Så splittrad =(
Hej där ute!
Känner att jag är tvungen att skriva av mig för jag går snart sönder inuti. Jag har en underbar liten son på 1 år som jag älskar villkorslöst. Han är mitt allt!! Saken är den att jag känner inte som jag ska till pappan längre. Vi köpte en bostadsrätt förra sommaren som vi nu bor i. Jag sade upp min lägenhet som jag har hyrt ut i andra hand i många år och sålde alla mina möbler då jag verkligen ville satsa på detta förhållandet men innest inne hade jag en stor klump i magen men jag bortsåg från den. Vi har varit tillsammans i 3 år. Men jag känner mer och mer att känslorna verkligen inte finns där. Jag får ont i magen när vi lägger oss på kvällarna för jag är så rädd för att han ska ta inititativ. När han inte gör det så andas jag ut. Jag sover till och med räv när han lägger sig. Jag känner ingen fysisk attraktion till han. Men han är en underbar pappa. Saken är den att han har en son sedan tidigare också som jag aldrig riktigt har kunnat ta till mig. Jag har arbetat på förskola i alla år och älskar verkligen barn men det är så hemskt att jag inte kan ta till mig han. Jag befinner mig i en väldigt jobbig sits då jag inte har ngt har arbete just nu, jag går fortfarande på föräldrapeng Jag hade ett vikariat som löpte ut innan jag blev föräldraledig. Och där vi bor nu fins det bara bostadsrätter och min sambo kommer ju givetvis vilja ha vår son i förskola här då han även har sin andra son på en skola här. Men jag måste flytta några kilometer för att få tillgång till hyreslägenhet, men det är väl kö dit också :( Ja som ni förstår så sitter jag i en riktig rävsax. Jag var så glad när jag fick veta att vi väntade en skatt men redan efter några månader in på graviditeten så började känslorna svalna men jag trodde bara det var tillfälligt. Men så verkar tyvärr inte fallet vara.. Som sagt var inget jobb, inget boende och inga pengar och befinner mig i ett olyckligt förhållande. Vet inte i vilken ände jag ska börja. Vetskapen av att vara ifrån min son varannan vecka knäcker mig totalt! Behöver lite råd, finns det ngn där ute tro?