Jag sitter och funderar fram och tillbaka om jag ska ta steget eller inte.. Det är något jag velat i så många år, men har hört så många skräckhistorier om när det gått fel, så vet inte om jag vågar.. Så nu efterlyser jag alla erfarenheter som finns där ute!
Vilken storlek hade du innan och vilken efter? Betalade du själv eller stod staten för det? Hur lång är du osv osv!
Jag är 156 cm och har 75G.. Till det är min ickegravidvikt mellan 45-50 kg.
Jag gjorde en bröstförminskning privat för 5år sen.Jag är 161 cm lång och vägde då 75 kg(Nu väger jag 92 och brösten har naturligtvis ökat i volym men konstigt nog kan jag fortfaranmde ha samma b-håar på mig).Jag gick från DD-kupa till c kupa.Jag blev mycket nöjd med resultatet.Det enda negativa är att mina ärr blev rätt så breda men jag ångrar inte operationen ett dugg.Innan op. hade jag jätte stora problem med att hitta Bh nu hittar jag utan problem.Fråga på om det är något mer du vill veta.
Ja jag betalade själv.
Då kostade det 36 000 kr ,men nu ser jag att dom höjt till 47 500 kr.Men det är ju 5 år sen jag gjorde op.
Klart att dom lyfter brösten också. Kan säga att mina bröstvårtor satt 12 cm högre upp efter operationen 
Läkarna mäter hur mycket brösten hänger.Man mäter från halsgropen till bröstvårtorna. Det ska ligga mellan 20-22 cm.Mina var 32 cm före op och 20 cm efter
Väger på tok för mycket för mina 167cm, men att gå ner i vikt gör dem inte mindre sladdriga, det minsta jag haft som bh har varit 75D och det fanns inget "innehåll" i skinnpåsarna... Vad jag förstått på behanta som fixat brösten efter viktnedgång har jags tora chanser att få mina åtgärdade (bla iom att har jag inte bh på natten vaknar jag av smärtan när brösten tex fastnar i armhålan när jag vänder mig...)
Jag opererade mig för några år sedan på en privatklinik. Jag var jätterädd, läste på massor innan. Direkt när jag vaknade tyckte jag det gått jättelätt och det finns så mycket som är mer obehagligt. Det är det bästa jag gjort nånsin, skulle kunna göra om det när som helst faktiskt.
Så mycket skräckhistorier finns inte heller. Det finns internetforum på engelska som enbart handlar om bröstförminskning som jag läste ofta och jag googlade en massa. Hittade ingen som dött pga det eller skadats allvarligt. Riskerna är begränsade och handlar om sånt som går att lösa om man opereras på en seriös klinik. Jag har full känsel kvar, och det enda negativa är väl att ärren syns men med tanke på hur snyggt det blev har jag gärna ärr.
Jag opererade mina bröst för snart 2 år sedan när min dotter var en halvår. Jag var då 180cm, vägde runt 60kg och hade 75G. Hade ett helvete med huvudvärk o.s.v. Jag fick min operation gratis via landstinget. Kravet för det tror jag var att man måste ha över 800ml bröst, jag hade 1200 så det var solklart att jag fick den betald.. även om det inte alls lät så på sköterskan på vårdcentralen som var otroligt negativ men väl på sjukhuset blev jag otroligt väl omhändertagen.
Jag hade ställt in mig på att ha väldigt ont efteråt och det är klart att det kändes men det gick mycket bättre än jag hade trott. Fick inte sträcka mig efter saker ovanför huvudet på ett tag och fick inte lyfta tungt så min mamma ryckte in som extrahjälp med dottern i en vecka.
Nu efter operationen har jag 75D och visst har jag endel mindre vackra ärr men dom bleknar sakta. Sticker och kliar ibland i ärren men jag är superglad att jag tog steget att förminska. Kan numera gå promenader utan att få huvudvärk, kan hitta bikinis och bh´ar utan problem och jag kan vända mig om i sängen utan att behöva lägga tillrätta tuttarna ;)
Jag har länge fungerat på att göra bröstförminskning. Är helt omöjligt att hitta BH i min storlek då jag är både smal och har stora bröst. Jag har på min st 28F, vilket är nog samma som 60F.
Jag är bara rädd för att ärret ska se ful ut och att jag kommer några år efter förminskningen få tillbaka mina stora bröst men ha fula ärr på köpet. Just nu har jag rätt så fina bröst, som är en häng på 21 cm. Men jag vill kunna shoppa fina kläder, vilket är omöjligt just nu då kläder i st 32 sitter för tajt runt mina bröst men perfekt vid midjan, medan större storlekar ser ut som en tält.
Vad har lanstinget för krav om man ska få operationen gratis? Och vem tar man kontakt med för att antingen betala den eller gå via landstinget?
Det var lite småroligt när dom mätte storleken. Dom stoppade in brösten i "formar" och den som passade bäst berättade vilken storlek man hade.
Om man vill ha en operation vänder man sig först till vårdcentralen som sen skickar remiss till Bröstmottagningen.
Tack för svar! Visst har jag mer eller mindre alltid ont i ryggen, men jag vet inte om det har med brösten att göra, de är trots sin storlek väldigt fasta och inte alls speciellt hängiga, skulle det kunna påverka deras beslut negativt isf?
De kan ju omöjligt veta hur ont jag har av dem och de är ju på tok för stora om man jämför med resten av kroppen. Har bmi på 18 i vanliga fall (är gravid för stunden, så det är ju inte på tal om op på länge än)
Jag är 165 cm lång, pendlar mellan 45-50 kg. Jag gjorde en bröstförminskning för tre år sedan när jag var 19 år. Då hade jag storlek 65F. Det såg sjukt ut! Jag är naturligt smal men på något sätt så lyckades jag få ett par jättebomber! Jag tyckte att mina bröst var väldigt fina, fasta och inte alls hängiga, men hade passat betydligt bättre på någon men inte så smal kroppstyp. Jag fick min operation betald av landstinget pga jag hade ont i ryggen. Jag gick från en 65F till en 65C. Jag är hur nöjd som helst :) Ärren tänker jag knappt på längre.