Ensamstående i Karlstad/Värmland?

Hej. Här finns en! Separerade från min dotters pappa i September. Söker nu desperat efter andra i samma situation. Hur gamla är ditt/dina barn?

Hej!

här finns en till, jag bor på hammarö. Jag separerade för 4 år sedan, min son är nu 4,5. 

Hur gammla är era barn?     

Får jag vara med?

Min dotter blir snart fyra- vill väldigt gärna komma i kontakt med andra i samma sits.

Min dotter är nio månader. Har ni varit ensamstående länge och hur tycker ni att det fungerar? Det var inte längesen jag separerade och ibland slår det mig att jag är ENSAM. Tankar på hur sjutton jag ska få det att gå ihop med jobb/dagis/fritidsaktiviteter osv.

Jag tycker faktiskt att livet som ensamstående fungerar riktigt bra! Jag och sonen har som sagt varit ensama i 4 år och han bor bara hos mig, inget hos pappan alls. Jag tyckte också att det var jobbigt första året tror jag, då kände jag mig också ensam, det händer väl fortfarande men jag är väldigt tillfreds med vårt liv =)

Nu har jag alltid pluggat sedan sonen var liten och då är det ganska lätt att flexa lite med tiderna  men snart måste jag nog kasta mig ut i den verkliga världen =)

Nu vet ju inte jag hur det är att ta hand om ett barn i ett förhållande men jag kan tänka mig att det till viss del är lättare att göra det själv. Vi har ett fint samband han och jag och en riktigt fin och nära relation eftersom det bara är vi, han vet precis vart han har mig, det är bara mina "regler" som gäller så tillvaron är rätt konfliktfri mellan mig och sonen och det tror jag beror till stor del på att jag har varit ensamstående. 
    

Jag separerade från min dotters pappa Mars 2009 och vill gärna träffa andra som varit med om samma sak.
Min dotter är idag 4,5år.
Själv är jag 25.
Någon i samma ålder som mig? Och som har barn i min dotters ålder?

Åh gud här lever man i total förnekelse. . .24 år höll jag på att skriva. . .27 är jag ju

 

Svårast tycker jag det är när man ska få pusslet att gå jämt upp. Ni vet jobbar helgen fixat barnvakt, barnvakten blir sjuk och ingen annan kan. . .Eller man får för sig att men faktiskt vill komma iväg och träna lite. Men hur kul tycker en fyra åring att det är att vara med mamma och hoppa runt i cirklar? Inte alls. . .

 

Mamma till Sarah på snart 8 veckor, lämnade Sarahs pappa  i vecka 14 och har inte haft något med han att göra alls.

Eftersom jag har varit ensamstående sedan jag var gravid så har det gått bra. Fick lära mig att ta hand om Sarah helt själv från början men ibland så kan mamma eller pappa hjälpa till men det är inte ofta för jag vill helst klara allt själv! Vill inte bli beroende av dem.

Jag är 29 och sonen är som sagt 4,5

Jag går på Sats där de har barnpassning nu behöver jag inte ha med honom dit så ofta eftersom jag ganska ofta kan ta mig tid på dagen att träna men det är bra att kunna ta med honom.   
Träning med barnpassning tyvker jag gott att man kan unna sig som ensamstående =) 

Jag blev själv med en månad kvar till BF. Jag önskar i det avseendet att jag hade haft möjlighet att fått vänja mig vid att vara själv redan inledningsvis. . .

Jag förstår också viljan och känslan av att vilja vara oberoende.

Ja vad skönt- tyvärr bor jag på en mindre ort väster om Karlstad och där finns inte den möjligheten. Men det är ett väldigt bra koncept tycker jag. En möjlighet för alla!
 

Någon som vill ses efter jul och nyår och ta en fika? =)

Jag fikar gärna ;D

Dog tråden där eller? ;)

Här är en till! Varit ensamstående i princip från dag ett, men "på riktigt" sedan maj i år. Har fortf inte kommit över ensamhetskänslan och stressen och allt.. jobbar heltid, sen till dagis och sen hem och leka med honom.. sen SLUT! Mitt liv känns just nu väldigt tråkigt... Kan iofs också bero på att jag råkade bli kär i en annan man nyligen som det sket sig med:/ Vill därför jättegärna träffa er och göra nåt kul! Behöver något annat i vardagen.

Hej!!

Jag är ensam med en son på 6 år men har mycket hjälp från pappan. Han har dock börjat jobba natt nu så jag ska ha sonen på heltid framöver. Har varit ensam sedan 3 år. Hade ett kort förhållande i höstas och är nu gravid, kommer bli helt ensam med det barnet som kommer i maj.

Haft så mycket att göra den senaste tiden. Åkt in och ut från sjukhuset med dottern =(, men det ser bättre ut nu iaf =).

Vad sägs om att ta en fika eller så nästa vecka? =)

Hej!

Hur går det för er? Har alla fått barn nu?

Någon som har lust att ses med barnen?