Hur fan kunde jag låta mitt liv passera så?!
Jag är så arg inombord, det gör ont, jag skriker. Känner en sådan smärta och tomhet som jag aldrig kännt förut, kommer det någonsin slutra?. Träffade min exman när jag var 19 gifte mig med han när jag 21 allt gick snabbt. Jag frågade inte mig själv om jag var lycklig utan tutade och körde på, åren gick snabbt, jag fick inte gå ut efter en viss tid, han var väldigt svartsjuk instabil man. Med många åsikter om allt och alla, Han hatade människor och jag satt vid han sida och sveptes in i hans värld samtidigt ett hopp om att saker skullle bli bättre. Dagarna gick ut på att kämpa med hans psykiska problem allt ifrån medecin han tog eller människor hatade. Jag slutade leva, jag börja se en värld där det bara fanns jag och han, ingen annan. Den stor världen utanför oss var farlig och alla ville oss ont, för det var det han intalade mig. Jag tappade mina vänner efter 2 år, jag gav upp mig själv. Åren fortsatte så i 8 år, ett liv som bestod av att kolla på väggar och drömma bort mig, Frågan är varför jag lät mig manipuleras och slänga bort 8 år av mitt liv av ingen ting.
Frågar man mig vad har du gjort från 19-27 år ingenting blir svaret, jag vet inte ens var man äter, vad människor gör i staden vi bor, vilka aktiviter det finns,. Jag vet ingenting för jag har levt ett isolerat liv där mina dagar gick ut på att gå och jobb sen hem. Inte träffa nån förutom min ex och hans vänner.
Fyfan vad det gör ont i mig idag. Va fan har jag gjort med mitt liv VARFÖR?? Hur kunde jag hata mig själv så mycket att jahg utsatte mig för denna plågan i så många år???
Hur ska jag gå vidare härifrån? är 27 idag och känner att mitt jag är fortfarande där jag var när jag var 19! Naiv och dum, vet inget, sett inget.
Ja, när det kommer till min ex han valde att lämna mig! I mellan åt vill jag bara lägga mig ner och inte vakna upp, Sen andra gånger känner jag nu står världen framför mig, men jag har gått mista om så mycket!!!