vad har en bra kompis?

Människor som jag inte vill lära känna närmare är såna som man bara känner att henne/honom har jag inget gemensamt med. Man har inget att säga till varandra.
Personer som verkar dryga, tar sig själva på för stort allvar och inte har humor känner jag bara -nä, tack!

Jag gillar personer som har ungefär samma humor som mig och som man kan vara lite "barnslig" och tramsig med. Allt behöver inte vara på största allvar!!

Oj vilka tråkiga människor du verkar ha trillat på. Men kom ihåg också att ibland har folk fullt i sina liv. Ibland är man helt enkelt inte öppen för att lära känna och släppa in nån ny människa i sitt liv, oavsett hur trevliga de är.

Många är dåliga på att höra av sig, speciellt om man redan från början kommer in i ett beteende där den ena ringer och den andre svarar. Jag har en kompis som hör av sig oftare till mig än tvärtom. Det innebär inte att jag gillar henne mindre utan det är ett mönster som jag skäms för ibland. Hon är f ö fantastisk på att hålla kontakt med folk och har därför ett stort nät av kompisar. Det beundrar jag hos henne.

Helt kort kan jag säga att de som jag tycker verkar trevliga är ofta de som brinner för nåt, och är intresserade av att dela med sig av det till sin omvärld. Sen spelar ämnet mindre roll, det kan funka med allt från rabiata feminister, hängivna fågelskådare eller såna som med inlevelse berättar om hur härligt de tycker det är att baka bröd.

Och sen tycker jag att det är samma sak med potentiella vänner som med potentiella partners: såna som vill lite för mycket lite för fort väjer man gärna undan för. De verkar ofta stressiga och lite pushiga och man undrar varför de vill så mycket när man knappt känner varandra (varnings-pip). Dessutom undrar man ifall de verkligen är intresserade av just mig, eller av vem som helst (det senare är ju inte så smickrande).

Jag kan känna att jag nog tillhör kategorin vill mkt, vill fort. Men det handlar inte om vem som helst utan ju den personen. Varför? tja....jag vill så gärna, så jag har väl svårt att vänta. Som när man är nykär så vill man ses hela tiden...typ.

oj vad givande detta var redan!
gärna fler, många fler! Tack!

Åhhh vad jag känner igen mig.
Men jag ändå att du träffat på "fel" nya kompisar.
Det finns kanon tjejer också som känner precis som du.

Så ge inte upp, snart kanske du finner en tvillingsjäl som uppskattar dig som vän, och som tar dig som du är =)

kram Bettan

flyttar upp

De personer som blir mina riktiga vänner är just dem som man inte MÅSTE hålla kontakten med så ofta.. det räcker om man träffas ibland och man hör av sig när man känner ett behov.. det kan bli varje vecka, varje månad eller kanske bara vartannat år!

Jag VET att jag är usel på att hålla kontakten (förutom på nätet!) och därför blir det väl att jag inte drar till mig sådana kompisar för man ger nog upp när man ringt mig för 14:e ggn och jag inte ringt tillbaka *Rodnar*

hör gärna av dig till mig..om du vill..även fast du är anonym nu..
jag kan dra mig bortåt eller vad man säger..när kompisen enbart snackar om sig själv.
nu ska du få höra hur det brukar låta -jämt-

J är jag H är hon

h- hej
j- hejhej gumman
h- jaa usch vad trött jag är, idag har jag klippt mig och vet du vem som ringde? kalle!! (tex) sen c:a 20 min långt prat om kalle
J- okej vad trevligt..jag är också trött värsta perioden är nu (graviditet)
h- ......ja..
h- jag blir så less på mamma vet du vad hon gjorde iadg när hon kom hit?
blablablablablabl...å sen kalle och ifredags var ja ute och festade kom hem 8 på morgonen..
J- du jag måste gå nu innan affärn stänger
H- mm har du pratat med sabina nåt då?
J - nej ja måste verkligen rusa nu ja ringer dig sen!
h- ok

så ser de ut jämt..sen kunde hon babbla om sig själv i timmar..sällan fråga mig så värst mkt...hon kunde aldrig avsluta samtalen o respekterar inte mig när jag behöver gå,,de slutade med att jag alrig orkade svara på hennes samtal..hon är en go tjej men detta är vad jag inte uppskattar hos en vän,,jag skulle vilja ha en riktig vän som bryr sig...hon sket tex i att ja slutat röka,,dagarna efter blåste hon mig i ansiktet osv...

