• Erik76

    Sur för att jag inte tar barnet

    Vi gick och la oss och 2.5 timme senare vaknade barnet och jag tog honom. Sedan var vi uppe drygt 2 tim.

    Därefter somnade vi båda. En timme senare ringde min sambos klocka då hennes barn skulle till skolan. Hon frågade tar du barnen så jag kan sova? -Nja (jag vågade egentligen inte säga emot eftersom jag visste att jag äventyrade hela dagen) jag var nyss uppe 2 tim kl 4-6. Kan du ta dem jag har bara sovit 3,5 timme inatt. Min sambo hade då lagt sig sent, kl 2 och väcktes nu 7.30.
    Då blev hon sur. -Sjysst att du inte låter mig sova. -Nu samlar du pluspoäng igen va? smällde i sovrumsdörren och gick.
    Jag kunde då inte somna om, gick då upp och smällde tillbaka, gick upp efter att jag sovit 3.5 tim totalt på natten och inväntade frukosten i köket.

    Sedan kom ändringarna av hennes story.
    -Jag menade sjysst blev det inte för mig då men det var ju inte du som var osjysst det bara blev lite osjysst mot mig.
    -Jag menade inte att smälla. det var bara jag som tappade handtaget. (Det har hon aldrig gjort tidigare på 3 månader vi bott här).

    Hon sabbade hela dagen och är fortfarande sur. Vad ska man göra? Jag måste snart gå och lägga mig kl 21 varje dag för att vara säker på att få sova sammanlagt 6-7 timmar och ta vårt gemensamma och hennes barn. Hon själv sitter gärna uppe till kl 3 eller 5 och sover till 11-12. Sedan kommer barnen från skolan 13.30 och jag ser till att allt rullar på.

  • Svar på tråden Sur för att jag inte tar barnet
  • xMariax

    Låter som att du är för snäll mot henne.. Men jag förstår det; vem vill att ens partner ska vara sur hela dagen? Jag tycker att jag och min sambo har löst det hela bra. Vi går och lägger oss samtidigt och sen tar vi hand om barnet varannan gång han vaknar. Är han sen vaken mer än någon timma så tar den andra över eller iaf hjälper till. Sen så funkar det för oss eftersom han är enda barnet och vi båda är hemma om dagarna.. Förstår att inte alla kan göra som vi..
    Men som sagt; var lite hårdare mot henne. Tillåt inte att hon beter sig som en omogen tonåring..

  • vittra

    Varför sitter hon uppe hela nätterna? Låter ju inte särskilt sunt. Du får prata med henne och säga att det här fungerar inte längre. Ni är två föräldrar och båda behöver sova. Sova gör man på natten. Särskilt när man har en bebis måste man ju självklart ta alla tillfällen till sömn som man bara kan få, jag tycker det låter helt absurt att hon sitter uppe nästan hela natten med en bebis hemma och äldre skolbarn att kunna ta hand om. Då tar man inte sitt ansvar tycker jag.

  • Erik76
    vittra skrev 2012-01-19 23:54:19 följande:
    Varför sitter hon uppe hela nätterna? Låter ju inte särskilt sunt. Du får prata med henne och säga att det här fungerar inte längre. Ni är två föräldrar och båda behöver sova. Sova gör man på natten. Särskilt när man har en bebis måste man ju självklart ta alla tillfällen till sömn som man bara kan få, jag tycker det låter helt absurt att hon sitter uppe nästan hela natten med en bebis hemma och äldre skolbarn att kunna ta hand om. Då tar man inte sitt ansvar tycker jag.
    ja, det var det jag menade. När 4 månaders babyn somnar vid 10 tycker jag det är världens chans att lägga sig och sova gitt till 04-05 men hon envisas med att "komma till ro" vid TVn eller iPhonen.

    Nu får jag väcka de andra barnen och göra gröt, packa skolväska och köra dem till skolan sedan när jag kommer hem har jag tur om inte den lilla vaknat än igen och sedan tar jag hand om allt fram till lunch när hon går upp och tar 4 koppar kaffe och 2 cigg på 30 min.
  • vittra

    Men detta kan väl inte ha kommit särskilt plötsligt för dig att hon är på det här sättet? Som ovan skrev så ligger det ju hos dig att sätta ner foten. Om du bara accepterar att hon beter sig hur som helst så kommer hon naturligtvis fortsätta göra det. Samtidigt valde du ju själv att skaffa barn med henne.

  • Erik76
    vittra skrev 2012-01-20 00:13:11 följande:
    Men detta kan väl inte ha kommit särskilt plötsligt för dig att hon är på det här sättet? Som ovan skrev så ligger det ju hos dig att sätta ner foten. Om du bara accepterar att hon beter sig hur som helst så kommer hon naturligtvis fortsätta göra det. Samtidigt valde du ju själv att skaffa barn med henne.
    Hon är verkligen sur när hon vaknar. bara klagar och kritiserar och fördömer så fort hon slår upp ögonen och man är i samma rum. Om det hade funnits något piller man kan ta på kvällen som gör att humöret fungerar på morgonen hade hon behövt det. jag tycker så mycket om henne när hon inte är sur.

    och det är kanske lite mitt fel. Jag borde göra mer för henne då hon fött vår underbara 4månaders baby. Hon får gärna ligga framför TVn hela dagarna och äta praliner för allt hon gjort men det känns ändå bittert att hon ska skrika åt mig för att jag inte tar hennes skolbarn när jag nyss suttit uppe halva natten med lillen och hon sovit.
Svar på tråden Sur för att jag inte tar barnet