Ska vi behöva ha dopet 40 mil hemifrån för att sambons mamma ska kunna komma?

Personligen vill jag döpa mina barn på en plast som betyder något för mig o för barnens far. Jag hade inte valt kyrka/plats endast för att det ska vara praktiskt för de som ska närvara. Dopet är viktigt för mig och mitt barn. Om det inte passar de tilltänkta gästerna så får de väl avstå då.

Låter som att ni har lite att diskutera du och sambon... 

Har inget bra svar till dig
MEN, jag kan säga att vi hade mycket problem med våra familjer pga dopet.

Kanske känns bättre för dig när du vet att du är ej ensam.

För mig är det rätt knasigt om man skulle ha dop/namngivning någon annanstans än där man faktiskt är bosatt själv, om det inte är så att man bara har ett tillfälligt boende i typ 6 månader någon annanstans än där man är stadigvarande bosatt. Och jag skulle själv lätt lösa en sån här potentiell konflikt genom att helt enkelt inte ha något dop. Om jag inte vore väldigt religiös och det vore väldigt väldigt viktigt för mig.

Tryckte lite snabbt på posta-knappen.
OM en förälder är religiös och dopet därmed har en viktig betydelse (dvs inte bara för att "det ska vara så") så har ju den föräldern troligtvis en kontakt i en församling där föräldern bor och då är ju det vettiga att döpa barnet i samma församling, som man har kontakt med. Den kyrka dit man går och firar gudstjänst t ex.

spontant tänker jag att det enklaste vore att hjälpa till ekonomiskt med biljetten om det är det stora problemet. Varför flytta ner hela din släkt då det kanske är färre (får jag intryck av) från hans sida som kommer. Oavsett kommer ju folk få röra sig.

Jag tänker att det skulle kännas högst onaturligt att åka iväg 40 mil och döpa mitt barn för någon annans skull. Du och din sambo har ju tillsammans valt att leva där ni gör med er familj. Och då tänker jag iallafall att högtider ingår i det sammanhanget, oavsett vems släkt som bor närmast. Dopet handlar inte om släkten i första hand utan om ert barn. Tycker du gjort rätt som erbjöd köpa biljett till svärmor men mer behöver ni inte göra för att tillfredsställa henne. Då är det ett val hon gör.

Men jisses! Hur tänker folk???

Ni bestämmer helt och hållet vart ni vill ha ert dop. Vill inte svärmor, av bekvämlighetsskäl, närvara så är det ju hennes förlust. Svärmor lär ju inte heller lära känna släkten om hon inte träffar dom...
Du har redan varit extremt givmild genom att erbjuda resan. Take it or leave it liksom...

Så din svärmor har inte råd att ta bussen, men alla andra ska behöva bekosta en resa 40 mil bort. Tycker att din svärmors kompis kan bekosta hennes resa i stället för kalaset. ( tror inte det är pengarna som är problemet.)Å inte skulle jag utnyttja en väninna till att betala heller! Min syster valde att ha sitt dop nere där min andra syster bor ca 40-45 mil i från där de själva bor. De tyckte det var lättast så då det är mest folk på våran släkt. Och för hans familj var det helt ok. De tog husbilen och bodde i den. Själv har vi valt att inte döpa utan hade en jätte trevlig namngivelse hemma. Hoppas det löser sig

Det är barnet som skall döpas. Det betyder ju att han/hon skall tas upp i kyrkan. Ni som föräldrar bör fråga er vad som är bäst för barnets framtid som en person som skall bli en medarbetare till Gud. Är det att ha dopkyrkan hemma eller hos farmor?

Många upplever när de växer upp att det är bra att kunna gå till den plats där de döptes. Det är också en tillgång för de vuxna som skall förklara vad tron är, att kunna utgå från barnets eget dop. Om barnet skall vistas då och då hos sin farmor i framtiden, och det får vi väl hoppas, kan det vara fint att de går till dopkyrkan tillsammans, men om ni har dopkyrkan hemma så har ni ju en helt annan tillgänglighet.  

Bara läst TS. Ni bestämmer. Inte farmor. Däremot kanske det är ett bra tillfälle att knyta an till den glömda släkten. Barnet kanske vill ha en relation med den släktsidan under uppväxten också. Det har er dotter all rätt till tycker jag. Min erfarenhet är att personer som fått barn blir mycket mer släktkära än de varit tidigare. Din sambo kanske längtar efter sin släkttillhörighet helt plötsligt. Det är väl naturligt.

HÅller med. Dopet handlar om ERT barn och inte om din svärmor.... Tycker det låter jättejobbigt att resa 40 mil med en bebis i bilstol som kanske inte vill sitta där i en massa timmar. ha med alla saker, dopklänning osv.

Jag skulle faktiskt inte gjort det. Ni kommer kanske få fler barn, ska ni resa iväg med alla för att döpa dem då?

Jag tycker du gjorde helt rätt som erbjöd dig att betala biljett. Och vaddå inte vill sitta med massa folk hon inte känner?? Låter konstigt, det är ju din familj och inte massa främlingar, på tiden att de träffas om hon inte träffat dem innan.

Sedan är det ju inte bara dopet, utan man träffar ju prästen innan och går igenom allt tillsammans med barnets faddrar, så har vi gjort i alla fall med våra 3 barn, och med de barn jag är fadder till. Ska alla ni resa iväg 40 mil först för genomgången och sedan för själva dopet??

Blir trött bara jag tänker på det.

Och om du inte har något emot det kan du ju räkna på hur många det är som måste resa beroende på vart ni har det.

Precis som du själv redan tänkt är ju det enda vettiga att ha dopet hos er...

1.  där de flesta bor och slipper resa någonstans,
2. ni slipper resa långt med en liten bebis (som kommer att vara helt slut av dopdagens händelser ändå)
3. ni kan betala svärmors resa istället. Det blir betydligt billigare för alla inblandade
4. Fattar inte svärmor att hon kommer att träffa samma läskiga människor på dopet oavsett VAR dopet är???

Du har rätt. sambon har fel. Mycket enkelt.

...

När vi gifte oss valde vi kyrka och festlokal som var närmast de flesta, och som var handikappanpassade så att även våra äldsta släktingar kunde vara med. Om skälet handikapp så är det en annan sak. Det är det inte i ert fall.

Familj kan ju bli viktigt på ett nytt sätt när man får barn. Kanske börjar din sambos känslor kring att träffa släkten förändras nu när ni blivit föräldrar?

Ni kanske borde diskutera kring om ni vill umgås med hans släkt mer. Och hitta ett annat att träffa dem snart, tex åka ner och hälsa på hans mamma några veckor efter dopet. Kanske kan hennes vänner ordna någon slags "dopfest" för de som inte kunde komma på dopet?

Det finns inget rätt eller fel gällande var man ska döpa sitt barn, det handlar ju om vad som "känns rätt" och där kan föräldrarna naturligtvis känna olika.

Jag bor själv 20 min från den större delen av mina familj ( 32 mil från resten) och killen 17 mil från sin familj.. Skulle aldrig överväga att ha dopet någon annanstas en där vi bor.. Kan inte någon ta emot hjälp med resepengar för att komma, ja då kan de utebli.. Är mitt barn inte värd mer i deras ögon, då tänker inte jag krusa dem..

Vi hade samma problem så vi struntade i dop överhuvudtaget. Ungen mår bra ändå

Nej, men jag måste säga att det låter som om du inte har liksom... flyttat ut riktigt eftersom att du alltid pratar med din mamma.