hör gärna av dig..kram

Hej trådstartaren!
Känner igen mig hos dig. Vad synd att du är anonym......

trådstartare

Jättegulligt av er som vill höra av mig. Men det hjälper ju inte så mkt om man inte bor inärheten av varann?

Kanske hör jag av mig så kan vi prata lite iaf., byta erfarenheter och så....
Lovar inget, men ska isåfall samla lite mod först...

Jag känner igen mig!

Träffade en jätte trevlig tjej i våras, vi var båda gravida och hade BF nära varandra! Så vi tänkte träffas och följa varandra!

Jag fick mitt barn först, men fick ligga kvar på sjukhuset två veckor! Allt var bara jobbigt så jag orkade inte prata med någon förutom de allra närmaste!
Sen pratade vi lite grann, alltid jag som ringde/mailade/sms:ade först ALLA GÅNGER!!
Till slut så är det sååååååå tröttsamt, varför är det bara jag som måste höra av mig??? JÄMNT!! Sen får man höra att man inte hör av sig!
Jag tycker att det är jätte synd, för jag gillade verkligen denna tjej, och trodde verkligen att våra barn skulle få leka ihop mm!
Denna tjej sa att jag kunde höra av mig när jag fick tid, och då svarade jag att hon också gärna fick ringa!! Hmm, har hon gjort det?? NÄ

Nu börjar jag bli lite irriterad, hon fick låna en massa kläder av mig, som jag är orolig att jag inte kommer få tillbaka!!

Hmm, jag förstår hur du känner dig...
Men kompisar som inte också hör av sig, är inte mycke till att ha! (min åsikt) det är inte bara en annan som ska ge och ge och ge. Man måste få också!!

Sista anonym, men det måste faktiskt inte vara så att hon inte VILL höra av sig, hon kan ju vara en sån som mig som dels har telefonskräck och därför drar sig 100 ggr extra innan hon ringer upp någon (mja mina föräldrar klarar jag faktiskt av att ringa men annars är det otäckt) och dels ÄR dålig på att komma ihåg att höra av sig utan att för den skull tycka mindre om mina vänner!

Vi tjejer kan ju ha lite svårare med våra nätverk...ser att min man och hans killkompsiar håller mer ihop i vått och torrt, även andra män i min omgivning. Nuförtiden träffas de inte lika ofta, de är ju i olika faser i livet. Jag är mer ombytlig när det gäller kompisar,,,har en bästa kompis som jag tyvärr inte träffar så ofta. Dessutom är vi rätt blyga av oss i Sverige och håller lite avstånd...det tar tid att lära känna ngn. Vi kan ha svårt för såna som är för kontaktsökande också ibland eftersom vi är så upptagna i våra liv med familjen och annat.

En liten parentes till detta....
Vissa människor, däribland jag, är sådana som har svårt att få tummen ur arschlet (om man så säger) och lyfta på telefonluren, eller åka och hälsa på. Är oftast lite halvrädd för att vara till besvär, och jag kommer mig liksom inte bara för. Irriterande, jag vet, men jag är sån.

Vissa perioder när jag är så översocial att jag inte står ut tar jag kontakt, andra perioder får det bli andra som tar kontakt med mig. De vänner jag har nu vet hur jag är och att det inte betyder något om jag är seg på att höra av mig, och därför gillar jag dem! De accepterar mig som jag är, och jag gör detsamma! Man måste inte ringa varje dag, det är inte viktigt vems tur det är att ringa etc. etc. Huvudsaken är att båda parter förstår vad som gäller!

