• Anonym

    Befriad från ångest av Lucinda Bassett

    Då jag lider av hypokondri och GAD, så läste jag boken "Befriad från ångest" av Lucinda Bassett. Flera här på forumet och på andra ställen har skrivit att den är så bra. Ack vad jag blev besviken. Den borde platsa under kategorin "förverkliga dig själv", "tänk positivt" etc. snarare än en hjälp för oss med ångestproblematik. Visst finns det många tankvärda floskler även i denna bok, men den gav inte mig nått speciellt. Jag har många ångestsymptom som skakningar, yrsel, muskelryckningar, spänningshuvudvärk, myrkrypningar, hjärtklappning etc. och är ständigt rädd för att ha en farlig sjukdom (inga direkta panikattacker) men detta berördes inte mycket utan det vara bara en massa historier om hennes patienter och hur de´"tänkte fel" men lärde sig att "tänka rätt". Som sagt, den gav inte mig ett skit, och passar nog för dem som vill förverkliga sig själva och lära sig tänka mer positivt.

    Är det bara jag som tycker så, jag kan faktiskt inte förstå hur denna bok kan hjälpa oss men våra "besvär"

  • Svar på tråden Befriad från ångest av Lucinda Bassett
  • Jonssons

    Jag läste denna bok för ett år sedan, för jag hörde också att den var bra. Jag är nog inne på samma linje som TS, hon skrev mest om sina patienter och jag tyckte heller inte den gav mig så mycket för min ångest och alla mina symptom...

  • Anonym (lena)

    Jag har också läst den, och den hjälpte mot min sociala fobi och fobin för att inte hinna till toaletten då jag t.ex. går på stan eller åker buss (pinsam fobi, vet inte om den har något namn ens). Men mot min GAD har den inte hjälpt, utan bara när det gäller konkreta situationer som framkallar konkret ångest.

    Det hjälper att "prata" med ångesten och att acceptera den istället för att vara rädd och kämpa emot den. Om jag måste gå på ett möte så tänker jag bara "Hej ångesten, jag märker att du är här igen. Det är okej, för du kan inte skada mig och du är inte farlig", typ, och gör några andningsövningar och då brukar det bli lite lättare att klara av situationen.

    Men med min GAD vet jag ju inte vad som är orsaken till ångesten, jag kan vakna på morgonen med fruktansvärd ångest, och då går det inte att "tänka bort den"! Har faktist hittills inte hittat någonting alls som hjälper. Att sysselsätta mig med något rent fysiskt och mentalt hjälper för stunden, men så fort jag slutar med det jag gör, så kommer ångesten tillbaka. Dessutom slår det lätt över, som nu - sitter här sent på kvällen och gör allt annat än slappnar av, för om jag slappnar av kommer ångesten och det vill jag inte. Jag blir nästan manisk i mina försök att uppehålla hjärnan med annat.

  • Anonym

    Jag har läst boken, och den innehöll en del bra tips som passar för vissa, men den hjälpte inte mot min ångest, så titeln är lite missvisande. Det var mycket läsning om hennes patienter och inte så mycket förklarande om vad som händer i kroppen etc. när man får diverse konstiga symptom, så det saknade jag. Det var mest en bok om positivt tänkande, och det är väl bra, fast det blir man inte ångestfri av.

  • dawkins

    Boken innehåller även en massa religiöst trams, som inte tillhör en seriös vinkel av ångestproblematiken. - Det är viktigt med Gud och kyrkan, bla, bla.. Nej, denna bok gav mig inte mycket, tyvärr. Jag förstår inte varför den blivit så populär, den omnämns ofta, men de jag vet som har läst den sätter låga betyg, som jag.

  • Anonym
    Anonym (lena) skrev 2012-01-28 23:48:26 följande:
    Men med min GAD vet jag ju inte vad som är orsaken till ångesten, jag kan vakna på morgonen med fruktansvärd ångest, och då går det inte att "tänka bort den"! Har faktist hittills inte hittat någonting alls som hjälper. Att sysselsätta mig med något rent fysiskt och mentalt hjälper för stunden, men så fort jag slutar med det jag gör, så kommer ångesten tillbaka.
    Jag känner liknande med all kbt som de försöker med för min del. När det inte finns några tankar som föregår ångesten så är det inte mycket att arbeta med. Jag önskar jag slapp höra "tankar styr ångesten" fler gånger, för det stämmer helt enkelt inte alltid.
  • Anonym

    Väldigt överreklamerad bok. Den kanske kan hjälpa någon som tidigare aldrig tänkt i liknande banor, men det har de flesta som varit med ett tag. En bok om självklarheter och massor av berättelser om hennes patienter, jag blev mycket besviken.

