• Anonym (mittemellan)

    Konflikter mellan far o son...

    Jag har hamnat i en jättejobbig sitation.


    Min man och vår son hamnar ofta i konflikt med varandra nuförtiden. Sonen är 9 och rätt känslig just nu. Pappan är inte så pedagogisk utan säger till på ett rätt bryskt sätt ibland, varpå sonen får utbrott/börjar gråta/springer till sitt rum. Pappan tycker att det inte är nåt att bry sig om.  Han tänker jämt att sonen är hungrig eller trött.

    Sonen är jätteupprörd och kommer till mig och beklagar sig över pappa. Han känner som att pappan klagar på honom hela tiden. Jag tröstar och försöker förklara att pappan inte menar si och så som det kan låta.

    Sen kan jag inte låta bli att prata med pappan. Han skulle så enkelt kunna ändra hur kan säger saker och ting, t ex "kan du vara snäll och sänka ljudet?"  istället för "jag orkar inte höra det där oljudet!" Då blir det bråk mellan oss, han säger att inget han gör duger åt mig, att jag är på dåligt humör och ska klaga på allt, att han inte bryr sig om vad jag säger och att han ska hålla käften och inte bry sig mer.

    Det slutar alltid med att jag tystnar och går iväg. För jag vill inte att vi ska bråka.

    Sen kommer sonen till mig och gråter, för han blir så ledsen när vi bråkar. På sistone har det blivit korta, inte så högljudda men bitska diskussioner kanske varannan dag och sonen har börjat säga att han tycker att vi borde skiljas...att han inte vill bo med oss mer om vi ska bråka...våra bråk är inte alls särskilt intensiva i jämförelse med vad man kan läsa om här på FL, men det spelar ju ingen roll, det är tillräckligt för sonen...

    Jag hamnar emellan mannen och sonen känner jag, vad ska jag göra? Jag tycker att min man borde se sin roll i konflikterna med sonen men det budskapet går inte fram.  Ska jag låta honom hållas och fortsätta trösta sonen? Alltså, pappan säger inte hemska saker utan det är sättet han säger det på som gör sonen upprörd o ledsen.

    Jag har t o m börjat tänka att det bästa kanske vore att skiljas, men det är ju inte såhär hela tiden, det blir extra mkt nu inför jul när alla är trötta, har mkt på jobbet samtidigt som julklappar ska fixas osv....

    tacksam för alla reflektioner men framförallt vill jag ha tips om vad JAG kan göra.

  • Svar på tråden Konflikter mellan far o son...
  • Cicek

    Det DU behöver göra är att prata med din man. Det är inte bra att du "tar sonens parti" när de har bråkat, för då blir du den snälla mamman och din man den dumma pappan. Tyvärr är det ju inte så lätt när du ser att sonen verkligen blir ledsen och att du inte håller med om sättet han behandlar honom på. Ni måste prata bara du och han, försök förklara för honom att det troligen skulle bli lättare om han ändrade det sätt han säger saker på osv. Försök se till att han får bättre förståelse. Vi hade exakt samma problem med vår son som har ADHD, sambon och han bråkade hela tiden och jag tvingades gå emellan, det var jättejobbigt. Han fick mycket hjälp av BUP och har börjat förstå sonen på ett annat sätt, och i o m att han märkte att det blev bättre mellan dem så fick han mer motivation till att fortsätta jobba med psykologen. Nu har de det jättebra, sonen har blivit jättepappig och om jag märker att sonen är jobbig och sambon börjar tappa tålamodet så kan vi prata om det, jag kan hjälpa honom genom att påminna honom om olika saker. Vår son har fått mer respekt för sin pappa för jag slipper gå emellan och underminera sambon hela tiden.

  • Anonym (mittemellan)

    *suc* ja det är ju precis det jag försöker säga till maken och det är då han börjar bråka med mig för att han känner som att jag inte tycker att han duger...

    tack så väldigt mycket för ditt svar!

  • Cicek

    Min sambo vägrade också förstå tills jag tog sonen och stack hemifrån och sa att jag skulle kontakta soc för samarbetssamtal. Då ångrade han sig och tog BUP på allvar, de fick honom att ändra sig helt! Hade inte klarat det själv. Men räcker det inte med att säga att han väl märker själv att det inte fungerar hemma, och att ni måste komma på ett sätt att hantera det, antingen själva eller ta hjälp av någon? Han kan ju inte må så bra av det här heller.

  • Anonym (mittemellan)

    Jag vet inte, jag kanske överdriver också --- sonen är en väldgt lugn o omtyckt pojke i skolan, det är bara just med pappa det blir såhär. De har ofta kul ihop också, sonen gillar jättemycke att brottas med honom och de är ute i skogen tillsammans ibland. ...

    det där med snäll mamma dum pappa - hur tycker du att jag ska förhålla mig just när det inträffat o sonen är ledsen? Jag brukar prat om det som pappan sa, tillsammans med sonen brukar jag komma fram till att budskapet inte var nåt konstigt men att sättet det sas på av någon anledning upprörde sonen väldigt. Men där tar det stopp hos sonen. Han kan inte "se" att pappan egentligen menade nåt OK utan "fastnar" vid sättet...jag vill inte kräva för mkt av honom heller, han är ju inte vuxen...

  • Cicek

    Nu har ju min son ADHD så det är nog lite annorlunda.. han är också sådär att han bara kan se saker ur sin synvinkel och han kan aldrig se sin del av ett problem, så det håller vi ju på med att ta tag i också. Men det är en svår situation för er oavsett för jag förstår att du inte kan låta sonen vara ledsen bara för att inte underminera din man. Fortsätt som du gör nu kanske, prata om vad som hände, fråga vad han kände osv så han får prata av sig (sonen alltså), men det är ju egentligen pappan som ska göra det och inte du! Kan du inte försöka förklara för honom att du tycker det är jättejobbigt att du måste gå emellan?? När de har bråkat, prata med sambon och försök förklara varför du tror att sonen blev ledsen och fråga om inte han kan gå och prata med honom och säga att det inte var meningen att de skulle bråka, han menade inte att vara så arg men han blev upprörd för att sonen gjorde som han gjorde.. ja, jag vet ju inte vad det handlar om. Men de måste ju fixa det själva för att deras relation ska bli bättre. Jag tror inte alls att han är en dålig pappa, men det gör ju det hela ännu värre, de skulle kunna ha en superrelation men han förstör för sig själv. Det är underbart att se hur min sambo och vår son har det nu. Men generellt sett så är det nog lättare att prata om sånt här när man inte är mitt i bråket, för då blir det så många känslor involverade att det bara blir värre.

  • Anonym (mittemellan)

    Tack!!!!Solig

Svar på tråden Konflikter mellan far o son...