Jag är vuxen och mina föräldrar ska skiljas...ARG!!!

Men skärp dig. Hon är en vuxen kvinna och gör som hon vill.

Inte din sak att lägga dig i

Så du tycker att det är rätt att döma din mamma till kanske ytterligare 30 år av ensamhet, för att hon lovade något inför en präst när hon var ung och levde ett helt annat liv? Förmodligen är impotensen bara toppen på det isberg som gör att hon vill skilja sig.

Mina föräldrar skilde sig, när jag var 22. Jag hade förstått under ett par års tid att mamma var missnöjd och det var hon som tog initiativ till skilsmässan. Hon tog steget i samband med att hon träffade en annan.

Jag har inte valt sida. De är båda mina föräldrar och jag vill fortsätta den fina relation jag har med dem var och en för sig och tillsammans. Det är inte upp till mig att döma.

Jag förstår din nöd och lust-poäng. Jag önskar att fler verkligen tog och menade det där med nöd. 

Fast jag till skillnad från dig går och hoppas på att mina föräldrar ska skilja sig, men det är en helt annan historia med  ca 30 års narkotikamissbruk och otrohet bakom... 

Väx upp din mamma är vuxen och ska inte behöva vantrivas för och bara göra dig glad..

Det gör inte saken bättre om du ska "välja sida". Det är deras äktenskap och även om du tycker det är fel så är det väl bättre och finnas där för dom båda. Tror inte någon av dom tycker det är lätt.
Du är väl arg för att din mamma lämna din pappa för han är impotent, ja man kan tycka det är ytligt men oftast finns det andra mer privata delar som avgör.
Som vuxen väljer man inte en sida enligt mig utan man finns vid bådas sida

Så det är bättre att din mamma mår dåligt? Det hade ju dessutom pågått under 10 års tid, som du skrev.
Hon är vuxen, du har ingen rätt att kräva något sådant av henne.

Din mamma gör nog så gott hon kan.......tycker inte hon gör fel alls.

Mina föräldara skiljde sig för några åt sedan efter  53 års äktenskap, då hade min pappa varit otrogen med en präst flertal gånger, lovat att sluta när han blev påkommen men sedan brutit det.

Jag reagerade ungefär som du, jag blev jättearg och det som fastnade mest var att pappans älskarinna var en präst av någon anledning.

Jag tror man i vissa situationer som vuxen reagerar precis som barn gör, speciellt när det handlar om föräldrar.

*Nu har mina föräldrar flyttat isär
*varit på semestrar ihop utan att vara ett par
*Flyttat en gång till
*Gift om sig (i somras)
*Flyttade ihop igen i höstas
*Skiljde sig igen efter jul

Helt hopplösa ju men nu orkar jag inte bry mig mer.

Men av mig får du inga hårda ord, jag förstår precis hur du känner och som sagt när det gäller föräldrar så gör ju "rollerna" att man reagerar starkt och inte alltid helt rationellt.