  • Anonym (oxå)

    Hej,

    jag gick till bibilioteket och lånade boken och såg sså fram emot att läsa den, men jag blev grymt besviken. Jag blev inte ett dugg bättre av att läsa den, jag blev mer irriterad. Tyckte inte den behandlade ångestproblematiken på nåt bra sätt. 

  • Lufsan

    Jag läste den här boken för att jag lider av ångest "Agorra fobi" och den har hjälpt mig enormt mycket. Kostråden var nog det som hjälpte mest. 
    Jag är enormt tacksam över att jag läste den här boken då psykiatrin inte tog emot mig för att jag mådde för bra enligt dom.


    dawkins skrev 2012-03-12 22:43:53 följande:
    Boken innehåller även en massa religiöst trams, som inte tillhör en seriös vinkel av ångestproblematiken. - Det är viktigt med Gud och kyrkan, bla, bla.. Nej, denna bok gav mig inte mycket, tyvärr. Jag förstår inte varför den blivit så populär, den omnämns ofta, men de jag vet som har läst den sätter låga betyg, som jag.
    Det här har jag inte uppfattat alls i boken faktiskt. 
     
    En dag i sänder.
  • Lotusen79

    Jag har läst Lucindas bok och tyckte den var bra. Har fått tips av en psykolog om denna bok "ÅNGEST Om orsaker, uttryck och vägen bort från den" av Christer L. Nordlund. Boken är svart och det står ångest med stora bokstäver. Har inte hunnit införskaffa den än, men tänkte göra det.

  • Carl R
    Lotusen79 skrev 2012-11-11 18:09:48 följande:
    Jag har läst Lucindas bok och tyckte den var bra. Har fått tips av en psykolog om denna bok "ÅNGEST Om orsaker, uttryck och vägen bort från den" av Christer L. Nordlund. Boken är svart och det står ångest med stora bokstäver. Har inte hunnit införskaffa den än, men tänkte göra det.
    Christer Nordlunds bok är betydligt bättre, jag gick hos Christer några gånger i Göteborg, så jag fick boken av honom. Det står i boken att man kan beställa den direkt från författaren (Christer), så maila till flygpsykologen@swipnet.se (om hans adress är den samma).

    Jag gillade inte Lucindas bok ett dugg, det var kanske några få grejer i hela boken som jag tyckte var "bra".
  • Anonym (Jag)

    Jag läser den just nu och kan tycka att det finns en hel del tänkvärt. Jag har dock hittat en metod som jag tycker är bra. Faktiskt oslagbar. Speciellt när man har kommit till insikt men inte kommit till bukt med den fysiska känslan.

    Boken har hittills handlat om att med tankarna acceptera ångesten, men min erfarenhet är att när ångestsystemet väl kommit igång så är det lättriggat och svårsläckt. Att den inte alltid hänger med tankarna.

  • Anonym

    Är det någon som tänker att ångesten kommer av låg självkänsla och att problemet kanske inte blir löst av att bearbeta ångesten eftersom det är en produkt på annat? Lite ot kanske. 

  • Lufsan
    Anonym skrev 2012-11-11 23:34:13 följande:
    Är det någon som tänker att ångesten kommer av låg självkänsla och att problemet kanske inte blir löst av att bearbeta ångesten eftersom det är en produkt på annat? Lite ot kanske. 
    Jag tror, eller vet snarare, att min ångest grundar sig i min uppväxt. Jag vet också att när jag får ångest är det när jag känner mig maktlös på olika sätt, och det är starkt kopplat till min uppväxt.

    Jag tycker att det är, var för mig i alla fall, väldigt nyttigt att gå på psykoterapi och verkligen reda upp och få svar. Men för att klara det behövde jag i alla fall KBT som stöttepelare. Ångesten blev för mig 1000 gånger värre av psykoterapin och för att klara min vardag behövde jag verktyg som KBT. Annars hade jag knappast ens kunnat ta mig in till min psykolog. 

    Men absolut tror jag att ångest, så som generell ångest/torgskräck med mera är ett uttryck för något annat.  
    En dag i sänder.
  • pluvdo

    Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad ni hade för förväntningar på en bok? Det säger väl sig självt att en bok inte kan hjälpa sådär jättemycket mot ångest.

    Jag har inte läst boken ifråga själv och den är säkert urkass (i synnerhet om författaren pratar om att Gud och kyrkan är viktig, för det är ju bara fjanteri!), så jag säger det inte för att försvara boken på något sätt.

  • Anonym (GS)
    Anonym (lena) skrev 2012-01-28 23:48:26 följande:
    Jag har också läst den, och den hjälpte mot min sociala fobi och fobin för att inte hinna till toaletten då jag t.ex. går på stan eller åker buss (pinsam fobi, vet inte om den har något namn ens). Men mot min GAD har den inte hjälpt, utan bara när det gäller konkreta situationer som framkallar konkret ångest.

