hade gjort för fel (i lugn ton) och sa att mamma blir ledsen när du gör så, förklarade att är hon duktig
 så kan hon få något litet (tex ballong på citygross (åka bilen utanför vid affären) (leksaksbilen)...
 små saker som motiverade henne, dässutom märkte jag att hon är i hjälpa åldern, så hon vill vara med mycket, när hon inte får hjälpa till kommerf frustratioonen och hon blir arg

 Jag försöker fortf att balansera hennes vilja med att jag måste visa mig stark

 MEN DET KAN GÅ 2månader mellan utbrotten (hon får ifsg) utbrott på vägen hem ifrån dagis
 på dagis när hon är super trött..

 men annars är hon väldigt lugn numera, annars var hon även högljud, men jag har dålig hörsel
 så inte så konstigt om hon skriker ifsg                                

Åh vi har exakt samma problem som dig, iaf på ljudfronten. Har en son på 1 år som också är EXTREMT högljudd.. Det har han varit dom senaste månaderna och jag har hela tiden trott (och andra har sagt ) att det är en fas som snart kommer att vara över. "Han testar rösten" osv.

Vad ska man göra? Brukar säga till honom på skarpen, ibland direkt, ibland efter en liten stund och sedan prata lugnt och mjukt med honom. Försöka tala om att man kan prata lugnt med varandra. Ingenting hjälper. Han brukar se lite underligt på en och vara tyst en liten stund. Men sen så är han tillbaka i exakt samma tonläge igen. I mellanåt så "pratar" han och jollar som vanligt, men sen så kommer dom höga ljuden igen så att det skär i öronen... Har även testat att ignorera det hela och bara vara som vanligt tillbaka. Men utan större framgång.

Det känns som att han blir frustrerad över att inte kunna göra sig förstådd och att det kan vara därför. Men samtidigt så gör han även dessa ljud när det är dom mest självklara sakerna som när han kommer gående med en bok som han ger till en.

i övrigt är han världens gladaste och charmigaste kille! Men dessa ljud/skrik gör att vi håller på att bli galna...