Vad gör man? Låst läge...

Han bör ta saken i egna händer offtare eller skulle gjort det offtare innan han träffat dig kanske .

Detta för att lära sig sin egen kropp tänker jag .

Svårt att ha sex om man inte kan tala om det skulle jag tro ...

Själv har jag målsättningen att min sambo ska ha det så bra som möjligt
då vi har sex !!

Baktanken med detta är att hon ska vilja oftare .

Hon klagar då inte .

Det är ju ytterligare ett problem *suck*. Han kan inte runka, det ger honom ångest. Allt ansvar ligger på mig.
Han VILL ju verkligen tillfredsställa mig, men han vill det lite för mkt. Det blir ansträngt  och spänt. Jag känner nästan press att jag måste komma för att inte såra honom. Slappnar av så gott det går, men det kan göra ont när han går in för sitt mission to please..
Det där med att han kommer för snabbt har nog med hans inre stress att göra, det är ett nytt problem som verkar bli värre ju mer sällan vi har sex (fick barn för 1 år sen). och att han slaknar verkar till viss del ha med det att göra, han kör på tills han domnar. Eller så tror jag det blir för mycket prestationskrav på honom. Vilket jag försöker att inte påverka, men det påverkar ju mig, jag börjar bli helt färdig med detta.

Verkligen knepigt

Mot slakningar kan man ju få viagra va ?

Jag själv tex har svårt att komma med kondom .Är för mig som att äta inplastad mat eller nått . Tappar mycket av känslan .

Så kanske kondom kan bromsa din karl .
Och mot slakning = Viagra ?

Tråkigt att han inte kan ta tag i den själv !
Tror det är en del av felet . Man måste lära sig
cykla själv innan man kan skjutsa typ tror jag då .....

Har provat Viagra (eller andra liknande), men det funkar faktiskt inte. Igår gick det bättre än på länge, han tog det lugnare och kunde hålla på längre. Tror också kondomen hjälpte.
Håller med, han borde lära känna sig själv, då blir han mer säker. Men han vägrar.
Egentligen spelar det större roll för honom än för mig, jag kan ändå inte komma vid endast vaginalt, om inte  vibratorn är med. Det är snarare hans osäkerhet och näst intill "tonårssex" som är avtändande för mig. Och hur säger ag det? Det kan jag inte säga. Men när jag berättat att jag blir öm när han stressar och känner mig frustrerad så kan han inte ta det. Det heter att jag sårar honom när jag kritiserar. Så jag har inget val, antingen håller jag tyst och lider, eller så försöker jag prata om det och han lider - sen lider jag mer. Idag brast det för mig och jag sa att jag inte orkar mer, att han är omogen och får hitta nån på sin nivå. Jättejättedumt, jag vet. Men jag vet inte vad jag ska göra. Jag börjar tänka på andra män, vet inte om jag vill längre. Nu är allt värre än nånsin, såklart. Jag har sårat honom - igen.

Var orolig över rådet att taga saken i egna händer . Endel kvinnor kan se det som nått de blir arga över .
Du verkar dock inte ta det så .
Då det inte ens går att tala om ert sex och ha viljan att förbättra så är det ju ett jobbigt läge .

Ni har ju barn och ett liv i övrigt med .
Sexet är i min värld mycket viktigt och skulle förhållandet i övrigt med vara lite trist skulle det nog snart vara över tror jag ! Särskilt som det inte ens ska gå att tala om det ..

Då man har barn och innan man går i sär . Kan man inte få mera hjälp då ?
Typ familjerådgivning eller så och kanske träff med psykolåg ?

Skulle kunna ge dig rådet att runka ur din man då och då så han får lära sig sin kropp då han inte gör det själv  men tycker i det läget att du får ta för mycket ansvar över ert sexliv !
Han måste ha viljan att ransaka sig själv och tåla kritik i sin strävan att få ert sexliv så bra som mjligt .

Man kan undra hur han tänker ?? Tänker han alls ?
Om hans smekningar är klena . Kan han inte göra ett bättre jobb med tungan och lyda de
förmaningar han får på hur du vill ha det ?? Tänk mera på dig själv !
Man har bara ett liv !