Skrämmande (artikel)

helt klart skrämmande men tycker det är ännu skrämmande att folk erkänner att de tycker att de gör rät.. Läste du kommentarena? Både kvinnor och män ansåg att det var helt okej att örfila ett litet barn =( sjukt!

Fast vad innebär att ta tag i?

När barnen kastade sig ur bilen och började springa runt den på en parkering fast jag sa till innan att de inte fick gå ur bilen, tog jag tag i dem/stoppade dem fysiskt i farten när de sprang och sa ifrån för att markera allvaret.
Eftersom de är otroligt högludda så hör de/struntar de i om jag med ord försöker få dem att stanna upp. Och jag var tvungen att hejda dem från att springa vidare för att slippa en ev olycka.
Skulle de hellre ev blivit påkörda än att jag på sekunden fick deras uppmärksamhet och de förstod allvaret?

Precis, det beror ju helt och hållet på HUR man tar tag i barnet.

Och jo, Jennillie, jag har sett kommentarerna. Det är inte utan att man blir ledsen.Och så idiotkommentaren "Jag blev slagen när jag var barn och har inte tagit skada, så jag ska göra likadant med mina barn" 

Usch jag får ångest när jag läser artikeln. Det är oerhört tragiskt också att funktionsnedsatta barn är extra utsatta. Det är stressen som är orsaken tror jag. Stressen och vanmakten. Jag är konstant stressad. Både över fåniga saker (för att vi inte kommer i tid till frukosten på dagis, hjälp ungarna får inte middag förrän kl 19.30 idag) och över svåra saker (hur ska jag se till att syskonen inte kommer i kläm pga broderns extra behov, hur tusan hanterar man ett barn som får en timmes utbrott bara för att man säger ordet kväll, oro över jobbet och att vi båda inte fixar deadlines längre).  Jag har ändå trygg ekonomi, tryggt förhållande, hälsa, socialt nätverk, städhjälp etc. Hur ska det då inte vara för andra föräldrar som inte har samma stabilitet? Stress är absolut ingen ursäkt för att man tar hårt i sina barn och att man helt enkelt tappar allt sunt förnuft, men jag är övertygad om att det är stressen som man också måste jobba med, tillsammans med ökade kunskaper om hur barn faktiskt tar skada av att man ruskar dem, eller tar hårt i dem.

Petronella: Javisst, vi behöver ett barnvänligare samhälle generellt. Jag har givit upp min forskarkarriär eftersom den inte är kompatibel med tre små barn. Jag har inte publicerat en enda artikel sedan barnen kom. För mig var det ett enkelt val. Men jag tycker att det är tråkigt att det inte ska gå att låta kärriären gå på halvfart när barnen är små. Det funkar inte så inom forskningen utan det är antingen eller.

Det beror inte på hur man tar tag i barnet utan varför. jag kan smiska mina barn på skoj och de skrattar och tycker att det är kul. Skulle det vara misshandel?

det handlar om att man gör det i ilska och skrämmer barnen, att man inte kan behärska sig.

vad det beror på? jag tror att stress är en stor faktor....

Det är så sorgligt... Jag skulle aldrig våga vara hårdhänt mot mitt barn hur trött jag än kan vara och hur lågt tålamodet än är... Men att göra sådant skulle jag få ångra hela livet... Jag vet att min man utsattes för mycket hårdhänt uppfostran av sin pappa, mer hårdhänt än vad som är vanligt enligt min man med. Men jag har sagt att med våra barn får inget hårdhänt överhuvudtaget ske. Här ska vi uppfostra med prat och med time-out. Och jag har redan sagt att om han går över gränsen mer än en gång så kommer vi gå skilda håll. Men man hoppas ju att allt kommer gå bra.