tror jag vill lämna honom
Som rubriken lyder...
Jag och min mans äktenskap suger. Vi bråkar hela tiden ömsom 5mins lugn. Och han säger att jag är otrogen för att jag är med kompisar (som jag haft sen 13år tillbaka) han accepterar inte att jag har vänner. Och han kallar mig för allt mellan himmel och jord framför vår son och annars. I juni upptäckte jag att han var otrogen och hade varit det i 1år med en annan kvinna. Jag konfronterade honom och sa att jag inte tyckte det var okey, spec. då jag frågat om han haft någon och han har bedyrat att han vill ha mig och han vill verkligen försöka.
Samma sak igår. Han vaknade när jag och sonen kom hem efter jobb/dagis (han jobbar natt) jag säger godmorgon, han hoppar in i duschen. 15min senare kommer han ut och är skit förbannad och skriker att jag ska ta mitt pick och pack son m.m. och sticka. han vill inte se mig och jag kan gå till nått knull eller vad jag vill, han skriker och gormar i 45min. jag ber honom sluta under tiden men ingen respons. Sen frågar jag honom om han tycker det är okey att bete sig så framför vår son. han börjar åter gorma. Jag höjer då rösten och ber honom sluta. (sonen gråter och vill sova vid det här laget) han sitter tyst och jag passar på att lägga sonen som är jätte ledsen för att pappa e dum mot mamma. Sonen vill hem till mormor. Sonen somnar efter 45min.
Går då ut till min man igen och försöker prata med honom. Om att det nog är dags att flytta isär med tanke på hur det ser ut mellan oss och hur vår son mår av vår relation. Han säger att det är mitt fel och att han inte tänker acceptera att jag träffar mina vänner utan att han får veta när hur vad och varför. Jag säger då att jag inte accepterar att han behandlar mig illa och är sedan otrogen.
Han säger då stick då, ta din son och stick.
Dissuktionen fortsätter på samma sätt i 3timmar till. Slutar med att han säger att han älskar mig men jag inte honom. mitt svar tillbaka är. Hur kan man känna kärlek när det ser ut så här? gick sen och la mig då jag börjar jobba 07.00.
Jag vet inte varför det är så jävla svårt att lämna. Jag älskar honom men vi har försökt så länge med parterapi sen jan-2010 och sen massa andra försök. Och inget fungerar. Jag mår dåligt, Sonen mår dåligt. vad fan att det ska vara så svårt att göra det enda vettiga!!
Ursäkta att det vart långt men mitt hjärta sprängs av detta.