    Det hjälper att "prata" med ångesten och att acceptera den istället för att vara rädd och kämpa emot den. Om jag måste gå på ett möte så tänker jag bara "Hej ångesten, jag märker att du är här igen. Det är okej, för du kan inte skada mig och du är inte farlig", typ, och gör några andningsövningar och då brukar det bli lite lättare att klara av situationen.

    Men med min GAD vet jag ju inte vad som är orsaken till ångesten, jag kan vakna på morgonen med fruktansvärd ångest, och då går det inte att "tänka bort den"! Har faktist hittills inte hittat någonting alls som hjälper. Att sysselsätta mig med något rent fysiskt och mentalt hjälper för stunden, men så fort jag slutar med det jag gör, så kommer ångesten tillbaka. Dessutom slår det lätt över, som nu - sitter här sent på kvällen och gör allt annat än slappnar av, för om jag slappnar av kommer ångesten och det vill jag inte. Jag blir nästan manisk i mina försök att uppehålla hjärnan med annat.
    Känner så igen mig... kunde vara jag... har du haft det så länge?
  • Anonym (GS)
    Anonym skrev 2012-03-12 22:47:45 följande:
    Jag känner liknande med all kbt som de försöker med för min del. När det inte finns några tankar som föregår ångesten så är det inte mycket att arbeta med. Jag önskar jag slapp höra "tankar styr ångesten" fler gånger, för det stämmer helt enkelt inte alltid.
    Håller med - jag tycker också att kbt inte hjälper när det gäller min ångest.
  • Anonym (Jag)
    Lufsan skrev 2012-11-12 16:01:40 följande:
    Jag tror, eller vet snarare, att min ångest grundar sig i min uppväxt. Jag vet också att när jag får ångest är det när jag känner mig maktlös på olika sätt, och det är starkt kopplat till min uppväxt.

    Jag tycker att det är, var för mig i alla fall, väldigt nyttigt att gå på psykoterapi och verkligen reda upp och få svar. Men för att klara det behövde jag i alla fall KBT som stöttepelare. Ångesten blev för mig 1000 gånger värre av psykoterapin och för att klara min vardag behövde jag verktyg som KBT. Annars hade jag knappast ens kunnat ta mig in till min psykolog. 

    Men absolut tror jag att ångest, så som generell ångest/torgskräck med mera är ett uttryck för något annat.  
    Jag kan också tycka att det ibland inte finns några tankar som triggar ångesten. Jag tror att det räcker med en association till ett gammal trauma för att ångesten ska vakna. Det är så inbränt i hjärnan att inga vettiga tankar i världen kan stoppa stresspåslaget.

    Men jag vet en metod som jag tycker har hjälpt mig mycket. Det handlar egentligen om att bryta mönstret av stresspåslag och hitta till ett avspänt mentalt läge. Lite som när man ska möta sina rädslor tills hjärnan fattat att det inte är någon fara.

    Tycker det fungerar bra när jag gått igenom tankemönstret och bakgrunden men fortfarande har invanda reaktionsmönster som sitter i kroppen.

    Det är en meditationsteknik - eller kanske ett förhållningssätt - som finns i många meditationsövningar. Och det är mer ett fysiskt och ganska enkelt sätt att acceptera sin ångest. Funkar det inte att göra det mentalt så kan det hjälpa att pröva det rent kroppsligen.
  • Lufsan
    Anonym (Jag) skrev 2012-11-12 18:19:05 följande:
    Jag kan också tycka att det ibland inte finns några tankar som triggar ångesten. Jag tror att det räcker med en association till ett gammal trauma för att ångesten ska vakna. Det är så inbränt i hjärnan att inga vettiga tankar i världen kan stoppa stresspåslaget.

    Men jag vet en metod som jag tycker har hjälpt mig mycket. Det handlar egentligen om att bryta mönstret av stresspåslag och hitta till ett avspänt mentalt läge. Lite som när man ska möta sina rädslor tills hjärnan fattat att det inte är någon fara.

    Tycker det fungerar bra när jag gått igenom tankemönstret och bakgrunden men fortfarande har invanda reaktionsmönster som sitter i kroppen.

    Det är en meditationsteknik - eller kanske ett förhållningssätt - som finns i många meditationsövningar. Och det är mer ett fysiskt och ganska enkelt sätt att acceptera sin ångest. Funkar det inte att göra det mentalt så kan det hjälpa att pröva det rent kroppsligen.
    Jag tror att man sällan kan se en direkt koppling mellan tankar och ångest. Så är det i alla fall i mitt fall. Hade jag kunnat det så hade det varit mycket lättare att bryta. 
    KBT innehåler ju avslappning. Att man ska lära sig att möta ångesten när den kommer och slappna av och märka att den försvinner. Det är detsamma som det du pratar om. =)
     
    En dag i sänder.
Svar på tråden Befriad från ångest av Lucinda Bassett