Snabbbanta, anorektiker....
Hej! Lite konstig rubrik kanske, jag ska utveckla den mer!
Jag är en tjej på 35 år, hela min uppväxt var jag supersmal, tyckte inte det var ett dugg roligt, det var inte snyggt och jag såg sjuk ut, jag blev retad för beafrabarn och anorexiabarn! Jag gick inte upp i vikt trots att jag försökte äta mig tjock. jag led! Min mamma sa alltid du är så fin i kroppen, det är så man ska vara, så är modellerna. I gymnasiet hade jag alltid mysbyxor under jeansen för att få fylligare ben, då var jag i och för sig väldigt smal pga en cancersjukdom också.
Sen plötsligt gick det uppför, jag började med p piller, blev sambo och vi mös med gott att äta och godis titt som tätt.
Vid ett tillfälle gick jag upp rätt mycket, jag hade också då fått fel på min ämnesomsättning så en del hade väl med det att göra. Jag använde mig då av viktväktarnas pointsplan och det funkade jätte bra. När jag sedan känt ibland att nej nu vill jag ner några kilo så har jag gjort det igen och det har funkat.
Nu har det gått ett par år, jag har fått två barn och jag har länge mått dåligt psykiskt, vill tröstäta och har ett väldigt begär av godis, fikagott och skräpmat
Jag är inte tjock men det som satt sig har satt sig runt om "typ" mijdan/magen, har inga magmuskler heller kvar så håller jag inte in magen ser det ut som jag är gravid, jag är rund runt om och det hänger liksom över jeansen när jag knäpper dem
Nu känner jag mig så nere, tittade mig i spegeln när jag duschat och kände bara HUR ser jag UT
trots att jag mår dåligt psykiskt och inte har någon ork så ville jag GÖRA något åt detta för jag trivs inte med mig själv och då mår man inte bättre. Jag gav mig den på att sluta med godis och annat för ett tag, äta nytigt och små portioner och göra magövningar. Jag köpte tre tidningar, Må Bra, I form och Topp och hälsa, tänkte nu attans ska jag göra de där övningarna där i för mage och ta till mig alla bra och nyttiga tips.
Ropade på disciplinen som kom till mig! i går kväll skulle jag hälla upp godis till barnen i skålar och kunde inte låta bli att ta några godisar skit, då hade jag varit duktig i två dagar, fredag kväll blev en sallad till fredagsmys! Likaså idag, då fanns godis kvar från dem och jag nallade lite
Finns inget hemma klarar jag det men finns det mista smula hemma kan jag inte låta bli.
Nu har jag panik och kände hur jag växte av bara det lilla och blev naturligtvis besviken på mig själv! Jag har fel kroppsuppfattning också, jag vet inte om det kommit efter allt strul med kroppen, först supersmal och blev retad och från min mamma fick jag höra att så ska man se ut som modell, och sen gick jag upp och så har jag hållit på lite upp och ner och vissa kan säga du är så smal och fin och jag tycker jag är gör tjock. Jag har ingen bulimi och ingen anorexi men ser inte med mina ögon som det riktigt ÄR. Men tillbaka till nutid, jag behöver ner ett par kilo och framför allt göra magövningar.
När jag väl märker att det händer något då blir jag hård mot mig själv men man ska ju komma dit först.
Jag undrar hur gör anorektikerna, du som läser kanske till och med är det, har förstått att de använder sig av laxermedel....
Hur är det med laxermedel om man äter mediciner tex tar kroppen upp/hinner den ta upp dem då?
Känner bara för att göra något drastiskt nu när vi dessutom ska på solsemester om några veckor .....