• Suri

    Sonen med Asperger/ADD nu "vuxen", vad händer nu?

    Min sons stormiga, jobbiga, härliga barndom är nu över. Han är 20 och flyttade hemifrån i höstas (bor hemma igen)... Han bodde med en kompis och just nu finns inga andra alternativ för honom. I hans värld. Han vill vara vuxen. Han har haft underbart stöd under sin uppväxt, mycket hjälp i skolan och klarade gymnasiet i en vanlig klass bra, dock på 4 år. Men nu då? Vad kan han få för hjälp? På arbetsförmedlingen händer inget. Jag undar om de ens vet att han har funkntionsnedsättning... Han får inga pengar, har ju inte jobbat. Klarar givetvis inte av att söka jobb. Han "glömmer" det till förmån för att spela spel. Han klarar inte av att bo hemifrån heller så nu har vi hämtat hem honom. Han har ju ingen inkomst. Han jobbade på en kompis firma i två månader och fick en lön som han klarat sig på denna tid. Men nu är pengarna slut och jag har betalat "för många" av hans räkningar +hyra som han inte klarar av själv. Är så uppgiven och ledsen just nu. Vart vänder man sig? Kan han få hjälp någonstans? Jag jobbar själv och har fler barn. Givetvis vill jag hjälpa honom allt jag kan. Jg söker på arbetsförmedlingens och försäkringskassans hemsida och när jag inte fattar hur sjutton skall han då förstå. Han vill ju ha ett riktigt jobb och tjäna pengar, men är det realistiskt? Och hur hittar man det? Han behöver så mycket stöd och information i början av något nytt, han lär sig inte som andra. Men han kan lära sig och är såklart väldigt smart. Han tar inga egna initiativ till något. Han "ser" inte vad som behövs göras, han gör bara det han ska. Förhoppningsvis, om han inte missförstått. Givetvis ser han inte sina brister och det är jobbigt att prata om detta med honom. Han tycker att han är normal. Det är han också, det är så svårt detta :( Jag vill inte avskriva honom från arbetsmarknaden helt heller, det skulle vara grymt. Funderar på högskolestudier till hösten, kan han få stöd där? Det skulle ge honom något att göra + öka möjligheterna till jobb senare. Någon som kan ge mig något råd?

  • Svar på tråden Sonen med Asperger/ADD nu "vuxen", vad händer nu?
  • Suri

    Beklagar att alla styckesindelningar försvann. Skriver på min IPad.

  • Majsan70

    Vad har han för kontakter på vuxenpsyk? Vad har de sagt om hans framtidsutsikter? Vad har han läst på gymnasiet och varför spelar han enbart?

    Jag har själv en son i den åldern med 4 olika NPF diagnoser och honom sparkade jag ut i jobb bokstavligt talat. Han fick börja söka redan innan studenten o sen fick han flertalet erbjudanden. Hans jobb är tidsbegränsat till i juni dock, men han skall opereras nu i vår och får börja söka nytt igen så for han kan.

    Han hade gärna suttit o spelat dygnet runt om han fått för mig, men det får han inte. Jag jagar honom med blåslampa.

  • Suri

    Jo, här hemma får han ju såklart inte sitta och spela. Säkert en av anledningarna till att han vill flytta.... Nästan alla hans vänner har han på nätet så det är en stor del av hans" sociala" liv. Han gick multimedia på gymnasiet och vill jobba med att programmera dataspel. Jobbet han hade under ett par månader var ett fysiskt "grovjobb" som skrämde honom lite... Men det gick ändå bra och var nyttigt (han vill dock absolut inte göra ngt liknande igen.. Han är den magra klena typen ;) Jag är på honom, mer nu när han bor hemma igen. På vuxenpsyk har de inte gjort just någonting. De säger att han borde kunna utbilda sig och få jobb inom det område han vill arbeta med, data/spelprogrammering. ------ Var ni öppna i era sökningar om hans diagnoser? Vilka typer av jobb sökte han och vilka jobberbjudanden fick han?

  • Majsan70
    Suri skrev 2012-02-20 14:13:27 följande:
    Jo, här hemma får han ju såklart inte sitta och spela. Säkert en av anledningarna till att han vill flytta.... Nästan alla hans vänner har han på nätet så det är en stor del av hans" sociala" liv. Han gick multimedia på gymnasiet och vill jobba med att programmera dataspel. Jobbet han hade under ett par månader var ett fysiskt "grovjobb" som skrämde honom lite... Men det gick ändå bra och var nyttigt (han vill dock absolut inte göra ngt liknande igen.. Han är den magra klena typen ;) Jag är på honom, mer nu när han bor hemma igen. På vuxenpsyk har de inte gjort just någonting. De säger att han borde kunna utbilda sig och få jobb inom det område han vill arbeta med, data/spelprogrammering. ------ Var ni öppna i era sökningar om hans diagnoser? Vilka typer av jobb sökte han och vilka jobberbjudanden fick han?
    Han har inte berättat om något av sina funktionshinder när han sökte jobb. Han har för övrigt sökt dem helt själv..jag bara är efter med blåslampan. Han sökte lite av varje en fick till slut ett erbjudande om bovärd som han ju är utbildad till. Han hade dock 4 olika erbjudanden o jobbade ett tag på två olika jobb samtidigt.
    Jag är av åsikten att man söker alla jobb och när man väl har ett jobb kan man söka drömjobben.
    Som arbetslös har man inte valfriheten att bli "avskräckt". Det som inte dödar stärker o är en nyttig erfarenhet för resten av livet.

    Har läkare bedömt honom som arbetsför går ju inte heller nån typ av ersättning ut från försäkringsbolaget, det  var det jag fiskade lite efter med min fråga.
  • Suri

    Jo, vi har samma åsikt. Man söker allt och tar det man får. Vi bor i en universitetsstad och slåss med alla studenter om alla "skitjobb", så det är inte lätt. Av alla jobb han sökt har han bara fått ett svar... Men jag har nog varit för oengagerad tror jag. Sonen vill liksom inte släppa in mig längre, han tycker att jag snokar, lägger mig i osv. Sedan vill han inte höra talas om att han behöver hjälp. Men jag tror att även han börjar inse att det inte fungerar längre. Han behöver mer stöd. Hans största problem är att han saknar "motor", han kommer inte igång, blir sittande i tankar eller framför tv eller dator. Försvinner. Han behöver lite piska ;). Tack så mycket för ditt svar.

  • Little Ms Chatterbox

    Borde han inte vara berättigad till Aktivitetsersättning? Det kan man ju få samtidigt som man studerar eller har några aktiviteter. 
    Aktivitetsersättningen är till för att de med tex NPF diagnos ska klarar av att hinna med allt som andra "normala" hinner med på några år, livet mellan tonåring och ung vuxen, att lära sig livet så kan man få aktivitetsersättning till man blir 29 år. 
    '
    Man söker hos försäkringskassan och behöver ett läkarutlåtande med funktionsbeskrivning. Ni borde nog etablera en ny läkarkontakt med vuxenhab där finns det kurator och många andra som kan ge både dig som förälder stöd och hjälp för din son.  


Svar på tråden Sonen med Asperger/ADD nu "vuxen", vad händer nu?