Anonym (cilla) skrev 2011-12-20 19:56:35 följande:
Jag har googlat lite men hittar bara skräckhistorier om infektioner och sånt.. Finns det ingen som har gjort en liknande abort som det gått bra för? Jag vill bara att de ska vara över nu
Hej hej snutt! Lider verkligen med dig och förstår din rädsla...
Det jag kommer skriva nu kanske inte gör det hela bättre, men lika bra att vara ärlig.
Jag gjorde sen abort, kommer inte ihåg vilken vecka det var men hade gått långt iaf.
Det var det hemskaste jag gjort! Jag var verkligen inte beredd på vad som skulle hända.
Detta är min berättelse, varning för känsliga läsare :)
Jag fick tabletterna och började få ont. Sköterskan sa att själva aborten kan ta över ett dygn (beror på hur snabbt man får förlossninsverkar och hur många) alltså precis som en "riktig" förlossning.
Jag hade tur och det gick snabbt för mig. Fick som mensverk och helt plötsligt knäpper det till i magen. Det var vattnet som gick. Nästan direkt efter fick jag en förlossningsverk. Har aldrig varit med om sådan smärta. Blev rädd och ringde efter sköterskan direkt. Jag frågade vad som hände och min kropp drog ihop sig som i kramp. Jag skakade och sen släppte det efter efter kanske 40 sekunder. Jag fick ligga kvar och vänta om det kom fler värkar men det gjorde det inte...
Kände något var på väg ut och bad om att få gå på toaletten. Det rann blod längs hela golvet och jag fick ett bäcken (typ som en stor kopp som ska fånga upp fostret så dom kan undersöka det) i toalettstolen. Sköterskan hade frågat mig innan om jag ville se fostret och det ville jag inte. Men hon trodde inte det skulle gå såhär snabbt (kan somsagt ta flera timmar) så jag var inte beredd på vad som skulle komma ut. Känner en klump och massor av blod+kiss som kommer i den pottan. Jag ringer sköterskan igen o samtidigt som hon tar bort koppen så ser jag en liten liten arm som flyter där i. Först då gick det upp för mig att jag verkligen hade haft ett barn i mig. Helt sjukt kändes det och skuld känslorna började komma...
Förutom att jag va chockad vad som hänt eftersom jag inte fått veta att jag skulle vara med om en förlossning för att få ut fostret så mådde man bra efteråt. Lite blodbrist och yrsel men fick åka hem samma dag på kvällen.
Skriver detta så du kanske är lite mer beredd än vad jag var. Hade önskat någon berättat för mig.
Styrkekramar!