Jag har också haft kompisar som velat att jag skulle ringa jätteofta, och som blivit sura när jag inte ringt när det varit min tur, och liksom ringt för att poängtera att jag gjort fel. Vill jag vara med en så intolerant människa som inte insåg hur jag är, trots att vi känt varandra ett bra tag, och där jag sagt rakt ut att jag är dålig på att höra av mig? Nej!

I övrigt tycker jag att de som skrivit här ovan sagt mycket klokt, och jag håller med!

Jag känner igen mig jättemycket i trådstartarens historia. Jag har en del vänner, men när det kommer till att träffa nya, så blir jag också så ofta besviken efter ett tag. Känner mig tråkig och så. Försöker så mycket ibland att det känns patetiskt. Är dessutom jätteblyg och har väl inte världens bästa självförtroende heller och det gör ju inte saken bättre.
Jag gör samma sak som dig att jag kastar mig över mailen eller brev och besvarar direkt. Ofta rinner allt ut i sanden med nya bekantskaper, för att det känns som att man inte har nå't att erbjuda liksom. Känns som de drar sig undan ibland!?
Mina gamla kompisar rings jag med lite då och då. Vi kan ha intensiv kontakt i perioder och sen ingen kontakt alls på länge. Men vi vet att vi alltid har varandra ändå. Det är skönt.
Men jag längtar ibland efter nya kontakter och fler vänner jag med.
*kram*

Mrs G
Oj vad jag känner igen mig hos dig!
Alltihop jättemkt.

Jag kan hålla med de som säger att man måste inte vara den som ringer, självklart.
Det går i vågor hur man hör av sig. Jag är inte den som tycker det måste vara varannan gång, absolut inte!
Men det är en annan sak att KÄNNA att folk inte spontant gärna ringer till mig! Att känna att folk inte spontant besvarar ett mail med entusiasm. Som MrsG sa, det känns som om de drar sig undan.
Det handlar inte bara om den eller den personen, utan de flesta..
Naturligt får man en känsla av att det måste vara ngt hos mig!
Kul med så mkt inlägg! Så det blir lite diskussion av det!

Ja, det är hemskt att känna så faktiskt. Att folk inte hör av sig spontant, medans man själv kanske gör det. Vet inte hur många gånger jag har analyserat mig själv och undrat vad som är fel. Jag är väl bara tråkig och ointressant helt enkelt.
Rusty har nog också rätt i att folk känner att de har fullt i sina liv och inte har tid eller lust att ta in nya personer i bekantskapskretsen. En jättetråkig inställning tycker jag. Tror att det kan vara väldigt svenskt också!? I alla fall säger min man det, som inte kommer härifrån.
Hursomhelst, jobbigt är det!
Trådstartaren, hör gärna av dig om du vill.

hmmm, ville bara säga att jag hörde av mig till en av er som sade "hör av dig om du vill", men fick inget svar...
Snälla säg inte så om ni inte menar det...



Det var första och sista gången, jag chansade på det.

Till trådstartaren..

Vad synd att du återigen blev besviken

Jag kan ibland känna att jag skrämer iväg en del männisor el kanske inte så pass men om jag träffar ngn som det klickar med vill jag oxå umgås mkt och ofta fast när jag känner att jag lägger ner energi på ngn som inte gör detsamma på min då lägger jag ner, det har jag lärt mig på senare år

och trådstartaren, om du kikar in hos mig och kladdar i gb så svara jag, det gör jag till alla

Hoppas du hittar en bra vän tillslut!!

Kram på dig!!

Det som gör en bra kompis för mej är först och främst att man har nåt gemensamt. Mycket humor och speciellt ärlighet. Är det något som kompisen säger eller gör så ska man kunna säga det och lösa det utan att bli ovänner.

Sen finns det dem som jag kallar vänner det är nån som jag kan gråta ut hos som finns där för mej och som jag kan ringa mitt i natten om det är kris av någon anledning. Som ställer upp till 100% Givetvis är det ömsesidigt, så att hon/han kan göra samma sak om det är kris och då finns jag där.

Trådstartaren: Jag känner igen mig sååååå mycket i det du skriver...
Snälla skriv till mig, jag LOVAR OCH SVÄR att jag svarar!!!!!