Hjälp! Min svärmor styr och ställer...
Jag har en svärmor med (likt mig) väldigt mkt vilja. Vilket har lett till en hel del problem. Jag tycker i grunden om henne och uppskattar hennes närvaro i vår familj. Jag uppskattar exempelvis verkligen att hon hämtar vår son tidigare på dagis ngn gång i veckan, fixar söndagsmiddag då och då och liknande.
Men ibland går det över styr och hon klampar in på områden där hon har att göra. Det kan vara allt från att hon far iväg och köper vår sons första par skor till att hon städar vår lägenhet när vi är på semester. Ni som tycker att jag är en bortskämd snorunge kan sluta läsa här för jag tycker att hon kliver på för mycket i vårt hem och i mitt liv. Med åren har min sambo förstått vad det handlar om och tillsammans kan vi numera oftast få span på planerna och styra dem i en för oss rimlig riktning.
Nu har det dock gått lite över styr. Farmor har fått för sig att vår son (4,5) ska följa med henne och hälsa på kusin i Danmark. Jag har hela tiden signalerat att jag inte tycker det är lämpligt av flera anledningar.
- Farmors hälsa är lite sådär och just nu är det blodtrycker som far lite hit och dit. (Kanske inget allvarligt men är hon själv med vårt barn känns det inte så skoj.)
- Kusin bor 5 h bort och om det skulle vara så att vår son längtar hem kan vi inte åka o hämta honom.
- De ska vara borta i 5 dagar (torsdag-måndag) så länge har vår son aldrig varit utan båda sina föräldrar.
- Kusin m familj bor i en relativt liten lägenhet och jag vet att Kusins mamma inte är så förtjust i att ha svärmor på besök av den orsaken... vad tycker hon då om att farmor + BARNBARN kommer? (Det är ju inte vad hon tycker om att de kommer det handlar om utan att jag tycker det är respektlöst att skicka iväg vår son till ngn som kanske tycker det mest är jobbigt att ha honom där)
Men farmor har ju redan bokat biljett till både sig och vår son och har dessutom pratat med honom om att de ska åka. Idag när hon var här så börjar hon prata med honom om hur roligt de ska ha när de åker osv. När jag säger att vi får se så blir hon tvär ilsk. Min man har i detta fallet resonerat ngt i stil med "det vore väl roligt för dem" och har i princip redan kapitulerat för sin mor...
Hur ska jag göra för att göra rätt?
